Mat & Klimat

Extremväder fördjupar klyftorna i Latinamerikas storstäder

Rio de Janeiro. De redan stora klyftorna mellan rika och fattiga i Latinamerikas storstäder fördjupas i takt med att klimatkrisens effekter blir allt tydligare. Foto: Fabíola Ortiz/IPS

11 december 2021

Effekterna av översvämningar och andra extrema väderfenomen blir allt större i Latinamerikas stora städer. Och det är de fattiga invånarna som drabbas hårdast, konstaterar experter.

Översvämningar har blivit allt vanligare i de stora städerna, vilket både hänger samman med klimatförändringarna – och en utveckling där urbaniseringen lett till att tidigare grönområden ersatts av betong och asfalt.

– Extremvädren förvärrar ojämlikheten i Latinamerika, vars samhällen redan är bland de mest ojämlika i världen, säger Manuel Rodríguez, som tidigare var Colombias minister för miljö och hållbar utveckling.

Han konstaterar att städernas fattigaste kvarter ofta ligger i de områden som drabbas hårdast när det blir allt vanligare med de extrema väderfenomen som orsakar översvämningar och jordskred.

– De allra fattigaste bor i kåkstäder och slumområden, längs floder eller vid foten av berg – områden som löper störst risk att drabbas, säger Manuel Rodríguez.

 

De drabbas hårdast

Den brasilianska jättestaden São Paulo är ett exempel. Där finns det många områden som återkommande drabbas av översvämningar på grund av de många vattendrag som löper genom staden. Över en miljon av stadens invånare beräknas bo i de favelor som breder ut sig på de låglänta områden som ofta drabbas först i samband med översvämningar.

I Rio de Janeiro, där en dryg femtedel av invånarna beräknas bo i kåkstäder, är det främst risken för jordskred som utgör ett hot i de fattiga kvarteren.

Situationen är densamma i många fler av regionens storstäder.

Carolina Guimarães, som tidigare arbetade för FN:s bostadsorgan UN Habitat, påpekar att de fattiga inte bara drabbas hårdast i samband med extremväder – utan att de också har svårast att hantera konsekvenserna.

– Det kostar mycket mer för dem att köpa en ny kyl eller annan utrustning som förstörs i samband med översvämningar, säger hon till IPS.

Carolina Guimarães betonar att människor med få resurser tvingas bosätta sig i områden där riskerna är större – samtidigt som detta också riskerar att förvärra deras fattigdom. Detta medan priserna för bostäder i säkrare områden drivs upp på fastighetsmarknaderna.

Mario Osava / IPS

 

Se även: Butikskedjor svarar på frågor om brasilianskt kött

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Delade meningar om kött från betande djur ryms inom en hållbar livsmedelskonsumtion

I debatten kring köttindustrins miljöpåverkan framhålls oftast att betande djur är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Bland annat är det Naturskyddsföreningens linje i frågan. Men enligt en kanadensiskt studie skulle det kunna vara tvärt om – att mångfalden av djur är sämre i beteslandskap, både vad gäller rovdjur, pollinerande insekter och andra växtätande djur än de som hålls i beteslandskapet.

Inrikes
Niclas Malmberg

Opinion: Stötta ny förnybar elproduktion – inte energislöseri

Under valrörelsen har i alla fall en klimatfråga hettat till – energipolitiken. Men utgångspunkten har varit den motsatta – oro kring stigande elpriser. Det är en oro som populistiska partier gör vad man kan för att rida på, genom att sprida myter om att elpriserna i Sverige är exceptionellt höga, att Sverige importerar el och att det pga elbrist i Sverige till och med nu dras igång oljepannor för att producera el.

Inrikes
Niclas Malmberg

Information om ursprung av kött på restauranger kan införas vid årsskiftet

Sverige lämnar nu in en anmälan till EU-kommissionen med begäran om att få införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang. Detta för att ge restaurangbesökare samma möjlighet som de som köper kött i affärer att kunna få information om köttets ursprung.

Klimat
IPS Inter Press Service

Extrem värme förödande för Kashmirs bönder

Under året har Kashmir drabbats av flera värmeböljor – och effekterna är förödande för lantbrukarna i den konfliktdrabbade nordindiska delstaten. Vattenkällorna sinar och många bönder varnar för en annalkande kris.