Mat & Klimat

Fredspriset till WFP – i en värld där hungern ökar

Vi måste bryta sambanden mellan konflikter och hunger och gemensamt arbeta för fred, säger Chema Vera på Oxfam. (CC BY-ND 2.0)

Årets fredspris går till FN:s livsmedelsprogram, WFP. Det är ett val som hyllas av många bedömare. Många miljontals människor i världen hotas av brist på mat och det är en situation som riskerar att förvärras i spåren av coronapandemin och fler klimatkriser.

 

Bekämpar svält och fattigdom

Efter att Nobelkommittén meddelat sitt val sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att livsmedelsprogrammet är det organ som agerar först, när matkriser hotar. Han påpekade samtidigt att det är ”orimligt” att hundratals miljoner människor tvingas gå till sängs hungriga i en värld med så stora resurser.

Det här var långt ifrån första gången fredspriset gått till ett organ eller en person som har kopplingar till världsorganisationen. FN:s flyktingorgan UNHCR har fått priset vid två tillfällen, och generalsekreterare Dag Hammarskjöld fick det 1961, och fler andra FN-organ, däribland barnfonden Unicef, har tilldelats utmärkelsen.

Gernot Laganda, chef för WFP:s program för klimatkatastrofer, säger till IPS att personalen vid programmet är överväldigade över utmärkelsen.

– Många av mina kollegor har i flera års tid, i vissa fall under årtionden, arbetat för att stärka tillgången på mat för hungrande människor som fått sina liv söndertrasade av konflikter, extrema väderfenomen eller ekonomiska kriser.

Han menar att alla, från WFP:s chef David Beasley till den fältpersonal som arbetar under de svåraste omständigheter, ser utmärkelsen som ett erkännande.

– Den norska Nobelkommitténs val är ett erkännande av att de 690 miljoner människor i världen som hungrar har rätt till ett aktivt och hälsosamt liv – utan konflikter, och med de skydd de behöver för att klara extremväder och katastrofer, säger Gernot Laganda till IPS.

John Coonrod, vice ordförande för den internationella organisationen Hunger Project, säger till IPS att årets fredspristagare är ”ett utmärkt val”. Han betonar att WFP gör ett mycket viktigt arbete för de många miljontals människor som tvingas gå hungriga på grund av konflikter.

– FN-organ som WFP tar sig an de svåraste utmaningar som finns i världen och förtjänar allas stöd, säger John Coonrod.

 

135 miljoner i “svår matbrist”

Danielle Nierenberg, ordförande för den USA-baserade tankesmedjan Food Tank, säger till IPS att livsmedelsprogrammets arbete är särskilt viktigt eftersom det bemöter de konsekvenser som pandemin ger upphov till, vid sidan av klimatkriser och konflikter.

– Under covid-19-krisen har de fortsatt att vara ute vid frontlinjen för att bemöta alla dessa utmaningar. Det handlar om ett arbete som aldrig har varit lika viktigt och nödvändigt som nu.

Chema Vera, tillförordnad chef för biståndsorganisationen Oxfam International, säger till IPS att WFP får fredspriset vid rätt tidpunkt. Över 135 miljoner människor i 55 länder i världen beräknas just nu vara drabbade av svår matbrist och Chema Vera betonar att det krävs omgående åtgärder från omvärlden.

Samtidigt har mindre än hälften av de pengar som FN vädjat om för humanitära insatser inkommit. Chema Vera säger att det internationella samfundet nu måste bidra med de resurser som krävs – men också med politiska åtgärder för att stötta FN:s generalsekreterares vädjan om ett globalt vapenstillestånd.

– Vi måste bryta sambanden mellan konflikter och hunger och gemensamt arbeta för fred, säger Chema Vera.

Gernot Laganda vid WFP:s program för klimatkatastrofer betonar att organisationen för en ojämn kamp mot de klimatrelaterade kriser som blivit allt vanligare. Och samtidigt som hungern ökar i världen finns det inte tillräckligt med resurser för att bemöta de växande humanitära behoven.

Även Frederic Mousseau vid tankesmedjan Oakland Institute menar att WFP är en högst värdig mottagare av fredspriset – i synnerhet med tanke på att organets personal så ofta arbetar i mycket farliga och utmanande miljöer.

Samtidigt menar han att de grundläggande problemen med hunger inte kan åtgärdas med leveranser av mat, som till stora delar producerats i USA. Frederic Mousseau säger att detta i sin tur underminerar utvecklingsländernas jordbrukssektorer. Han betonar för IPS att ett mer effektivt sätt att motarbeta den globala hungern skulle vara om världens rika nationer bidrog med det finansiella stöd som krävs för att de drabbade länderna ska kunna utveckla sina egna jordbruk och sina inhemska industrier.

Thalif Deen, IPS

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Liza Ahnland

Stor potential för tidvatten- och vågkraft

Vi lever i en tid då behovet av investeringar i förnybar energi är stor. Väldigt mycket pengar satsas just nu på olika typer av havsbaserad energi, såsom vågkraft och tidvattenkraft.

Djurrätt
Niclas Malmberg

EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

Lantbrukarnas Riksförbunds extrastämma har beslutat att organisationen ska driva frågan om att beteslagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse. Beteslagen är omodern och missgynnar svenska mjölkbönder, menar de.

Politik
Michael Abdi Onsäter

EU-parlamentet röstar om vegokorvens framtid – “Urbota dumt”

Vegokorven kan ha nått sitt bäst-före datum. Nästa vecka ska nämligen EU-parlamentet rösta om två nya lagförslag som ska förbjuda namn som “korv” och “ost” i samband med försäljning av växtbaserade produkter. “Urbota dumt”, säger Fredrick Federley (C) till Mat och Klimat.

Hälsa
Göran Hådén

GMO och gensax – Genväg till bättre mat?

Årets nobelpris i kemi tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för deras utveckling av gensaxen, Crispr, som revolutionerat gentekniken. Det här väcker åter frågor om risker och möjligheter med genmodifierade organismer och vilken plats de kommer att ha i vårt framtida samhälle och livsmedelssystem.

Translate »