
10 maj 2021
Pariserhjul. Bad. Sömn. Det är med dessa positivt laddade ord som LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, väljer att beskriva det värsta i djurindustrin – dödandet på löpande band. Vi hittar orden i skolmaterialet Bonden i skolan som de beskriver som ”en unik satsning där elever på ett enkelt och roligt sätt får lära sig var maten på våra tallrikar kommer ifrån.” Materialet är avsett för barn från förskola upp till årskurs 6.
Det enda kring slakt som går att hitta på hemsidan för Bonden i skolan beskriver vad som händer med grisarna på slakteriet: ”Väl framme på slakteriet lastas de av och går in i grupper om tolv till något som liknar ett pariserhjul med en vägg som sakta flyttar sig så att grisen sänks ner i ett koldioxidbad där den somnar in och dör.” Men hur stämmer beskrivningen med verkligheten?
“Den fysiologiska effekten av gasen är tämligen ångestfylld. Den utlöser en reflex som får djuret att hyperventilera och framkallar en stark känsla av kvävning”. Detta skriver Per Jensen, professor i etologi, om gasningen av grisar på svenska slakterier. En djurskyddsforskare berättar om hur det känns att andas in koldioxidgasen: “Jag tog ett enda andetag och det kändes som att få en elstöt i lungorna. Det gjorde väldigt ont. Jag backade genast ut i den friska luften igen.”
Urklipp från “Bondens Djur” – en del av LRF:s skönmålande PR-satsning
Ska vi förvånas över att djurindustrin ger en så positivt vinklad beskrivning av deras industri som det bara är möjligt? Nej, men jag tycker att det är upprörande att de tillåts servera dessa skönmålningar och lögner till barnen i skolan. Hur skulle vi reagera på om till exempel Coca-cola försökte få in ett skolmaterial om hur härligt det är med läsk eller från Volvo om hur häftigt det är att köra bil? Trots att bönders verksamhet har utvecklats till rena industrier så behandlas de fortfarande nostalgiskt och som om de inte vore företag som alla andra. Det är dags att vi börjar se djurindustrin för vad den är och slutar att svälja industrins skönmålningar.
Martin Smedjeback
EU-kommissionen har nu initierat ett samråd som ska ligga till grund för hur EU-stödet till skolmjölk ska utformas i framtiden. Ett av de förslag som diskuteras är att bredda stödet till att också inkludera växtbaserade alternativ till komjölk.
WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.
En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.
Trots att det än så länge saknas nationella klimatmål för offentliga måltider har en tredjedel av landets kommuner infört sådana mål, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.