Mat & Klimat

Färdplan mot fossilfritt lantbruk - Stort fokus på biobränslen

LRF vill bland annat öka den inhemska produktionen av biobränslen för att möta klimatkrisen (Foto: Jed Owen, Unsplash)

Biopremie, mer stöd till svensk biogasproduktion och uttalade mål för konsumtionsbaserade utsläpp – det är några av åtgärderna som pekas ut i lantbrukets färdplan mot fossilfrihet, framtagen av LRF på initiativ av Fossilfritt Sverige. Men kommer biobränslena räcka till?

Mat och Klimat har intervjuat LRF:s energiexpert Jenny Näslund, som är optimistisk inför chanserna att politiken ska nappa på flera av förslagen i rapporten. 

 

100 procent fossilfritt 2030

Fossilfritt Sverige startades 2015 som ett initiativ av regeringen med målet att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsländer. 

Ett viktigt steg på vägen är de färdplaner som 22 viktiga branscher nu tagit fram på initiativ av Fossilfritt Sverige. Här går det att läsa hur respektive bransch ska kunna bibehålla och till och med stärka sin konkurrenskraft, samtidigt som de genomför en snabb grön omställning.

– Den viktigaste utmaningen är att bibehålla lönsamheten och konkurrenskraften i lantbruket. Om vi inte lyckas med det finns heller inga pengar att investera i framtidens hållbara lösningar, förklarar Jenny Näslund.

Det är därför det är så viktigt att politiken ger lantbruket de förutsättningar som krävs för att ställa om, genom exempelvis investeringsstöd och skattelättnader, förklarar hon.

Färdplanen tar sikte på 2030 och målar upp ett scenario där all torkning, uppvärmning och bränsleförbrukning ska ske fossilfritt; idag är den siffran 25 procent. För de första två kategorierna finns det i dagsläget vissa offentliga stöd; Klimatklivet har bland annat utnyttjats till att byta ut oljan i värmepannor mot skogsflis och träpellets. Men på drivmedelssidan går det trögare.

 

Biopremie för bränslebyte

Lantbrukets tunga arbetsmaskiner kör i dagsläget nästan uteslutande på diesel, och där ligger också en stor del av sektorns utsläpp. Som regelverket ser ut idag har lantbrukare rätt att kräva att ungefär hälften av dieselskatten betalas tillbaka som återbäring. Skatteavdraget utökades efter den svåra sommaren 2018 för att stötta bönder som lidit ekonomiskt efter torkan och bränderna.

Återbäringen gäller dock inte för förnybara bränslen som HVO100, eftersom biobränslen redan är skattebefriade. Det har lett till en situation där fossilt diesel genom offentliga stöd blivit ett betydligt billigare alternativ för den som bedriver lantbruk än biodiesel. LRF förespråkar därför en “biopremie” som ska användas för att åtminstone jämna ut denna skillnad.

– Politiken har inte hängt med här. Väljer du förnybar diesel så får du ingen ersättning. Några få lantbrukare har aktivt valt att ändå gå över till biobränslen, men det är ett stort steg att ta i en bransch som redan arbetar med tuffa marginaler, berättar Jenny Näslund.

För de som kör på förnybart är det främst HVO100 som gäller, och i vissa fall RME (tillverkat på raps). HVO100 är ett så kallat “drop in-drivmedel” som i princip kan ersätta fossilt diesel utan att man behöver göra några större förändringar på motorn. Maskiner som går på vätgas och biogas har ännu bara nått prototypstadiet, och Jenny skulle vilja se mer krav och incitament för att tillverkarna ska ta fram nya klimatsmarta modeller.

– På samma sätt som man ställer utsläppskrav på lastbilar och personbilar så behövs det även för arbetsmaskiner. Sverige är en liten marknad i sammanhanget, och vi har inga större tillverkare här, men om kraven skulle vara utformade på EU-nivå skulle de kunna ha stor effekt på marknaden.

 

Räcker det gröna bränslet?

Av den biodiesel som används i Sverige idag är majoriteten importerad och nästan hälften innehåller palmolja. LRF ser det som avgörande att den svenska produktionen av biobränslen ökar framöver. Dels för att öka lönsamheten genom att ta tillvara organiska restprodukter i verksamheterna och dels för att säkerställa att bränslet tas fram med bra miljöhänsyn.

Samtidigt riktas det en hel del kritik mot biobränslen i miljökretsar. Även om utsläppen inte redovisas i statistiken så ger förbränning av biobränslen upphov till koldioxid vid förbränning. Hur lång tid det tar att binda dessa utsläpp beror på hur bränslet är producerat. Det är stor skillnad på om det härstammar från restprodukter eller skog, till exempel. Det finns också en oro att biobränslen inte ska räcka till alla sektorer som vill ställa om.

– Det är sunt att tänka kritiskt, men jag tror man behöver sätta det här i perspektiv. Flera sektorer ser biobränslen som en övergångsbrygga till vi har ett allt mer elektrifierat transportsystem. Alla som efterfrågar biobränslen idag kanske inte kommer behöva det 2030. Biobränslen bör styras mot området som är svåra att elektrifiera – som tunga arbetsmaskiner till exempel.

Fossilfritt Sverige arbetar just nu med en biostrategi där de ska pussla ihop de 22 färdplanerna för att se hur den tillgängliga biomassan ska räcka till och var den bör prioriteras.

– Även om vi i det korta perspektivet behöver öka vår produktion mer så kan det komma att se helt annorlunda ut år 2045. Då går den biologiska råvaran kanske snarare till förpackningar, bioplast och kläder.

 

Mer inhemsk biogas

En annan viktig pusselbit som pekas ut i färdplanen är satsningar på biogas. Biogas är ett extremt klimatsmart alternativ till biodiesel och ger bara upphov till en tiondel av utsläppen. Gasen produceras främst genom rötning av restprodukter och avloppsslam.

Jenny Näslund berättar att användningen av biogas i Sverige fördubblats sedan 2015 men att produktionen bara ökat med 9 procent. Det hänger ihop med att vi har ett konsumtionsstöd i Sverige i form av skattelättnader, samtidigt som Danmark har ett starkt produktionsstöd som gör det svårt för svenska tillverkare att konkurrera. Regeringen införde 2018 ett nytt biogasstöd, men det är alldeles för kortsiktigt för att få en större effekt, säger hon.

– Biogasstödet har varit positivt, men det är också extremt kortsiktigt, eftersom stödet ges från budget till budget. Investerare kräver mer långsiktiga spelregler att förhålla sig till.

Förra hösten presenterades biogasmarknadsutredningen som bland annat föreslog långsiktiga stöd och produktionsmål. Men än så länge har regeringen inte gått vidare med förslagen berättar Jenny Näslund.

 

Synliggör de exporterade utsläppen

Jenny Näslund och hennes kollegor på LRF ser positivt på framtiden och möjligheten att flera av förslagen plockas upp framöver. Just nu pågår den statliga utredningen fossiloberoende jordbruk, och signalerna från politiken har hittills varit positiva

– Vi försöker spela in biopremien i utredningen. Just nu hoppas vi att de presenterar förslag som går i den riktningen. Det spelar inte så stor roll vad det blir exakt, så länge dagens prisskillnader mellan förnybara och fossila bränslen jämnas ut. 

Tidigare i veckan kom beskedet att miljömålsberedningen ska se över de konsumtionsbaserade utsläppen. Det är något som LRF länge efterfrågat eftersom det skulle synliggöra skillnaden mellan svenskproducerade och importerade jorbdruksprodukter. Idag ger en importerad oxfilé inget utslag i den svensk klimatstatistiken.

– Vi vill visa att svenskproducerade livsmedel har bättre klimatprestanda. Svenskt jordbruk är väldigt resurseffektivt jämfört med många andra länder och det är viktigt att det synliggörs i statistiken.

LRF vill även att den offentliga sektorn ska kunna ställa mer långtgående krav på hållbarhet vid upphandling och att matens ursprung och klimatpåverkan blir tydligare för konsumenten.

 

Michael Abdi Onsäter

SENASTE NYHETERNA

Miljö
Anna Velander Gisslén

Giving Tuesday – en god motpol till Black Friday

Idag pågår den gigantiska köpfestdagen Black Friday, samtidigt som vi befinner oss i en klimatkris där jordens resurser överkonsumeras. Men det finns goda motkrafter – som Giving Tuesday.

Klimat
Reem Abbas / IPS

Pressat Sudan kämpar mot klimatförändringarna

Nyligen utlystes undantagstillstånd i Sudan efter att Nilen hade svämmat över på grund av hård nederbörd. Det stora landet är mycket sårbart för förändringar i klimatet.

Inrikes
Niclas Malmberg

Underjordiska p-platser blir odlingsytor – Urban Oasis växlar upp

Kommer en del av framtidens grönsaker odlas inomhus med LED-lampor och cirkulerande vatten istället för på traditionella åkrar? Urban Oasis är ett stockholmsbaserat företag som sedan 2017 drivit en pilotanläggning i ett bergrum på Liljeholmen. Nu växlar de upp rejält.

Miljö
Isaiah Esipisu/IPS

Hållbart jordbruk kan motverka pandemins effekter

Investeringar i hållbart jordbruk och återställandet av förstörda åkermarker kan bidra till att bygga upp de ekonomier som drabbats hårt av pandemins ekonomiska effekter. Det uppger FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD.

Translate »