Mat & Klimat

Goda förutsättningar att kollagringsprojekt blir permanent

På Hånsta Östergärde gård utanför Uppsala arbetar man bland annat med agroforestry för att binda atmosfäriskt kol (Foto: kolinlagring.se)

1 februari 2021

Jordbruksmarken har en stor potential att lagra kol, det vet vi. Men hur mycket? Och vilka metoder fungerar bäst? Vi har talat med Lova Brodin som leder en pilotstudie för svensk kolinlagring. På sikt är målet ett system där lantbrukarna kan få ekonomisk ersättning för lagrat kol.

Projektet Svensk kolinlagring påbörjades 2020 i form av en pilotstudie där 15 svenska lantbruk testar ett tiotal olika metoder för att binda in mer kol i marken. De olika metoderna handlar bland annat om att övergå till ökat inslag av perenna växter, låta djur beta kortare tid på varje plats för att gynna grästillväxten, att inte syresätta jordarna genom att plöja dem eller att helt enkelt begrava biokol i marken. Lova Brodin, VD för det icke-vinstdrivande företaget Miljömatematik och initiativtagare till projektet, ser goda förutsättningar att utvidga projektet Svensk kolinlagring i två steg. Först en förlängd pilotperiod under två års tid, sedan utvecklat till ett fullskalesystem där alla som vill kan ansluta sig. Men vilken eller vilka av metoderna som är mest effektiv för att öka kolinlagringen är än så länge för tidigt att svara på.

– Det tar lång tid att få igång system för kolinlagring, först om några år kan vi säga vilka metoder som är bäst, det vi däremot kan säga redan nu är att en kombination av flera metoder är att föredra, och en poäng med projektet är att man ska kunna prova flera olika metoder på sin egen gård och få ersättning under omställningstiden, säger Brodin.

 

Finns en stor potential

Det som är avgörande för hur stor klimatnytta kolinlagringen gör är inte heller i första hand hur mycket 

kol som initialt lagras i marken, utan hur mycket kol som stannar kvar i marken långsiktigt. Exakt hur stor potentialen för att öka kolinlagringen är går inte heller att säga än.

– Om vi räknar försiktigt handlar det om 300 kg kol per hektar, vilket motsvarar ungefär 1 ton koldioxid, säger Brodin.

Om alla Sveriges cirka 3 miljoner hektar jordbruksmark skulle nyttjas för kolinlagring ger det en potential på 3 miljoner ton koldioxid, att jämföra med de cirka 50 miljoner ton koldioxid som släpps ut i Sverige per år, dvs 6 procent. Redan det är en betydande del, men om också andra marker används blir potentialen förstås ännu större.

– Beräkningar som gjorts i Frankrike visar att det skulle räcka med att öka kolhalten i jordarna med 4 promille för att vi ska uppnå koldioxidneutralitet globalt, säger Brodin.

Utvecklingen i världen går dock för närvarande åt det motsatta hållet, dvs minskad kolhalt i jordarna.

– Det första vi måste göra är att bryta dagens utvecklingen mot allt mindre kol i jordarna, säger Brodin.

 

Företag betalar för kolinlagring

Lova Brodin framhåller att kolinlagring inte i sig räcker för att kunna bromsa klimatförändringarna, drastiskt minskade koldioxidutsläpp är nödvändiga. Men för att också bidra till att minska koldioxidhalten i atmosfären är kolinlagring den bästa metod som finns att tillgå, vilket IPCC understryker i en rapport från 2018, eftersom det – till skillnad mot system där koldioxid pumpas ner i bergrum – finns en uppbyggd infrastruktur redo att utnyttja.

Jordbruksverket finansierar projektet fram till 2023 genom EIP-Agri. Samtidigt har projektet börjat testa en affärsmodell där företag finansierar en ersättning till lantbrukare genom köp av kolinlagring.  Lantbrukare som är anslutna erhåller en ersättning på 1 000 kronor per hektar och år. Ersättningen baseras således inte på den faktiska kolinlagringen, utan på åtgärderna som lantbrukaren genomför. Fler jordbruk har visat intresse att ansluta till projektet, och för att kunna finansiera det under de närmaste två åren arbetar Brodin nu med att också få med fler andra aktörer, inte minst livsmedelsföretag. De livsmedelsföretag som hittills gått in är Oatly, Max Burgers, Wasa och Bertegruppen (Berte gård, Berte qvarn och SIA glass).

– Efter 2023 vill vi ha ett system på plats där alla lantbrukare som vill kan ansluta sig och få ekonomisk ersättning för att man arbetar med kolinlagring, säger Brodin.  

Niclas Malmberg

Lova Brodin, VD för Miljömatematik

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.