
11 februari 2021
FN har utlyst ett årtionde för havsforskning för hållbar utveckling. De hot som mänskliga aktiviteter utgör för världens hav aldrig har varit så allvarliga som nu, sade FN:s generalsekreterare António Guterres i samband med att satsningen lanserades förra veckan.
Vid den digitala lanseringen deltog världsledare, forskare och experter för att uppmärksamma de kommande tio årens satsningar för att öka stödet för havsforskning och en mer hållbar användning av världens marina resurser.
– År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven och världens korallrev kan vara döda framåt slutet av detta århundrade – om vi inte agerar nu. Att skydda och utnyttja haven på ett hållbart sätt är avgörande för produktionen av mat, för människors försörjning och för att motverka klimatstörningar och relaterade katastrofer, sade generalsekreteraren.
Världens enorma hav är mycket viktiga för människors tillgång till mat – samt för handel och kommunikationer. Forskare understryker dock att havens resurser är överexploaterade samtidigt som föroreningarna av vattnen har förvärrats.
I en stor rapport om tillstånden för haven har FN slagit fast att det största hotet mot haven kommer från bristen på åtgärder för att skydda de marina resurserna. I takt med att världsbefolkningen växer ökar också exploateringen av haven samtidigt som allt mer sopor, oljeläckor och industriavfall förorenar vattnen.
António Guterres menar att betydligt större resurser måste satsas på havsforskning – och att alldeles för lite pengar i dag går till detta så viktiga område.
FN-företrädare vädjar nu till världens länder att under de kommande tio åren i högre grad stötta den forskning som behövs och uppmanar till fler satsningar för att skydda världens hav.
Alison Kentish / IPS
EU-kommissionen har nu initierat ett samråd som ska ligga till grund för hur EU-stödet till skolmjölk ska utformas i framtiden. Ett av de förslag som diskuteras är att bredda stödet till att också inkludera växtbaserade alternativ till komjölk.
WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.
En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.
Trots att det än så länge saknas nationella klimatmål för offentliga måltider har en tredjedel av landets kommuner infört sådana mål, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.