23 mars 2021

I stället för köttskatt – som kan vara svårt att genomföra politiskt och praktiskt – bör samhället snarast genomföra storskaliga satsningar på att stödja odlingen av proteingrödor i landet, skriver debattören.

Det har skrivits en del om köttskatt och baljväxter i Mat och Klimat. Personligen har jag svårt att hålla för troligt att våra politiker skulle ha mod att kräva en skatt på kött, då en sådan inte verkar vara speciellt gångbar rent politiskt.

En annan väg att gå kan vara att ge stöd till baljväxtodling som bidrar till kvävefixering av våra jordar och därmed kan minska behovet av handelsgödsel. För att undvika monokulturer av baljväxter vore det värdefullt att utöka sortimentet av dessa kanske med bland annat gullupin, som har provats i Tyskland.

En minskad sårbarhet och ökad självförsörjning av proteingrödor skulle förslagsvis kunna uppnås med odling av industrihampa, vars frön har en hög proteinkvalitet. Av skalade hampafrön kan man bland annat göra en välsmakande växtmjölk med goda näringsvärden bara genom att blötlägga de skalade fröna och mixa dem.

Från dessa frön kan man även industriellt pressa en välsmakande olja med fin fettsyrasammansättning med bland annat omega-3. Hela hampaväxten erbjuder så många användningsområden, och den kan odlas i praktiskt taget hela landet då den lär klara lite kallare klimat även i våra nordligare delar.

Hampamjölk är ett både välsmakande och nyttigt alternativ till komjölk

(Foto: veganphotographer.uk)

Genom att ta till vara de resterande växtdelar som inte kan användas från såväl hampa som andra vegetabilier borde vi kunna utvinna biogas i en bra mycket större utsträckning mot vad vi gör i dag.

Det har skrivits mycket om biobränsle under senaste tid, men biogasframställningen verkar ha kommit lite i skymundan. Att ge biogas framställning och proteingrödor samt inhemskt producerade grönsaker och rotsaker ett rejält stöd skulle vara välkommet med det snaraste till vårt lands jordbruk och livsmedelsförsörjning. Att slopa moms på dessa livsmedel vore verkligen att rekommendera.

På resursmat.se finns en veckas matförslag med enbart vårt eget lands vegetabiliska livsmedel och beräkningar på hur stor yta detta vegetabiliska koncept skulle frigöra för odling av andra grödor som kan producera biogas bland annat.

Detta arbete gjordes för cirka tio år sedan och mycket har hänt sedan dess, men det borde kunna ge en viss inblick i hur mycket resurser vi kan frigöra genom att i större utsträckning satsa på vegetabilieproduktion.

Givetvis måste man inte slaviskt följa matförslagen utan kan modifiera dem efter egna tillgångar och önskemål av vissa animalier. Syftet är ju att visa på hur man kan öka mångfalden och minska sårbarheten speciellt i en krissituation. I dag finns det några fler proteingrödor och oljeväxter jämfört med för tio år sedan då arbetet Resursmat gjordes, men det skulle vara välkommet med ett större utbud av dessa grödor, varför de förtjänar ett rejält statligt stöd som ett eventuellt alternativ till köttskatt.

Elsa Laurell, Kinna

Se även: Hur bryter vi dödläget för svenska baljväxter?

Se även: Ny studie: Stor skillnad på svenska och importerade baljväxter