Mat & Klimat

En majoritet av riksdagens partier vill flytta ut trålgränsen

Bottentrålning orsakar stora klimatutsläpp och är förödande för den biologiska mångfalden, visar flera studier. Nu finns det en majoritet i riksdagen för att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil från baslinjen. (Foto: Richard Bell, Unsplash)

22 juni 2021

Alla partier utom Centerpartiet och Socialdemokraterna vill flytta ut trålgränsen för att skydda den biologiska mångfalden i våra hav. Det visar en enkätundersökning gjord av den ideella organisationen Sportfiskarna. Samtidigt pågår ett forskningsprojekt för att undersöka fiskarnas lidande i det kommersiella fisket.

 

S undviker frågan – trots kongressbeslut

Vi har tidigare lyft att bottentrålning inte bara utarmar den biologiska mångfalden på havsbotten, men också orsakar lika stor klimatpåverkan som flyget globalt. Samtidigt som Sveriges Fiskares Riksförbund ställer sig negativa till restriktioner mot bottentrålning har Sportfiskarna tagit stark ställning mot industritrålningen. 

Sportfiskarna, en ideell organisation som organiserar fler än 65 000 sportfiskare och som sedan 1919 har verkat för att det ska finnas bra fiske i rena vatten, har under våren kampanjat mot bottentrålning under parollen Rädda strömmingen. Som en del av detta har man genomfört en enkät till riksdagspartierna som visar att det egentligen finns en politisk majoritet för en utflyttning av trålgränsen.

Enligt enkäten anser Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna att trålgränsen ska flyttas. Men Sportfiskarna är samtidigt besvikna på Centerpartiet, som inte uttryckte någon tydlig vilja att agera för att flytta ut trålgränsen, och Socialdemokraterna, som trots kongressbeslut passar på frågorna.

 

 

Centerpartiet: “Behövs mer underlag”

De tre frågor som Sportfiskarna riktat till partierna är:

1. Anser ert parti att rådande kvotsystem är baserat på ett tillräckligt kunskapsunderlag som gör det riskfritt för ekosystemet att fortsatt tillåta industritrålningen i nuvarande omfattning?

2. Anser ert parti att det är etiskt försvarbart att tusentals ton strömming idag blir fiskmjöl i stället för att fisken fångas för lokal förädling och försäljning till konsumenter och att tillräckligt mycket lämnas kvar i haven som resurs för hela ekosystemet?

3. Kommer ert parti nu arbeta för att skydda strömmingen genom att föreslå att trålgränsen snarast flyttas ut till 12 nautiska mil från baslinjen och att funktionella fredningsområden och fredningstider inrättas?

Logotyp för Sportfiskarnas kampanj “Rädda strömmingen”

 

De flesta partier ger raka nej/ja-svar på frågorna, men inte Centerpartiet. På tredje frågan svarar partiet: “Att flytta ut trålgränsen är en omfattande åtgärd. För att med bestämdhet kunna dra några slutsatser om den nuvarande trålgränsens inverkan på fiskbestånden krävs ett ordentligt underlag. Centerpartiet anser därför att det arbete som pågår på bland annat Havs- och fiskerimyndigheten med att sammanställa kunskap och utreda förutsättningarna för att justera trålgränsen och trålfiskeområden behöver fortsätta liksom övrigt arbete med att skydda strömmingen.”

Någon “Havs- och fiskerimyndighet” finns inte, så troligtvis avser Centerpartiet Havs- och vattenmyndigheten. Att myndigheten, sitt namn till trots, har starkt fokus på att värna industrifisket har Mat och klimat lyft tidigare.

 

En stor del av den sill/strömming som fångas idag blir till foder i den industriella fiskodlingen.       (Foto: Artur Rydzewski is licensed under CC BY 2.0)

 

 

Nytt projekt ska undersöka fiskarnas lidande

Utöver utarmningen av den biologiska mångfalden och klimatpåverkan, ska trålningen nu för första gången också undersökas ur ett fiskvälfärdsperspektiv. Detta i ett nytt forskningsprojekt med fokus på hur fiskar dör i kommersiellt fiske, och med syfte att utveckla fångstmetoder där fiskar avlivas mindre plågsamt. Initiativet till forskningsprojektet har tagits av dansk fiskeindustri. 

Albin Gräns är forskare vid SLU, och kommer med sin forskargrupp från SLU i sommar gå till sjöss med danska trålare i Nordsjön, för att undersöka fiskens tillstånd när den kommer ombord, vilka skador som uppstått under gångsten samt hur och när fisken dör. Fiskar känner, precis som människor, smärta och lidande, varför en förhoppning med forskningen är att resultaten ska kunna användas för att utveckla varsammare avlivningsmetoder.

– Första steget är att identifiera vilka problemen är, nu finns både åsikter om att alla fiskar lever när de tas upp till att ingen fisk längre lever, säger Albin Gräns.

En metod som skulle kunna minska fiskarnas lidande är att ha elbedövning kopplad till pumparna som för upp fisk från trålarna.

– Men elbedövningen verkar inte så länge, så det förutsätter också en bra process när fisken kommer upp på båten, säger han.

Han är samtidigt kritisk till trålning över huvud taget, och bottentrålning i synnerhet, men ser det faktum att det är fiskeindustrin som tagit initiativet till forskningen som en positiv utveckling.

– När jag började jobba med fisk på Göteborgs universitet för 15 år sedan var glappet mellan forskare och industri enormt, den här typen av initiativ hade inte kunnat tas då. Det är lång väg tills fångstmetoderna blir riktigt bra, men att industrin nu jobbar för att utveckla metoder för att få upp rätt art och med rätt storlek är ett steg framåt. 

Niclas Malmberg

 

 

 

Intervju om växtbaserad fisk med Tom Johansson från Hooked Foods

 

Se även: 3D-printat lax snart i europeiska butiker

Se även: Det våras för alger – “början på en ny industri”

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.