Forskargrupp lyckas odla tomater i salt jord

tomater
Foto: Stella de Smit, unsplash.com

Forskargrupp lyckas odla tomater i salt jord

En femtedel av världens åkermark är försaltad, enligt FN, och det är ett problem som kommer att växa i framtiden i samband med den pågående klimatkrisen. Därför jobbar forskare över hela världen intensivt med att ta fram nya grödor som går att odla även under salta förhållanden, och nu ser det ut som att de har gjort stora framsteg. Det är en forskargrupp i Mellanöstern som har lyckats få tomatplantor att frodas trots att de vattnats med utblandat havsvatten.

Det handlar inte om genmodifiering som man kanske kan tro, istället har forskarna använt sig av en speciell ökensvamp, Piriformospora indica, som infekterar rotsystemet och lever i symbios med tomatplantan. Svampen stärker rotsystemet, ökar biomassan och får plantan att producera mer av ett enzym som för bort det skadliga saltet. Studien, som ni kan läsa mer om här, kunde visa att de tomatplantor som odlats tillsammans med svampen växte 65 procent mer än de som odlades som vanligt, efter att båda vattnats med saltvatten.

Försaltning av odlingsmarker är ett växande globalt problem som redan haft katastrofala konsekvenser för många jordbrukare i torra kustområden. Men vad är mekanismerna bakom  processen?

Salt ackumuleras naturligt i jordbruksmark, eftersom växterna är selektiva i sitt upptag. Även sötvatten innehåller en viss mängd salt och när växterna suger upp den “rena” saltfria fraktionen försaltas jorden kring rotsystemet över tid.

För att kompensera för detta krävs att man tillför ytterligare färskvatten för att tvätta ur jorden, vilket endast går om jorden har bra genomsläpplighet och är dikad väl. I områden med mycket regn tvättas jorden naturligt, men i torra och halvtorra regioner blir den gradvisa försaltningen snabbt ett problem. Låg tillförsel av regnvatten kombinerat med hög avdunstning gör att saltet snabbt ackumulerar i dessa jordar vilket i sin tur påverkar växtligheten negativt. Den globala uppvärmningen leder dessutom till mer frekventa värmeböljor och ökenspridning, vilket fortsätter att driva dessa processer som redan har drabbat stora delar av världen hårt.

Klimatkrisen driver på försaltningen på många sätt. På grund av värmeexpansion och smältande isar kan havsytan höjas med en halvmeter år 2100, även vid omfattande utsläppsminskningar, och stormar kommer att bli fler och mer intensiva. Flera av jordens tätbefolkade deltaområden drabbas redan idag av extrema översvämningar där stora mängder saltvatten letar sig allt längre in på land där det förstör den produktiva jordbruksmarken. Saltvatten tränger sig även in underifrån via grundvattnet i en process som kallas saltvattenintrusion. Det här sker framförallt när kustnära samhällen överutnyttjar sina grundvattenresurser – det salta havsvattnet tränger då in för att fylla tomrummet.

I Bangladesh beräknas försaltningen ha skadat jordbrukssektorn rejält. En studie visar att intäkterna från jordbruket är ungefär 20 procent lägre för de som bor i landets försaltade kustnära områden än för de som odlar på friska jordar. Somliga har använt sig av de nya förhållandena och sadlat om till räk- och fiskodling, men för de som inte har råd med en sådan omställning innebär försaltningen en ekonomisk katastrof. De svåra förhållandena tvingar dagligen människor på flykt in till landets notoriskt trångbodda storstäder som Dhaka och Chattong. Andra områden som har stora problem med försaltning är Kalifornien, västra Australien och Mellanöstern. Aralsjöns försvinnande är förmodligen det enskilt mest välkända exemplet.

Forskargruppens resultat kan ha oerhört positiva konsekvenser för matsäkerheten framöver. Tidigare studier har visat att svampen även har haft positiva effekter vid odling av ris och korn i salt jord. Grundproblemet med försaltning och degraderade ekosystem kvarstår, men svampen piriformospora indica kan vara en viktig pusselbit för att klara framtidens livsmedelsförsörjning i en allt tuffare värld.

 

Michael Abdi Onsäter

 

 

Translate »