Mat & Klimat

Gudrun Schyman om klimatinitiativet - "Feminism är att värna planeten"

Vi ska inte vara herrar över planeten. Det är den här idén om dominans som ligger till grund för klimatkrisen, enligt Schyman (Foto: Elisabeth Ohlson Wallin)

10 februari 2021

Det pratas allt mer om klimatet – men någon verklig krisinsikt finns där inte. Det menar Gudrun Schyman, tidigare partiledare för Feministiskt Initiativ. Nu vill hon att partiet går till val som Klimatinitiativet, och att listorna öppnas upp för engagerade från civilsamhället. Det krävs en “vitalisering av demokratin”, säger hon i en intervju med Mat och Klimat.

Sedan hon lämnade partiledarposten 2019 har Gudrun Schyman skiftat fokus mot den kanske viktigaste frågan av alla – den som genomsyrar alla andra frågor, eller åtminstone bör göra det om man frågar henne. 

– Vi ser hur det politiska systemet konsekvent underordnar klimatkrisen. Den kommer upp som en fråga bland andra – det saknas krisinsikt helt enkelt. Det är därför jag valt att lyfta det här förslaget i F!. Vi kan använda vår infrastruktur med fri delning av valsedlar, och sätta den i klimatets tjänst.

Pandemin är ett bra exempel på hur de globala problemen hänger ihop, förklarar hon.

– Det sätt som vi skövlar områden och behandlar djur och natur på, våra förflyttingsmönseter – allt detta leder till att pandemier uppkommer och får fäste på annat sätt. Skillnaden är att pandemin verkligen behandlas som en kris. Men vi ser tydligt att finns det krisinsikt, finns det också pengar.

Förslaget ska tas upp på partiets kongress i mars som då beslutar hur de ska gå vidare med frågan. F!:s nuvarande partiledare Farida Al-Abani stödjer dock inte idén, berättar hon i en intervju i Feministiskt Perspektiv. Hur det ser ut i partiet i stort är svårt att säga, säger Schyman, särskilt nu under pandemin när möten och träffar begränsats.

 

Krävs ett annat tidsperspektiv

Men F! har redan en långtgående klimatpolitik, räcker inte den?

– Nej. Det handlar inte om huruvida F! Har en bra klimatpolitik eller inte – den är jättebra. Men det är inte som att vi fått en stor tillströmning av medlemmar under den här perioden. Frågan är hur vi förhåller oss politiskt till en situation en accelererande klimatkris där redan utsatta grupper kommer ta ännu mer skada. Vi måste utgå från ett tidsperspektiv som den traditionella partipolitiken inte är van vid, det är bråttom!

På många sätt påminner det om hur F! Bildades en gång i tiden. Själva poängen med att kalla det för ett initiativ och inte ett parti handlade om att på ett effektivt sätt befästa nya politiska normer och problemformuleringar – att få upp frågan högt upp på dagordningen.

– Det är också det som skiljer oss åt från de övriga partierna – vårt mål är inte partipolitiken i sig, utan förändring. Och det har vi verkligen lyckats med. Andra partier har varit tvungna att reagera, och vi har en regering som åtminstone säger sig bedriva en feministisk utrikespolitik. Och ja, det finns väldigt mycket att önska, men de feministiska frågorna ses inte längre som särintressen.

Ett klimatinitiativ skulle kunna fungera på samma sätt säger hon.

– Det skulle tydliggöra hur det ser ut inom politiken på de här frågorna – vilka vill förändra och vilka vill inte. Vilka som har förstått vidden av krisen och vilka som fortsätter att tala om att det är någon annan, någon annanstans, någon annan gång, som ska göra det som krävs.

Gudrun Schymans förslag innebär också att listorna öppnas för folk som inte är medlemmar i Feministiskt Initiativ, men som arbetat med hållbarhetsfrågor på olika sätt i civilsamhällets olika organisationer.

– Öppenheten har alltid funnits i F! – det här är att ta det steget vidare, genom att göra en vitalisering av demokratin och använda den här möjligheten mer offensivt.

 

Inte ”herrar” över planeten

En kritik är att det här initiativet riskerar att underminera feminismen. Men Schyman menar att klimataktivism är feminism – på vilket sätt hör dessa begrepp ihop?

– Om man tittar på den patriarkala maktordning som finns och är en bottenplatta i vårt samhälle så handlar det om idén om dominans. Det är en tung struktur som går igenom i hela samhället och också visar sig i vår syn på planeten. Att den är något som ska domineras och exploateras – vi ska vara herrar över jorden.

– För mig är det feminism. Insikten att vi är en del av och inte herrar över – insikten om att vi delar en sårbarhet i det planetära system som vi alla är del av, både människor, djur och natur. Vi måste förstå att det är ett system vi måste ha omsorg om, och inte se på som råvarutillgångar och fritt fram för att exploatera. Moder jord skulle behöva en en samtyckeslag.

Klimaträttvisa är ett annat centralt begrepp i den feministiska klimatpolitiken. Vad innebär det?

– Det handlar om att inse att de som har mest också förstör mest – och att omställningen måste göras så att den inte drabbar redan utsatta grupper. Pandemin har visat hur globala kriser får orättvisorna att öka – det är många saker som kan spela in; etnicitet, könsidentitet, kolonialt tänkande – allt blir tydligare under kriser.

Finns det något särskilt område som du tycker ett klimatinitiativ bör fokusera särskilt på?

– Det krävs framförallt ett skifte synen på ekonomin. Vi kan inte hålla på att mäta framgångar i BNP-tillväxt som bygger på ökad exploatering och ständig materiell konsumtion. Det håller inte. Pengar och ekonomi bör inte vara ett mål i sig, utan ett medel för att nå de viktiga gröna målen.

 

Vill se mer småskalighet

Du talade tidigare om att det behövs en matomställning. Förklara!

– Det handlar om att se över hela matsystemet, produktionen och konsumtionen. Det mest hållbara du kan äta är det som produceras och konsumeras på samma plats. Och det är väl det som måste vara ett sorts rättesnöre tänker jag. Hela idén med industrialiseringen av jordbruket är något vi måste ifrågasätta och förändra till mer av småskalighet. Även här spelar den ekonomiska verkligheten in.

Vattenfrågan är något som kommer bli allt viktigare, tror hon.

– Hela industriproduktionen av mat kräver en massa insatser och kräver väldigt mycket vatten – jag tror att vi kommer se en allt intensivare diskussion om vattenresurser framöver. Grundvattennivån sjunker, det kommer att bli en bristvara på sina håll och det industriella jordbruket måste ställas om för att möta detta.

– Det finns ju inte en enda konflikt där det inte också ligger underliggande klimatproblematik med både torka och svält, men även översvämningar. Allt hör ihop. Därför blir det än mer absurt med den här militära kapprustningen som pågår runt om i världen, även i Sverige.

Om hennes förslag röstas igenom under kongressen tänker hon sig att valberedningen får i uppdrag att sätta igång en medborgardialog för att vaska fram nya klimatkandidater.

– Jag tror det är många människor som ser att det här är en fråga som kräver samarbete och modiga insatser. Det är något vi måste göra tillsammans, och på bred front.

 

Michael Abdi Onsäter

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Räkna indirekt klimatpåverkan

Vi kan och bör räkna mer på indirekt klimatpåverkan. Det är inte lätt, men är en avgörande förutsättning för att göra rätt prioriteringar. Om något är relevant, men svårt att räkna på, behöver den osäkerheten ändå redogöras för.

Klimat
IPS Inter Press Service

Nöden ökar i norra Kenya i torkans spår

Förlusterna bara fortsätter för Darkuale Parsanti och hans hustru Mary Rampe i distriktet Marsabit i norra Kenya. Ett efter ett dukar deras boskapsdjur under av den torka som har följt i spåren av uteblivna regn.

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.