
15 mars 2021
Medan världens blickar varit fokuserade på coronapandemin har Brasiliens regering drivit igenom en mängd lagändringar som innebär ett försvagat miljöskydd. Det visar en ny studie.
Sedan Jair Bolsonaro tillträdde som president i januari 2019 har den brasilianska regeringen godkänt 57 lagförändringar som i praktiken innebär ett minskat miljöskydd, enligt den nya studien som publicerats av tidskriften Biological Conservation. Nästan hälften av förändringarna drevs igenom mitt under pandemin – mellan mars och september förra året.
Studien bygger på uppgifter från en tidskrift som rapporterar om alla förändringar av Brasiliens lagar.
Forskarna har även granskat de uppgifter om skogsskövling som Brasiliens rymdforskningsinstitut, INPE, rapporterar om, samt siffrorna över bötesbelopp för illegal timmerfällning som miljömyndigheten IBAMA utfärdar.
Enligt studien har bötesutbetalningarna minskat drastiskt under den granskade perioden, trots att avskogningen har ökat.
Siffror från INPE visar att skogsskövlingen i Amazonas ökade med drygt nio procent mellan augusti 2019 och fram till juli 2020, jämfört med föregående år. Det innebär den högsta avskogningen sedan 2008.
Bland de lagförändringar som genomförts lyfter rapportförfattarna fram att ett stort antal bekämpningsmedel har blivit klassade som mindre skadliga än tidigare. En annan förändring innebär att det inte längre är obligatoriskt att återställa all skog som fällts på skyddad mark, även i de fall där den avverkats illegalt.
Biologen Erika Berenguer, som är en av författarna till studien och arbetar vid Oxfords och Lancasters universitet, säger att det inte är förvånande att miljöskyddet har försvagats under den nuvarande regeringen.
I april förra året uppges miljöminister Ricardo Salles vid ett ministermöte ha sagt att lagarna skulle försvagas så mycket som möjligt, eftersom medierna var så upptagna att rapportera om covid-19.
Erika Berenguer menar dock att det är förvånande att förändringarna har genomförts inom så många olika områden. Det handlar om allt ifrån en minskad användning av biodiesel till att ge klartecken för gruvdrift redan innan verksamheter godkänts av berörda myndigheter, till utnämningen av tidigare militärer till höga befattningar på miljömyndigheter.
Meghie Rodrigues/ IPS
Se även: Kritiserat frihandelsavtal kan ännu bli av
Se även: Småskalig elproduktion stärker fattiga i Brasilien
EU-kommissionen har nu initierat ett samråd som ska ligga till grund för hur EU-stödet till skolmjölk ska utformas i framtiden. Ett av de förslag som diskuteras är att bredda stödet till att också inkludera växtbaserade alternativ till komjölk.
WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.
En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.
Trots att det än så länge saknas nationella klimatmål för offentliga måltider har en tredjedel av landets kommuner infört sådana mål, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.