Mat & Klimat

Här odlar elever, kolonister och kommersiella odlare ihop - "inspirerar varandra"

Det är viktigt att barnen får en förståelse för hur maten produceras, säger projektledare Henrik Andersson

I Hågaby utanför Uppsala har ett försök genomförts där skolträdgård, kolonilotter och kommersiell odling delar på 4 000 kvadratmeter odlingsmark. Projektledaren Henrik Andersson ser nu möjligheter att skala upp projektet, med en grön ring av grönsaksodlingar runt Uppsala som vision.

De som delar på odlingsmarken idag är eleverna på Waldorfskolan i Hågaby, bybor som hobbyodlar och kommersiella odlare. Skolan använder trädgården i pedagogiskt utbildningssyfte, där barnen både får en praktisk och teoretiskt förståelse för hur mat produceras. Men skolans skörd har också kunnat användas i skolans tillagningskök, och därmed minskat både miljöbelastning och sänkt skolans matkostnader. Bland kolonilottsodlarna finns flera föräldrar till barnen på skolan, och de bidrar till skratt och glädje, och att det alltid finns människor på platsen. De kommersiella odlarna bidrar med kunskap om odlingsmetoder. Henrik Andersson ser ett win-win-win i mötet.

Det som är bra är att när man möts på samma yta så förstärks nyttorna, säger Henrik Andersson. Skolträdgården inspireras av de kommersiella och kolonilotterna ger legitimitet åt de kommersiella odlarna, och bidrar med mycket människor, säger Andersson.

 

Vill se en ny grön ring runt Uppsala

Även om Henrik Andersson arbetar som projektledare för den tredelade odlingen i Hågaby, vill han i sitt jobb som projektledare ta ett större steg och inspirera andra, och han riktar sig nu till kommunpolitikerna. Uppsala kallas ”staden på slätten”, och har traditionellt omgetts av åkermark. Men under en period har mycket av den gamla åkermarken fått ge vika för nya bostadsområden. Andersson vill att det anläggs en ny grön ring runt Uppsala, med fokus på grönsaksodling.

– Genom att öka den lokala grönsaksproduktionen skapas lokala arbetstillfällen, samtidigt som vi får minskad miljöpåverkan och gynnar den biologiska mångfalden, säger Andersson.

Det skulle handla om hundratals potentiella arbetstillfällen, enligt Andersson, men han understryker att det samtidigt är viktigt att inte glömma alla Uppsalabor som längtar efter en egen odlingslott.

– Om man tänker sig en grön cirkel runt staden där biologisk mångfald integreras med produktion och mötesplatser i vacker miljö måste allmänheten alltid få vara med. Därför måste det också finnas odlingslotter, säger han.

Andersson betonar att om öppna stadsodlingar utformas till estetiskt tilltalande platser där människor vill vara, och att människor känner att det är en plats som tillhör alla, kan områdena också fungera som mötesplatser för stadsdelarnas invånare, med möjligheter att driva kaféer och kulturella evenemang.

– Och därtill kommer vikten av att alla våra barn både får en praktisk och teoretisk förståelse för hur mat produceras, en kunskap som ger en större förståelse för de stora miljöproblem vi står inför, så att de kan agera på denna utmaning när de blir äldre, säger Andersson.

 

Grönskan banar väg för en mjukare stadsbild

Hur förslaget om en uppskalning av projektet kommer att tas emot av kommunpolitiken återstår att se. Men Liberalernas kommunalråd Mohamad Hassan uttrycker sig i positiva termer om Anderssons tankegångar.

– Urbana miljöer som Uppsala stad behöver inte enbart betyda bilar, asfalt, höga hus och bullriga miljöer. Grönskan är viktig och stadsodling samt skolodling är ett välkommet inslag för att bidra till en ”mjukare” stadsbild och skapa balans.

Kanske är det också så att det senaste halvårets totala omdaning av samhället kan innebära att projekt som syftar till ökad självförsörjning av livsmedel nu ligger rätt i tiden.

– Pandemin har uppmärksammat oss på vikten av att bli självförsörjande inom livsmedel, samt skapa lokala jobb som inte är så beroende av olika kriser. Jag tror att framtiden fortsatt innebär global handel och internationella relationer, men även arbeten som bygger på småskalighet och samnyttjande av ytor som en urban miljö har ett erbjuda. Vi behöver använda alla ytor så smart som möjligt och skolgårdar och ytor som ligger runtom en skola passar utmärkt för odling och jobbskapande, säger Hassan.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Liza Ahnland

Stor potential för tidvatten- och vågkraft

Vi lever i en tid då behovet av investeringar i förnybar energi är stor. Väldigt mycket pengar satsas just nu på olika typer av havsbaserad energi, såsom vågkraft och tidvattenkraft.

Djurrätt
Niclas Malmberg

EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

Lantbrukarnas Riksförbunds extrastämma har beslutat att organisationen ska driva frågan om att beteslagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse. Beteslagen är omodern och missgynnar svenska mjölkbönder, menar de.

Politik
Michael Abdi Onsäter

EU-parlamentet röstar om vegokorvens framtid – “Urbota dumt”

Vegokorven kan ha nått sitt bäst-före datum. Nästa vecka ska nämligen EU-parlamentet rösta om två nya lagförslag som ska förbjuda namn som “korv” och “ost” i samband med försäljning av växtbaserade produkter. “Urbota dumt”, säger Fredrick Federley (C) till Mat och Klimat.

Hälsa
Göran Hådén

GMO och gensax – Genväg till bättre mat?

Årets nobelpris i kemi tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för deras utveckling av gensaxen, Crispr, som revolutionerat gentekniken. Det här väcker åter frågor om risker och möjligheter med genmodifierade organismer och vilken plats de kommer att ha i vårt framtida samhälle och livsmedelssystem.

Translate »