Mat & Klimat

De kampanjar för ett nytt matsystem – “akut läge”

De kampanjar för ett nytt matsystem - “akut läge”

Olga Grönvall Lund är eldsjälen bakom Reformaten

På bara ett par veckor har kampanjen samlat över tusen medlemmar på Facebook och kommit en bra bit in i förberedelserna inför en första konferens som ska hållas på Trädgården i Stockholm den 3/9. Reformaten är namnet på en ny folkrörelse vars mål är att skapa ett nytt och hållbart matsystem som sätter miljön och människors hälsa i fokus – ett slags “Fossilfritt Sverige” fast för matfrågan, berättar Olga Grönvall Lund.

 

Kunskapsnivån i samhället är för låg

På deras hemsida kan man läsa att Reformaten är “en förbannat organiserad folkrörelse som kräver konkreta och drastiska förändringar av matsystemet akut. Allt baserat på forskning”. 

Det blir snabbt tydligt att denna passionerade beskrivning också reflekteras i kampanjens grundare och drivande eldsjäl Olga Grönvall Lund, när jag lyfter luren för en intervju.

– Allting går för långsamt. Om vi är i sanningens tid för klimatet så måste det här skiftet gå mycket snabbare, annars kommer det vara för sent. Jag är väldigt frustrerad över att vi inte kommit längre

Enligt Olga är frågan om vad vi stoppar i oss ett område som är oerhört eftersatt i samhällsdebatten om klimat och hälsa. Alla människor har någon sorts relation till maten och det globala livsmedelssystemet har en enorm inverkan på både hälsa och miljö, ändå är kunskapsnivån låg och debatten närmast obefintlig, menar hon.

– Vi har förstått var problemet ligger. Alla säger att politikerna måste agera, men hur ska politiker kunna agera om det inte finns folkligt stöd? Och hur ska det kunna finnas folkligt stöd om det inte finns kunskap? Det finns mängder av rapporter och belägg för att något drastiskt behöver göras med vårt matsystem, men forskningen är så dåligt kommunicerad. Maten är den nyckel som kan lösa de hot som planeten och människors hälsa står inför idag.

Sjuklig sjukhusmat tände gnistan

Det frö som sedan skulle gro och bli Reformaten såddes på en kanske något oväntad plats. En av Olgas familjemedlemmar drabbades av ändtarmscancer förra året och hon tillbringade en månad vid dennes sida på sjukhus. Det var när hon fick se vilken undermålig mat som serverades hennes anhörig och de andra patienterna som något brast inom henne. 

– Jag höll på att tappa det. Hur är det möjligt 2019? Vi är långt fram i tiden, och Sverige ska vara ett framåtsträvande innovationsland. När jag fick se matsedeln så tänkte jag att “det här är hyckleri”, hur kan man servera sjuka människor så ohälsosam mat?

Hon tog med sig frågan till leverantörerna och bad om en förklaring. Till svar fick hon att det rör sig om “gamla system och regelverk, som är svåra att ändra på”.

– Jag tycker somliga tänker så grådassigt och bakåtsträvande. Hur ska vi kunna komma framåt om vi tänker såhär? Om det är gamla system, då kan man faktiskt förändra dem också. 

Ett exempel på hur maten kunde se ut på sjukhuset (foto: Olga Grönvall Lund)

Det var då hon bestämde sig för att göra något drastiskt. Hon gav sig själv ett år att utveckla något sorts projekt för att driva på skiftet mot ett hållbart matsystem.

– Eventet på Trädgården blir min revansch, säger hon och skrattar.

Sjukhusvistelsen var gnistan som tände elden, men intresset för mat och hållbarhet har varit med henne från barnsben.

– Jag kommer från en bakgrund där min mamma lagade allt från grunden, vi ägde ingen teflonpanna, det fanns ingen lördagsgodis utan bara honungsvåfflor och vi köpte kött och grönt från en lokal bonde. Jag får tacka min mamma för mycket av det jag kan idag.

Innan hon började med Reformaten startade Olga upp Mäckish – en sorts cateringfirma med smörgåsar i fokus. Det var genom företaget som matintresset fick ännu mer utrymme att växa:

– När vi körde catering såg vi alltid till att köpa mat från bra producenter. Genom Mäckish byggde vi upp ett stort kontaktnät och fick mycket användbar erfarenhet för framtiden. Det hela kändes som en uppvärmning inför vad som skulle komma härnäst.

 

Vill nå ut till en bredare publik

Från början var Reformaten bara tänkt som en kampanj, men under året har idéerna sprutat och projektet vuxit sig allt större. Utöver en opinionsbildande kampanj, så vill Reformaten också hålla events, driva ett eget utbildningscenter samt bilda en organisation.

– Det är ju väldigt många som jobbar med de här frågorna men det har blivit så utspritt. Det är därför vi vill skapa en organisation och bli matens motsvarighet till Fossilfritt Sverige – en brygga mellan forskarna, folket, näringslivet och politikerna.

Förutom Olga så är det vännen Marika Berglind Ekman som är drivande bakom projektet. De har även samarbetat med studenter från Hyper Island som hjälpt till med målgruppsanalyser och liknande, och i juni startades ett samarbete med kommunikation-och designbyrån Familjen.

Den 3 september går Reformatens första event av stapeln; det blir en konferens på Trädgården i Stockholm, som naturligtvis kommer se lite annorlunda ut på grund av pandemin. Konferensen kommer hållas för inbjudna och media, men de arbetar nu för att få till en digital lösning så fler kan ta del av samtalen och föreställningarna.

– Det hade varit så bra om allmänheten hade kunnat delta. Det är därför vi ligger hårt på SVT just nu och kräver att de sänder och rapporterar från evenemanget. Den här diskussionen har hållits bakom stängda miljödörrar väldigt länge, men nu måste det nå ut måste ut till den bredare massan.

Konferensen kommer bestå av ett 12-timmars program som börjar med workshops och paneldiskussioner ledda av studentorganisationer från bland annat Karolinska Institutet och Sahlgrenska. Där kommer det resoneras kring olika ämnen som märkningar, prissättning, djurvälfärd, utbildning, lagar, marknadsföring med mera.

Därefter blir det ett scenprogram med presentationer och efterföljande välgörenhetskonsert. Olga förstår de som invänder mot att hålla en konferens i coronatider, men säger samtidigt att vi måste kunna hantera två kriser parallellt. Enligt henne är det egentligen redan försenat, frågan har varit akut och angelägen alldeles för länge.

– Just nu är vi dessutom i ett momentum, innan vi går tillbaka till det som var innan – inte det “normala”, då har vi redan gjort språkmässigt fel – utan det som var innan. Vi måste fånga folk nu innan det är för sent.

Eventet kommer hållas på Trädgårdens uteservering – den största uteserveringen i Stockholm – och kommer att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk distans. 

 

En känslig och komplex fråga

Jag frågar Olga vad hon ser som den största utmaningen för att kampanjens budskap ska nå fram och faktiskt leda till en förändring. Enligt henne är det just kommunikationen – att man försöker kommunicera på ett inkluderande och positivt sätt – som utgör en viktig nyckel framåt. Matfrågan är inte som andra frågor, fortsätter hon.

– Vi kommer från olika kulturer, olika ekonomiska förutsättningar, föräldrar med olika utbildningsbakgrund. Det är så många faktorer som står bakom vad du äter. Därför måste man på ett väldigt ödmjukt sätt förklara problemen, men också lyssna på vad folk själva tycker är mest angeläget.

– Jag tror på att göra saker fysiskt – alltså att man tillsammans lagar mat – jag vill lära mig om andras kulturer via matlagning , och jag vill berätta om Sverige genom matlagning – det är därför vi håller på med det här “huset” parallellt.

“Huset” är tänkt att bli ett utbildningscentrum där man kan ta del av föreläsningar men också lära sig laga hållbar mat på ett roligt och kreativt sätt. Reformaten är i kontakt med fastighetskontoret om en byggnad och har talat med flera som är intresserade av att arbeta med det här på olika sätt.

 

Folkbildar på Facebook

Vårt samtal lider mot sitt slut och Olga gör sig redo för att lägga upp sin dagliga 12:00-uppdatering på Facebooksidan för Reformaten. Hon skriver där om organisationens arbete, men passar också på att lyfta viktiga miljö- och hälsofrågor med koppling till mat och dryck. Häromdagen kunde den nyfikne läsaren lära mer om Kaliforniens törstiga mandelodlingar och hur den växande globala efterfrågan lett till en hänsynslös jakt på grundvattenreserver i ett allt torrare landskap. Hon uppmanar läsaren att välja bort mandlar till förmån för mer miljövänliga alternativ som solros- och pumpafrön, jordnötter eller havre (i dryck). 

Texterna är lätta att följa och ger en bra inblick in i livsmedelssystemets komplexa värld. 

Det är tydligt att Reformaten är en kampanj som vill mycket, och det är lika tydligt att det finns ett allt större intresse för att fylla det hål som matfrågan utgör i debatten om miljö och hälsa i samhället. Det återstår att se hur väl kampanjen kommer att lyckas med sina ambitioner, kanske är detta början på slutet för gårdagens matsystem

Michael Abdi Onsäter

 

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Michael Abdi Onsäter
Moder matjord del 2: Näring – jordbrukets fundament

Näringstillförseln är avgörande för ett fungerande jordbruk. Men det för också med sig flera svåra problem, särskilt om mängden näring som tillsätts är för stor, eller om den inte hanteras på rätt sätt. Höga halter av kväve och fosfor är både ett hot mot den biologiska mångfalden såväl som klimatet.

Djurrätt
Birger Schlaug
Birger Schlaug: Vår “kulturs” sätt att slakta en ko…

Vi människor betraktar oss som mer socialt utvecklade än andra arter. Människan kan till skillnad från andra arter tänka, filosofera och därmed känna empati. Trots vårt tänkande, filosoferande och vår empatiska förmåga är tjurfäktarens dödliga lek med tjuren lika plågsam som kattens dödliga lek med råttan.

Klimat
Michael Abdi Onsäter
Moder matjord del 2: Näring – jordbrukets fundament

Näringstillförseln är avgörande för ett fungerande jordbruk. Men det för också med sig flera svåra problem, särskilt om mängden näring som tillsätts är för stor, eller om den inte hanteras på rätt sätt. Höga halter av kväve och fosfor är både ett hot mot den biologiska mångfalden såväl som klimatet.

Read More »
Djurrätt
Birger Schlaug
Birger Schlaug: Vår “kulturs” sätt att slakta en ko…

Vi människor betraktar oss som mer socialt utvecklade än andra arter. Människan kan till skillnad från andra arter tänka, filosofera och därmed känna empati. Trots vårt tänkande, filosoferande och vår empatiska förmåga är tjurfäktarens dödliga lek med tjuren lika plågsam som kattens dödliga lek med råttan.

Read More »
Translate »