Mat & Klimat

Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Det globala matsystemet måste ändras i grunden. Det är budskapet från författarna bakom en ny rapport som undersöker djurhållningens konsekvenser för vår planet.

14 september 2021

Den globala matproduktionen står för en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser och den största boven är djurhållningen. Det visar en ny studie publicerad i Nature Food. “Om folk är oroliga för klimatförändringarna, bör de verkligen fundera över att ändra sin kost”, säger Xiaoming Xu, en av forskarna bakom studien.

I veckan publicerades ännu en studie som söker ta reda på det globala matsystemets klimatpåverkan från gård till gaffel. I denna studie, ledd av forskare från University of Illinois, kommer de fram till att utsläppen från maten och särskilt djurhållningen kan vara ännu högre än man tidigare trott.

Enligt studien, som publicerades i tidskriften Nature Food, står maten för en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser, eller 17,3 miljarder ton koldioxidekvivalenter årligen. Forskarna har tittat på hela matsystemet vilket innebär att även användningen av jordbruksmaskiner, transporter, gödselproduktion och spridning med mera ingår. 

Och det är djurhållningen som är den i särklass största utsläppsposten, något som är i linje med resultaten från en rad olika tidigare rapporter. 57 procent av de matrelaterade utsläppen kommer från djurhållningen, och nästan hälften av dessa härrör från produktionen av nötkött. 29 procent av matens klimatpåverkan kommer från växtbaserad människoföda och resten kommer från andra grödor som bomull och gummi. 

FN:s jordbruksorganisation FAO har tidigare uppskattat att djurhållningen står för 14 procent av de globala utsläppen, men den här studien pekar på att den verkliga siffran kan vara högre än så. Att utsläppen från djurhållningen blir så höga beror dels på att det krävs mycket mer mark för att försörja djuren med foder och bete, och dels på metanutsläppen från idisslande djur som kor och får. Ett kg vete ger upphov till 2,5 kg koldioxidekvivalenter – att jämföra med nötkött som ligger på 70 kg.

 

 

En törstig industri

I veckan publicerades även den årliga Meat Atlas, som finansieras av Jordens Vänners Europagren och Heinrich Böll Stiftung. Den visade bland annat att de tjugo största köttföretagen har en högre klimatpåverkan än länder som Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Och pengarna fortsätter att flöda in till industrin; mellan 2015 och 2020 fick den nära 500 miljarder dollar i investeringar från banker och pensionsfonder, framförallt i Nordamerika och Europa.

Rapportförfattarna spår att den årliga köttproduktionen kommer att fortsätta att öka globalt med 40 miljoner ton under detta årtionde. Den största ökningen väntas ske i utvecklingsländer men även om 10 år väntas giganterna Kina, Brasilien, EU och USA stå för 60 procent av världens köttproduktion.

– Allt detta är bara till för att maximera vinst och gör ingenting för att komma åt de förödande effekter som det djurcentrerade matsystemet har på klimatet och den biologiska mångfalden, sade Stanka Becheva på Jordens Vänner.

Rapporten undersökte även mänskliga rättigheter, risken för pandemier, svinn och vattenanvändning kopplat till djurhållningen i världen. Bland annat fann man att ett kilo nötkött kräver över 15 000 liter vatten att producera. Siffran för lamm är runt 9 000 liter och för kyckling 4 300 liter. 92 procent av den globala vattenanvändningen går till jordbruket, skriver de.

Grafik från Meat Atlas 2021 som visar hur köttproduktionen ser ut hos världens största producenter

 

Mat & Klimat

 
Alger som mat. Intervju med Fredrik Gröndahl, KTH

 

Se även: 3D-printad veganlax snart i europeiska matbutiker

Se även: Hemköps vegonudging väcker starka reaktioner

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Analys: Forskarna underkänner klimatpolitiken

I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder. En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Inrikes
Mat&Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

Klimat
Niclas Malmberg

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver.

Klimat
IPS Inter Press Service

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska