Mat och Klimat

Krönika: Bilden av svenskt kött

Hur skiljer sig reklambilderna av den svenska djurhållningen från verkligheten? (Foto: Artem Beliaikin, Unsplash)

17 januari 2021

Astrid Lindgren berättade sagor som gav rikare liv för människor. Köttindustrin berättar istället sagor som ger fattigare liv för djur. Låt oss se hur dessa sagor ser ut idag.

En av grunderna för att vi ser ner på djur, är som vi tidigare uppmärksammat språket. Till exempel är synonymer för mänsklig: vänlig, tolerant, mild, barmhärtig och godhjärtad. Medan synonymer för ordet djurisk är brutal, bestialisk, rå, lågt stående och omänsklig.

Den dominerande uppfattningen bland svenska folket är att det är ok att äta kött, men att djuren måste ha det bra under sina liv. Därför lägger köttindustrin stora resurser på att dölja hur det i huvudsak faktiskt ser ut för de flesta djur på svensk mark som blir mat. Att som medborgare själv få se verkligheten har blivit allt svårare.

 

En förljugen bild

De flesta djur som föds upp i svenska lantbruk är kycklingar. De allra flesta av dessa sönderavlade broilerkycklingar trängs tusentals i samma rum och tvingas stå i sin egen lösa avföring och få frätskador. Om de kan väljerde foder med smärtstillande medel.

Men branschorganisationen Svensk Fågels omslagsfoto på Facebook och hemsida är en kvinna som omsorgsfullt tittar på en enskild kyckling som hon har i handen. Vilket signalerar motsatsen till vardagen för dessa kycklingar, då man inte någon gång under uppfödningen anser sig ha tid att se efter vilka kycklingar som är skadade. Än mindre hålla handen och kärleksfullt möta individens blick. Poängen förstärks av att bakgrunden är mycket grumligare än på ett vanligt foto. Den är till och med så grumlig att det inte ens går att se att det på nära håll finns tusentals andra kycklingar. Som lider.

På Svensk fågels hemsida är det i första hand hållbarhet som lyfts upp. Likaså på hemsidan för den större branschorganisationen Svenskt kött. Vilket visar hur stor efterfrågan det finns på just hållbarhet. Men det förändrar inte det faktum att omfattande oberoende forskning tydligt visar hur ohållbar deras köttproduktion är. Sjömatsfrämjandet (tidigare Svensk fisk) har också med hållbarhet överst, men inte lika tydligt som de andra.

Genom LRF och Arla kämpar Sveriges bönder för att få bort en av de få fördelarna med svenskt kött jämfört med utländskt – att kor till skillnad från grisar och kycklingar får gå ute på sommaren. Samtidigt gör man en stor grej av denna skillnad så länge man har den. 

Kosläpp, reklamfilmer från Bregottfabriken och produktnamn som Lönnebergaskinka ger bilden av att djuren vi äter lever fritt och bra. Men större delen av kornas vardag, ihopträngda i ladugården, ser vi mest i köttindustrins interna bilder, som i omslagsbilden för Facebook-gruppen Vi som föder upp svenskt kött.

 

Djuren betalar priset

Köttindustrin tjänar mycket pengar på sina sagor. Men det är inte många som kan försörja sig på att berätta sanningen. Och media uppmärksammar ju mest nyheter, inte hur det ser ut dag efter dag, år efter år. Ibland skymtar ändå verkligheten förbi på nyheterna i extra avslöjande bilder från dolda kameror.

Många upprörs då över djurplågeriet. Ansvariga bemöter regelmässigt det med att nu ska det genast bli krafttag mot dessa hemska undantag. I bästa fall blir det sedan lite bättre, men grundproblemet kvarstår: Så länge huvudmålet är billigt kött får djuren betala priset.

På åtskilliga plan luras vi att låta djurplågeriet och dess miljöförstöring fortsätta. Det finns många fler exempel än i den här artikeln. Men allt fler genomskådar dessa sagor och väljer istället att äta allt mer vegetariskt. Är du en av dem?

Göran Hådén

Fler artiklar av denna författare

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa