Mat & Klimat

FN:s klimatpanel: Den globala matproduktionen är hotad

Extrema väderhändelser och torrperioder hotar flera av världens viktigaste jordbruksområden, framförallt i Sydamerika och södra Asien.

13 augusti 2021

Produktionen av världens viktigaste stapelgrödor som majs, vete och ris hotar att minska till följd av den eskalerande klimatkrisen, säger flera forskare till The Guardian. Extrema väderhändelser och förändrade regnmönster hotar att slå ut skördar av dessa globalt livsviktiga grödor.

Klimatet är åter på allas läppar efter FN:s klimatpanel släppte sin 4,000-sidors rapport om det samlade kunskapsläget i måndags. Budskapet var tydligt; klimatförändringen är här, den blir snabbt värre, och den är utan tvivel orsakad av mänsklig aktivitet.

Rapporten, som fokuserar på klimatförändringens fysiska effekter (temperatur, nederbörd, havsytehöjning med mera), är den första delen av två. Klimatpanelens andra delrapport väntas komma nästa år och ska då undersöka klimatkrisens effekter på viktiga delar av människans tillvaro på jorden, som exempelvis mat- eller dricksvattenförsörjning. Men redan nu kan man se stora förväntade konsekvenser för jordbruket på vår planet.

Enligt klimatpanelen kommer 1,5-gradersmålet vara överskridet 2040 i alla tänkbara scenarier, och vid 2 graders global uppvärmning kommer extremvädret oftare nå kritiska trösklar för jordbruk och hälsa. Redan nu är regnperioder och torrperioder allt mer intensiva och IPCC varnar för att flera av världens viktigaste jorbduksområden, framförallt i Sydamerika, är allvarligt hotade av det förändrade klimatet.

 

Beroende av 10 grödor

Över 80 procent av världens matkalorier kommer från endast 10 grödor som ris, majs och vete, säger Bonnie Waring vid Imperial College London, till The Guardian. Hon tillägger att grödor som soja teoretiskt kan klara sig bättre i ett varmare klimat, men att de allt mer intensiva torrperioderna kommer att leda till mindre skördar även där.

– Om vi misslyckas med att agera kommer ett stort antal människor få omfattande problem med livsmedelsförsörjningen. Ökad temperatur och fuktighet kommer skada grödor och boskapsdjur, medan översvämningar kan slå ut hela skördar. Det krävs ett enormt skifte i hur vi bedriver jordbruk, som innefattar förändringar av grödor och boskap, sade Ilan Kelman, professor inom katastrofer och hälsa vid University College London.

Ett annat problem gäller mer specifikt för ris som utgör huvuddelen av kaloriintaget för över en miljard människor. Tillströmningen av det glaciala smältvatten som gör risodlingen möjlig i stora delen av södra Asien, kommer minska eller helt upphöra i en varmare värld.

Ytterligare ett hot gäller de som dag ut och dag in sliter för att producera maten som vi äter. När extrema värmetemperaturer kombineras med hög luftfuktighet ger det en livsfarlig vädercocktail som är mycket farlig för människor att vistas och arbeta i. Människokroppen klarar inte av att göra sig av med svett för att på så sätt kyla ned kroppen.

 

Risodlingen i södra Asien är beroende av smältvatten från Himalaya. När glaciärerna smälter, hotas därmed hela livsmedelsförsörjningen i regionen

 

Krävs ett mer uthålligt livsmedelssystem

Forskarna är överens om att det krävs ett nytt sätt att tänka kring jordbruk och matproduktion. Ett skifte mot regenerativa metoder och mindre djurhållning skulle både stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringarna och minska dess bidrag till dem.

– En snabb övergång till agroekologisk odling skulle ge oss ett mer hälsosamt och hållbart sätt livsmedelssystem, och kräver ett skifte mot “mindre men bättre kött” med fokus på frukt, grönt och baljväxter, säger Rob Percival på UK Soil Association.

I Sverige har vi sett på nära hand vad en extremsommarvärme kan göra med vår omgivning och vårt livsmedelssystem. Spannmålsskörden 2018 blev den lägsta på över 50 år, och var hela 45 procent mindre än fjolårets. Bidrag i miljardklassen delades ut till jordbrukare för att kompensera deras inkomstbortfall. 

Enligt IPCC kan så kallade hundraårtstorkor – torrperioder som inträffar en gång vart hundrade år – komma att ske vartannat år vid en uppvärmning på 4 grader Celsius.

Mat&Klimat

 

Se vår intervju med State Senator Kim Jackson, om klimat- och jordbrukspolitiken i Georgia och USA

 

Se även: 3D-printad veganlax snart i europeiska matbutiker

Se även: Växtbaserat fortsätter att öka kraftigt i Europa

Fler artiklar av denna författare

Ett svar på ”FN:s klimatpanel: Den globala matproduktionen är hotad

Kommentarer är stängda.

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…