Mat & Klimat

Ett fönster mot själen - historien bakom den svartögda bönan

640px-Billie_Holiday,_Downbeat,_New_York,_N.Y.,_ca._Feb._1947_(William_P._Gottlieb_04251)

25 mars 2022

Black Eyed Peas – bara namnet ger en känsla av den amerikanska Södern, varma nätter, av jazz och hungriga musiker runt ett köksbord i Harlem efter en sen spelning på någon av de kända jazzklubbarna i New York på 40- talet. 

 

En gåva från Afrikas horn

För det var så många kvällar avrundades för Billie Holiday, ”Lady Day”, saxofonisten Lester Young, ”Prez” och deras närmaste musiker, när de hungriga och fortfarande fyllda av publikens jubel klev in i köket till lägenheten Billie Holiday delade med sin mamma, kallad ”Duchesse”, Hertiginnan, där bordet alltid var dukat och grytan med de mustiga, bönorna, för det är egentligen en böna, stod i centrum och bara väntade på att bli slukade innan jammet till gryningen började.

”Svartögd ärta”, som det blir på svenska, inte riktigt med samma swing, bättre med böna, är den mest lysande Soul Food- stjärnan på den afro-amerikanska mat-himlen – inte bara bland jazzmusiker.

 

 

Fast den är precis lika beroendeframkallande när och var den än äts i världen med sin nötiga smak och sin smörigt, lena konsistens; en riktig näringsbomb, fylld av fibrer, viktiga mineraler och proteiner, som hjälper till både med matsmältningen och vikten och dessutom lär hålla hjärtat i trim.

Det här är rakt igenom en afrikansk böna, som varit en viktig del av afrikanskt kosthåll i tusentals år. Man tror att den först odlades i trakterna av Etiopien, och att den senare spred sig först till hela Afrika, där de tillsammans med hirs och rotfrukten jams utgjorde den näringsfyllda stapelfödan för kontinentens människor, och att den sedan spreds vidare både till Indien och resten av Asien. Men det är i USA som den svartögda bönans popularitet är som allra störst!

 

Den anrika ögonbönan har även fått ge namn åt den något modernare musikgruppen Black Eyed Peas (CC BY 2.0 license)

 

På slavskeppen över Atlanten..

Och upprinnelsen till det har, precis som jazz, en grundton av svärta – slaveriet; infångandet av fria människor från den Afrikanska kontinenten för att bli gratis arbetskraft på livstid på bomullsplantagerna i USA!  Slavägarna tvingades dock snart att beordra skeppen med sin levande last att även ta med sig svartögda bönor, eftersom de bortrövade människorna som förlorat allt, vägrade äta om de inte ens fick sina bönor, skriver prof Ken Albala i sin bok ”Beans a History”.

Vilket gjorde att den lilla svartögda bönan med sin karakteristiska lilla prick, som tidigt letade sig upp ända till antikens Grekland och där ansågs som nyttig, om än ”enkel föda”, idag är en viktig del av den afro-amerikanska identiteten. 

Men märkligt nog även av vita amerikaners identitet! Kanske beror det på att de i sin garanterade överhöghet inte riskerade att hamna i en lägre kategori genom sitt matval, gissar Alba. Eller också var den bara för god för att inte slå rot även där.

 

 

Idag odlas den och äts över hela världen, men just kopplingen till afroamerikansk historia ger den sin speciella plats i USA, där de till och med anses ge lycka, framgång och välstånd om de äts på nyårsafton – särskilt med grönkål och majsbröd! 

Vem hade trott det, när båtarna med kedjade slavar och bönor åkte ut över havet och försvann för alltid. Eller att de svartögda bönorna, precis som sångerna de sjöng för att uthärda sitt öde som med tiden kom att bli jazz, blues, swing och soul, skulle förvandlas till något man inte kan leva utan. Pröva själv får du se… 

 

Maria Sandblad

 

Fler artiklar av denna författare