Mat & Klimat

Fågelinfluensan fortsätter att skapa problem i stora delar av världen

29 januari 2022

Varianter av högpatogent fågelinfluensavirus fortsätter att spridas och orsakar dödlighet och tvingar fram massavlivningar i fågelfarmer runt om i världen. Skyddsnivån har åter höjts i Sverige, samtidigt som kritiska röster väcks mot storskaligheten i djurindustrin.

 

Har upptäckts i över 40 länder

Förra säsongen beskrivs som det värsta utbrottet i svensk historia. Flera gårdar tvingades till massavlivningar av enorma proportioner vilket enligt Svenska Ägg tillfälligt slog ut 20 procent av landets äggproduktion. När smittan nådde CA Cedergren i Mönsterås  – sveriges största äggfarm – avlivades runt 2 miljoner värphöns för att få bukt med viruset.

I november 2021 höjdes återigen skyddsnivån till nivå 2 i de södra delarna av landet. Detta efter rapporter om konstaterad smitta hos vilda fåglar i landet. Den här säsongen har hitintills har tre hobbybesättningar och tre kommersiella besättningar drabbats i Sverige, och från omvärlden har det kommit en våg av rapporter av smitta i olika omfattning och grad.

I Israel avlivades nyligen en halv miljon domesticerade kycklingar och 5 000 vilda tranor dog i sjukdomar på sin färd mot den afrikanska kontinenten. I början av januari avlivades över 100 000 värphöns i Danmark och 200 000 i Nederländerna efter ett utbrott av H5N8 och H5N1. Totalt har över 40 länder drabbats av utbrott sedan maj, vilket väntas driva upp matprisinflationen ytterligare.

Storbritannien upplever sitt just nu största utbrott av den dödliga H5N1-varianten och konstaterade nyligen sitt första bekräftade fall av smittöverföring till människa. Även Ryssland har rapporterat sju fall av smitta hos människor, bland arbetare på en värphönsanläggning. Så här skriver Folkhälsomyndigheten i ett mail till Mat & Klimat.

– Just för influensa finns ett väl uppbyggt internationellt samarbete för att rapportera om nya varianter och tillfällen då människor smittas från fåglar och andra djur. Hittills har det varit sällsynt med fall bland människa och i många fall har det rört sig om mild sjukdom därför är den generella bedömningen att risken för människors hälsa av de varianter som sprids nu är låg.

 

Tusentals tranor miste nyligen livet i Israel till följd av den dödliga sjukdomen

Djurhållningen ska granskas

Fågelinfluensa är inte den enda djurburna smitta som smitta som oroar världen just nu. Coronasmittade minkar skapade stora rubriker förra året och ledde till förtida nedstängningar av pälsindustrier och massavlivningar inte minst i Danmark.

Den afrikanska svinpesten slog 2019 ut en fjärdedel av den globala grispopulationen och nya fall konstateras med jämna mellanrum, nu senast i Thailand och flera europeiska länder.

Så hur ska man då komma till bukt med problemen? Det är föremålet för en statlig utredning som pågår just nu och som väntas bli klar senare i vår. Regeringsuppdraget till Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) kom förra året som en reaktion på minksmittan, och syftar till att granska djurhållningen med avseende på risken för uppkomst och spridning av zoonoser (smitta mellan djur och människa).

Vad gäller fågelinfluensan visar de utredningar som gjordes förra säsongen att det främst handlade om flera separata introduktioner från vilda fåglar in i tama besättningar. Många producenter ligger vattennära och rapporterar omfattande vildfågelförekomst i närheten av anläggningen. 

SVA arbetar med föreläsningar och andra informationsinsatser mot branschen för att sprida mer kunskap om HPAI-virus och vad man kan göra för att förebygga introduktion och spridning. Det handlar till exempel om att skydda foder och strömedel från vildfåglar och att arbeta med smittskydd i samband med transporter. De ska även genomföra ett forskningsprojekt för att ännu bättre förstå hur smittan sprids och introduceras i besättningar.

 

Varningsskylt från Storbritannien. (Foto: Keith Evans, CC by 2.0)


Djurtätheten en viktig faktor

Men en ofrånkomlig faktor i dessa sammanhang är djurtätheten och storleken på verksamheten. Enligt Maria Nöremark, epidemiolog och biträdande statsepizootolog på SVA, liknar smittläget i år förra säsongens på många sätt, men den stora skillnaden var just att smittan då tog sig in på två av landets största anläggningar.

– Att identifiera områden med hög populationstäthet är en faktor som ingår när man utarbetar beredskapsplaner, och det är inte unikt för HPAI. Eftersom konsekvenserna blir stora när stora anläggningar drabbas, är det förebyggande smittskyddsarbetet en viktig faktor och ofta är det preventiva arbetet på en annan nivå i storskaliga.

 

(Foto: Egor Myznik, Unsplash)

 

Djurens Rätt har länge arbetat för att få ned djurtätheten av flera skäl, och släpper den 8 februari en rapport som just handlar om smittrisker i Sveriges djurfabriker.

Enligt organisationen görs inte tillräckligt idag, och de har därför tagit fram flera förslag för att minska risken för smitta. Ett första steg är att avveckla minkfarmerna som är riskabla både ur smittskydds- och djurskyddssynpunkt, berättar Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

– En annan viktig åtgärd är att reglera djurfabrikerna ytterligare. Vi anser inte att det bör vara tillåtet att ha fler än 100 djurenheter (10 000 hönor, 100 kor o.s.v.) på en och samma gård. De bör också ha längre avstånd dem emellan, men utan att riskera att transporterna till slakterier blir för långa – då långa transporter också riskerar sprida smitta över landet samt är dåligt för djurskyddet.

Anna Harenius hänvisar till förra årets massavlivningar och konstaterar att smittan inte blivit lika allvarlig om hönsen hade varit utspridda på mindre företag med färre djur per byggnad. 

 

Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt. (Foto: Petrus Iggström)

 

Organisationen håller ett webbinarium i samband med rapportsläppet där bland andra Jens Holm (V) och Roumina Pourmokhtari (ordf. i Luf) ska medverka. Klicka på länken för att anmäla dig till det digitala eventet.

Michael Abdi Onsäter

 

 

Se även: FN: Hundratals miljarder i bidrag till miljö- och hälsoskadlig matproduktion

 

Hur kan vi undvika pandemier? Se vår intervju med Vänsterpartiets Jens Holm

Fler artiklar av denna författare