Mat & Klimat

EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

LRF går på tvärs både mot den forskning som finns kring djurens behov och mot konsumenternas önskan, säger Benny Andersson på Djurens Rätt. (Foto: Eric Schroen, Unsplash)

Lantbrukarnas Riksförbunds extrastämma har beslutat att organisationen ska driva frågan om att beteslagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse. Beteslagen är omodern och missgynnar svenska mjölkbönder, menar de. 

– LRF:s agerande här går stick i stäv med det man annars vill förmedla till konsumenter och allmänhet, med öppna landskap och kor som betar, säger Benny Andersson, verksamhetschef på Djurens Rätt.

Men LRF står inte ensamma i sitt krav, Arla driver redan samma linje, och menar att den svenska lagen innebär en merkostnad för svenska mjölkbönder som är svår att hämta tillbaka från konsumenterna. Även från politiskt håll har förändrad lagstiftning föreslagits, i form av en riksdagsmotion från de fem kristdemokratiska riksdagsledamöterna Magnus Oscarsson, Magnus Jacobsson, Camilla Brodin, Larry Söder och Kjell-Arne Ottosson, i vilken man föreslår att beteskravet för mjölkkor i lösdrift ska slopas. 

Motivet som anförs i motionen är att svenska mjölkbönder lider skada i och med att de inte kan ansöka om betesstöd från EU på grund av de svenska reglerna om att mjölkkor måste få beta under sommaren. I motionen anges samtidigt att en förändrad lagstiftning inte behöver leda till försämrade förutsättningar för korna, då ”de flesta skulle släppa ut sina djur oavsett beteskravet.”

 

Djurens Rätt: Sker på “bekostnad av djurens välfärd”

– Det är rent ekonomiska skäl som driver LRF och Arla, säger Benny Andersson, det är billigare att hålla kor inomhus, men det är på bekostnad av djurens välfärd. Och är det så att man vill anpassa svensk lagstiftning efter EU-bidrag är det bakvänt, istället borde man driva att EU-bidraget ska anpassas till svensk lagstiftning och vad som är bra för djuren.

Nuvarande beteslag infördes 1988. LRF menar att teknikutvecklingen sedan dess har gjort lagstiftningen onödig, då dagens stallar för frigående kor är luftigare och innebär bättre komfort för korna än 1980-talets. Därutöver, anför LRF, har kor i lösdrift idag transpondrar som mäter hur aktiv hon är och om hon äter, idisslar och mjölkar som hon ska. Men Djurens Rätt framhåller att sådan teknikutveckling inte kan ersätta djurens naturliga beteenden och behov.

– Gummigolv och roterande ryggkliare ersätter inte behovet av att gå på mark och beta gräs, LRF går på tvärs både mot den forskning som finns kring djurens behov, mot konsumenternas önskan att få mjölk från betande kor, och mot många av de egna medlemmarna, säger Andersson.

Att frågan splittrar LRF tillbakavisas dock av LRF:s riksförbundsordförande Palle Borgström.

– Beslutet var nästintill enhälligt, två ombud la ner sina röster vid stämman, av ca 150, säger Palle Borgström.

 

EU-bidrag till länder med lägst krav

Borgström delar inte heller bilden att ett slopat beteskrav kommer förändra utvecklingen för det öppna landskapet eller den biologiska mångfalden.

– Inom mjölkproduktion är det främst ungdjur och sinkor som går på naturbetena som är de mest artrika markerna. Dessa djur kommer fortsätta att gå ute även om korna som aktivt mjölkar är i ladugården. Svensk mjölkproduktion behöver kunna konkurrera för att finnas kvar och i dagsläget kan vi inte ta ut ett mervärde för betesmjölk på marknaden på grund av att det är lagstadgat. Det gör att vi konkurrerar med import från kor som går inomhus och när kollegor i andra länder saluför betesmjölk betalar konsumenterna mer för det, vilket är fullt rimligt då det också är en dyrare produktionsform, säger Borgström.

Men att EU-reglerna försvårar för svenska mjölkbönder håller han med Djurens Rätt om. Bidragsreglerna kan sammanfattas så att den mjölkbonde som är mer långtgående i sitt djurskydd än vad de nationella lagarna föreskriver kan erhålla ett särskilt stöd för det. Mjölkbönder i andra EU-länder som enbart gör det som är minimikrav i Sverige kan därför erhålla ekonomiskt bidrag som svenska mjölkbönder stängs ute från.

– Vi har drivit frågan gentemot Bryssel om ett förändrat system som baseras på vad man faktiskt gör och inte i förhållande till nationella lagar, men utan framgång, säger Borgström.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

Ny modell sänker skollunchens utsläpp med 40 procent – accepteras av eleverna

I en ny avhandling från Karolinska Institutet har en ny metod för hållbara skolluncher tagits fram och utvärderats i praktiken. På de tre grundskolor som ingick i studien minskade klimatpåverkan med 40 procent, samtidigt som kostnaderna, näringsvärdet och matsvinnet låg kvar på ungefär samma nivåer.

Inrikes
Niclas Malmberg

Analys: Svensk el fortsätter att tränga ut kolkraft på kontinenten – trots kylan

Några kalla vinterveckor och debatten om svensk elförsörjning är igång igen med full kraft. Det talas om elbrist och u-länder. Men faktum är att Sverige aldrig exporterat så mycket el som nu. Att låta några få timmar med nettoimport styra energidebatten osar populism, skriver Niclas Malmberg i en analys.

Hälsa
IPS Inter Press Service

Forskare befarar fler glaciärkatastrofer i Himalaya

Minst 58 människor omkom och många fler saknas fortfarande efter att en störtflod av vatten och rasmassor den 7 februari krossade allt i sin väg i en dal i indiska Himalaya. Forskare varnar för att fler liknande katastrofer kommer att inträffa i klimatförändringarnas spår.

Recept
Redaktionen

Recept: Kålpudding på en plåt – 0,3 kg CO2e

Kåldolmar kan vara lite pilliga att göra när suget faller på. Vill man göra det lite enklare för sig kan man göra en smidig plåträttsvariant. Samma smaker och ingredienser, men tillagat på en stor plåt istället!

Translate »