Mat & Klimat

Fimpar och snus vanligaste skräpet i svenska städer – men fokus mest på plastmuggar

Cigarettfimpar står för 62 procent av allt skräp enligt Håll Sverige Rents stora skräpundersökning (Foto: Brian Yursitis, Unsplash)

60 ton skräp slängdes felaktigt under en junivecka i Sverige. Av detta skräp var merparten cigarettfimpar och snus. Men politikens fokus ligger än så länge på att begränsa engångsartiklar i plast som muggar och matlådor.

 

35 miljoner skräpartiklar på en vecka

Håll Sverige Rent har på uppdrag av Naturvårdsverket under en vecka i juni mätt nedskräpningen på gågator, gång- och cykelvägar och trottoarer i 75 av landets kommuner. Genom skattningar har resultatet sedan kunnat skalas upp för att spegla nedskräpningen i hela landet. Slutsatsen är att 35 miljoner olika skräp slängdes under veckan, till en sammanlagd vikt av 60 ton.

– Skräpmätningen ska fungera som ett underlag för att se hur det ser ut med skräpet i Sverige och kunna ligga till grund för behov av ytterligare styrmedel, säger Christina Anderzén, handläggare på Naturvårdsverkets återvinningsenhet.

Den korta mätperioden till trots, har Naturvårdsverket kunnat få en bild av sammansättningen av det skräp som kastas i landets stadsmiljöer. Detta som underlag för det fortsatta arbetet med att kunna uppfylla EU:s engångsplastdirektiv, ett direktiv som ställer krav på att medlemsländerna uppfyller olika krav för att minska plastens miljöpåverkan. Införandet av direktivet sker stegvis, där de första kraven ska vara införda senast juli 2021.

 

Tobaksprodukter dominerar

De kategorier som mättes i undersökningen var plast, metall, glas, organiskt material, papp och kartong samt ”annat”. Denna restpost dominerar stort, och står för hela 78 procent av skräpet. Detta då kategorin omfattar tobaksprodukter, som är det ojämförligt vanligaste skräpet och i princip utgör hela kategorin ”annat”. Cigarettfimpar står för 62 procent av allt skräp. Även det näst vanligaste skräpet är en tobaksprodukt, portionssnus, som svarar för 14 procent av skräpet.

Cigarettfimpar består till största delen av plast, men räknas trots det inte in i kategorien plastskräp i undersökningen. Fimparna oräknade står plastskräp för cirka en tiondel av skräpet, ca 3,3 miljoner skräp, däribland engångsbestick, sugrör, frigolit och livsmedelsförpackningar.

 

Skatt på plastmuggar och matlådor

Förslag kring hur delar av detta plastskräp ska hanteras har redan lagts fram i utredningen Skatt på engångsartiklar, som presenterades för regeringen i augusti.

Utredningens uppdrag var begränsat till att lämna förslag på en miljöskatt på engångsartiklar. I utredningen konstateras att engångsartiklar av plast, vilka står för hela 40 procent av den totala plastproduktionen, både innebär ett resursslöseri, och har negativa konsekvenser både när de slängs i miljöer där de inte bryts ned och när de hamnar i förbränning och där orsakar nettoutsläpp av koldioxid. 

Trots det föreslog utredningen inte en skatt på alla engångsartiklar av plast. Istället föreslås olika punktskatter på några utpekade engångsartiklar. Bland annat 5 kronor per plastmugg och 7 kronor per livsmedelsbehållare. Men några förslag kring hur man ska komma åt det vanligaste plastskräpet, fimparna, gavs inte i utredningen.

Att resonera kring styrmedel har inte heller inkluderats i skräpmätningsuppdraget. Istället är en särskild utredning tillsatt med uppdrag att komma med förslag till hur EU:s engångsplastdirektiv ska kunna genomföras i Sverige. I direktivet pekar flera åtgärder mot tobaksprodukter ut. Däribland krav på märkning av tobaksvaror med filter, som visar hur produkten ska hanteras som avfall, och en beskrivning av förekomsten av plastprodukten och dess negativa miljöeffekter. I direktivet talas också om ett utökat producentansvar för dessa tobaksprodukter, med innebörd att producenterna ska stå för kostnaden för medvetandehöjande åtgärder, insamling i offentliga system samt uppstädning av sina produkter. Detta krav ska träda i kraft i januari 2023. Utredningens förslag till hur Sverige ska hantera detta ska remitteras redan under hösten.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Liza Ahnland

Stor potential för tidvatten- och vågkraft

Vi lever i en tid då behovet av investeringar i förnybar energi är stor. Väldigt mycket pengar satsas just nu på olika typer av havsbaserad energi, såsom vågkraft och tidvattenkraft.

Djurrätt
Niclas Malmberg

EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

Lantbrukarnas Riksförbunds extrastämma har beslutat att organisationen ska driva frågan om att beteslagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse. Beteslagen är omodern och missgynnar svenska mjölkbönder, menar de.

Politik
Michael Abdi Onsäter

EU-parlamentet röstar om vegokorvens framtid – “Urbota dumt”

Vegokorven kan ha nått sitt bäst-före datum. Nästa vecka ska nämligen EU-parlamentet rösta om två nya lagförslag som ska förbjuda namn som “korv” och “ost” i samband med försäljning av växtbaserade produkter. “Urbota dumt”, säger Fredrick Federley (C) till Mat och Klimat.

Hälsa
Göran Hådén

GMO och gensax – Genväg till bättre mat?

Årets nobelpris i kemi tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för deras utveckling av gensaxen, Crispr, som revolutionerat gentekniken. Det här väcker åter frågor om risker och möjligheter med genmodifierade organismer och vilken plats de kommer att ha i vårt framtida samhälle och livsmedelssystem.

Translate »