Mat & Klimat

Goda förutsättningar att kollagringsprojekt blir permanent

På Hånsta Östergärde gård utanför Uppsala arbetar man bland annat med agroforestry för att binda atmosfäriskt kol (Foto: kolinlagring.se)

1 februari 2021

Jordbruksmarken har en stor potential att lagra kol, det vet vi. Men hur mycket? Och vilka metoder fungerar bäst? Vi har talat med Lova Brodin som leder en pilotstudie för svensk kolinlagring. På sikt är målet ett system där lantbrukarna kan få ekonomisk ersättning för lagrat kol.

Projektet Svensk kolinlagring påbörjades 2020 i form av en pilotstudie där 15 svenska lantbruk testar ett tiotal olika metoder för att binda in mer kol i marken. De olika metoderna handlar bland annat om att övergå till ökat inslag av perenna växter, låta djur beta kortare tid på varje plats för att gynna grästillväxten, att inte syresätta jordarna genom att plöja dem eller att helt enkelt begrava biokol i marken. Lova Brodin, VD för det icke-vinstdrivande företaget Miljömatematik och initiativtagare till projektet, ser goda förutsättningar att utvidga projektet Svensk kolinlagring i två steg. Först en förlängd pilotperiod under två års tid, sedan utvecklat till ett fullskalesystem där alla som vill kan ansluta sig. Men vilken eller vilka av metoderna som är mest effektiv för att öka kolinlagringen är än så länge för tidigt att svara på.

– Det tar lång tid att få igång system för kolinlagring, först om några år kan vi säga vilka metoder som är bäst, det vi däremot kan säga redan nu är att en kombination av flera metoder är att föredra, och en poäng med projektet är att man ska kunna prova flera olika metoder på sin egen gård och få ersättning under omställningstiden, säger Brodin.

 

Finns en stor potential

Det som är avgörande för hur stor klimatnytta kolinlagringen gör är inte heller i första hand hur mycket 

kol som initialt lagras i marken, utan hur mycket kol som stannar kvar i marken långsiktigt. Exakt hur stor potentialen för att öka kolinlagringen är går inte heller att säga än.

– Om vi räknar försiktigt handlar det om 300 kg kol per hektar, vilket motsvarar ungefär 1 ton koldioxid, säger Brodin.

Om alla Sveriges cirka 3 miljoner hektar jordbruksmark skulle nyttjas för kolinlagring ger det en potential på 3 miljoner ton koldioxid, att jämföra med de cirka 50 miljoner ton koldioxid som släpps ut i Sverige per år, dvs 6 procent. Redan det är en betydande del, men om också andra marker används blir potentialen förstås ännu större.

– Beräkningar som gjorts i Frankrike visar att det skulle räcka med att öka kolhalten i jordarna med 4 promille för att vi ska uppnå koldioxidneutralitet globalt, säger Brodin.

Utvecklingen i världen går dock för närvarande åt det motsatta hållet, dvs minskad kolhalt i jordarna.

– Det första vi måste göra är att bryta dagens utvecklingen mot allt mindre kol i jordarna, säger Brodin.

 

Företag betalar för kolinlagring

Lova Brodin framhåller att kolinlagring inte i sig räcker för att kunna bromsa klimatförändringarna, drastiskt minskade koldioxidutsläpp är nödvändiga. Men för att också bidra till att minska koldioxidhalten i atmosfären är kolinlagring den bästa metod som finns att tillgå, vilket IPCC understryker i en rapport från 2018, eftersom det – till skillnad mot system där koldioxid pumpas ner i bergrum – finns en uppbyggd infrastruktur redo att utnyttja.

Jordbruksverket finansierar projektet fram till 2023 genom EIP-Agri. Samtidigt har projektet börjat testa en affärsmodell där företag finansierar en ersättning till lantbrukare genom köp av kolinlagring.  Lantbrukare som är anslutna erhåller en ersättning på 1 000 kronor per hektar och år. Ersättningen baseras således inte på den faktiska kolinlagringen, utan på åtgärderna som lantbrukaren genomför. Fler jordbruk har visat intresse att ansluta till projektet, och för att kunna finansiera det under de närmaste två åren arbetar Brodin nu med att också få med fler andra aktörer, inte minst livsmedelsföretag. De livsmedelsföretag som hittills gått in är Oatly, Max Burgers, Wasa och Bertegruppen (Berte gård, Berte qvarn och SIA glass).

– Efter 2023 vill vi ha ett system på plats där alla lantbrukare som vill kan ansluta sig och få ekonomisk ersättning för att man arbetar med kolinlagring, säger Brodin.  

Niclas Malmberg

Lova Brodin, VD för Miljömatematik

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Argentina: Elproduktion med biomassa delar opinionen

Skogen är den främsta näringen i den fattiga regionen Chaco i Argentina. Frågan är dock hur denna naturresurs ska kunna utnyttjas på ett hållbart sätt – och två nya elkraftverk som drivs av biomassa delar opinionen.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Nu kommer den fossilfria e-gödseln – ska göra jordbruket klimatsmart

Idag produceras i stort sett all konstgödsel ur fossila källor, men det kan snart bli ändring på det. Runt om i världen pågår nu flera projekt för att ta fram stora volymer klimatneutralt kvävegödsel, med hjälp av vätgas producerad från sol- och vindkraft.

Opinion
Göran Hådén

Recension av Enkla Kassen

För att komma igång med klimatsmart mat underlättar det mycket om det är enkelt. Det är grundtanken bakom Enkla Kassen, som till hushåll levererat färdiga lådor med ingredienser för hundratusentals portioner av klimatsmarta recept sedan 2017.

Inrikes
Niclas Malmberg

Studie: Klimatskatt med återbäring sänker utsläpp – och gynnar jordbrukare

För att ge riktig klimatnytta måste en klimatskatt på livsmedel kombineras med att intäkterna används i form av återföring till jordbruket för utsläppsminskande åtgärder. Det visar en grupp forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Food Policy.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

3D-printad veganlax snart i europeiska matbutiker

Det är den österrikiska startupen Revo Foods som lanserat ett nytt växtbaserat alternativ till lax gjort på bland annat alger och ärtprotein. De håller just nu på att skala upp produktionen och hoppas att deras bioprintade “lax” ska finnas på butikshyllorna redan till hösten.

Translate »