Mat & Klimat

Debatt: Varför pratar inte media mer om den enorma klimatutmaningen?

Golfströmmen har mattats av med 20 procent. Det behövs en mediebevakning som står i proportion till den enorma utmaning som mänskligheten står inför, skriver Roger Orwén (Foto: NASA Goddard Photo and Video is licensed under CC BY 2.0)

26 februari 2021

En viktig energidebatt pågår, men varför pratar vi inte ännu mer om klimatfrågan och varför förs den inte fram i SVT och i fler media på ett mer nyanserat sätt? 

Den samlade klimatvetenskapen är sedan ett flertal år ense om att mänskligheten står inför en gigantisk utmaning med att minska utsläppen av växthusgaser för att hejda den globala uppvärmningen. Flera menar att vi har sju till åtta år på oss att kraftigt vända utsläppskurvorna. En uppvärmning som kommer att få enormt stora konsekvenser om vi inte minskar den.

Det är således en fråga om TID, där klimatfrågan inte är långt borta, utan i allra högsta grad här och nu. Den är existentiell och rör alla människor, från den minsta by till de största städerna, den rör hela samhällslivet på hela planeten och därmed alla samhällsområden.



Viktiga klimatinitiativ, men behövs mer

Tiden börjar därför bli mycket knapp. Häromdagen var en stor nyhet att golfströmmen mattats av med 20 procent (!). Det är sådana enorma förändringar på gång som rör allt liv på jorden. Varför pratar vi inte mer om det på ett mer nyanserat sätt? Enstaka viktiga och intressanta reportage från Erika Bjerfäll i SVT, men nästan aldrig en uppföljande diskussion med fler parter. Nästan aldrig om de enorma utmaningar våra samhällen står inför eller vad som görs (vilket ändå är mycket). Det skrivs enstaka artiklar i exempelvis Sydsvenskan men känslan är att dessa är på marginalen och det signalerar: ”låt oss fortsätta med business as usual.”

Varför förs inte klimatfrågan fram på ett mer nyanserat sätt? Brist på kunskap? Brist på resurser? Oro för hotande klimatförnekare? Hotar vår livsstil? Vill inte ge stöd för MP med klimatfrågan som stor fråga?

Jag tror fortfarande att vi kommer att kunna möta utmaningen och ställa om våra samhällen, men då krävs det att alla hjälps åt, vi klarar bara detta TILLSAMMANS – politik, näringsliv, akademi, det offentliga, medborgare. Det kan fortfarande gå! Men media är en oerhört viktig aktör för att ge kunskap och bygga en grund för förändring. Det är också viktigt för att ge människor hopp. Det är mycket positivt med Dagens Nyheters ökade klimatbevakning och likaså att Aftonbladet nu har börjat med daglig klimatbevakning. När börjar till exempel Sydsvenskan med utökad bevakning? 

 


Några tankar om vad jag tycker bör tillföras bevakningen av SVT (främst nationellt men också lokalt):

– Ett dagligt klimatnyheter.

 

– Ge kunskap om utsläppen och vilka sektorer de kommer från, t ex från mat, bostäder, förbränning av plast, transporter, klädesindustrin.

 

– Visa hur långt vi har kommit – vad gör vi idag och vad behöver vi göra för att komma ner till 1,5 ton co2 per person? Enligt Naturskyddsföreningens hemsida är genomsnittssvenskens klimatpåverkan omkring 10 ton (!) koldioxidekvivalenter per år, om vår konsumtion räknas in. 

 

– Ge konkret kunskap om vad som görs idag, såsom satsningar på förnybar energi, vind, sol, eller energieffektivisering, biogas, vätgas, bilpooler, vegetarisk mat, cirkulär ekonomi, kollektivtrafik, cykel m.m. Jag ser det i politiken och jag ser det i mina utvärderingar av flera framgångsrika miljöprojekt – det finns väldigt många spännande satsningar runt om i landet som fler behöver känna till och som kan ge hopp. Även globalt sker mycket som är intressant att berätta om.

 

– Visa vad enskilda kan göra. Klimatarbetet handlar både om vad samhället kan göra och om den enskildes beteendeförändringar.  

 

– Visa vad politiken vill. Medborgare behöver mer kunskap om partiernas olika förslag till lösningar och vilka konsekvenser de får inom olika politikområden. För att kunna göra informativa val behöver politikens skillnader komma fram. 


-Även granska och ifrågasätta om klimatkrisen kan bemötas inom rådande system, såsom det ekonomiska systemet.  

 

– Ta in expertkunskap från oberoende organisationer som stöd vid planering av program och efterföljande analyser.

 

Alltid ha med klimatfrågan i andra reportage. När det görs reportage om t ex minskade flygningar bör alltid klimatet finnas med som en aspekt. Det går sämre för flygbolagen – men det leder också till minskade utsläpp vilket alltså är mycket positivt för att kunna skapa en hållbar framtid. Det går inte att hålla isär klimatet från andra frågor. 


Jag önskar att både SVT och fler media väljer att prata om klimatet på ett mycket mer nyanserat sätt (tänk Corona, dagliga uppdateringar, antal smittade, experter uttalar sig, så ser det ut i olika delar av världen). Jag tror också det är avgörande för att klara omställningen att media börjar prata om frågan på riktigt så att det får genomslag hos allmänheten.



Roger Orwén

(skriver som främst en mycket bekymrad – men också hoppfull – medborgare, även aktiv Miljöpartist, tidigare i Halmstad, Stockholm, Malmö och nu i Höör, fil mag i Sociologi och utvärderingskonsult av främst EU-projekt sedan drygt 20 år)



 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.