Mat & Klimat

hands-1234021_960_720
Varför inte göra 2022 till året då du ökar ditt ekologiska handavtryck?

31 december 2021

Ekologiskt fotavtryck handlar om hur mycket negativ miljöpåverkan vi har. Inte minst vad och hur mycket vi konsumerar. 

Ekologiskt handavtryck är mer okänt, men handlar om hur mycket positiv miljöpåverkan vi har. Dvs hur mycket vi hjälper andra att hjälpa miljön, samt hur mycket vi påverkar för hållbara systemskiften.


Inspirerar varandra

Delvis får vi oftast ett handavtryck bara genom att andra ser hur vi minskar fotavtrycket och inspireras av det, även om vi inte ens försöker påverka andra. Men med enkla omprioriteringar kan vi göra så mycket mer.

Handavtryck är dock inte lätt att mäta. Exempel: Om ett land eller kommun tar ett beslut för bättre miljö, hur ska handavtrycket i så fall fördelas? Politikerna tar ju det avgörande beslutet, men det skulle de knappast göra om inte andra byggt upp ett folkligt stöd i frågan, samt både inom och utom partiet röstat på politikerna som beslutade.

Vi behöver dock inte veta exakt hur stort handavtrycket är, så länge vi har god grund för vad som är viktigare än annat. Att exempelvis skriva och skicka in en kort insändare kanske tar dig en timme och budskapet läses av kanske 10 000 personer. Så många lär inte läsa ditt inlägg i sociala medier, men du kan ju använda samma text på flera håll om du börjar med tidningen, som i vissa fall vill vara först med texten.

Om du röstar i riksdagsvalet har du 1 av cirka 6 000 000 röster. Men om du röstar i ett parti kan du ha 1 av cirka 6000 röster. Båda är förstås viktiga, men din röst kan alltså ha tusen gånger större handavtryck på det mindre vanliga sättet att rösta.

Så länge du inte har dåligt inflytande på andra, så är ditt fotavtryck relativt litet jämfört med handavtryck.

Att delta i demonstrationer och organisationer som driver opinion för skarpare miljöpolitik, är ett sätt att inspirera andra och därmed öka sitt ekologiska handavtryck

Kan bli hur stort som helst

Ditt fotavtryck kan inte bli mindre än noll, men ditt handavtryck kan i praktiken bli hur stort som helst. Du kan prata och inspirera, du kan utveckla och sprida lösningar, påverka inom och utom partier och föreningar, osv. Det är dina händer som skapar omställningen och det är nu du kan göra som störst skillnad, innan klimatkrisen gått alltför långt.

En anledning till att fotavtrycket ändå är så mycket mer omtalat än handavtrycket är nog att det känns mer konkret, överkomligt och trovärdigt att först göra vad vi kan för att minimera vår egen miljöpåverkan.

En mer obekväm teori är att det stora genomslaget för att mäta och därigenom fokusera på vårt ekologiska fotavtryck kom 2004 när en pr-kampanj från oljebolaget BP populariserade uttrycket “carbon footprint” och lanserade en sida på internet där människor kunde mäta sitt klimatfotavtryck. Givetvis i syfte att flytta fokus från hårda klimatkrav på oljebolag.

I FN 2007 lanserades istället ekologiskt handavtryck som idé från indiska Centre for Environment Education. Tyvärr brukar inte idéer från Indien få lika stort genomslag globalt som idéer från västvärlden. 

 

Ett positivt nyårslöfte

Så än idag är det ovanligt i den svenska miljörörelsen att fokusera på handavtryck. Länge hade till och med Grön Ungdom ett fotavtryck som logga. Men nu marknadsför man sig istället med knutna nävar, vilket skulle kunna ses som en form av handavtryck. Mer uttryckligen är det istället Arla Foods(!) som börjat kommunicera ekologiskt handavtryck i Sverige, syftande på naturbete och kolinlagring i marken.

Vissa anser att företag som sprider teknik för minskad miljöpåverkan ska få kvitta detta handavtryck mot sitt fotavtryck. En svårighet med det är rekyleffekten, att när något blir effektivare så används det mer, så att ibland hela miljövinsten äts upp. Detta kan motverkas genom att vinsten av ökad effektivitet tas ut i mer fri tid istället för mer produktion och konsumtion, men än så länge är det vägvalet ovanligt.

Nyårslöften i miljörörelsen handlar ofta om att på olika sätt minska sina fotavtryck. Det är förstås bra med mindre men fler steg i rätt riktning. Men varför inte testa ett nyårslöfte för ökat handavtryck i år? Det passar ju extra bra för 2022 som är valår.
Till exempel skriva en insändare varje vecka, eller fråga 100 människor hur de tänker kring miljön, eller att bjuda många på din godaste klimatsmarta mat.


Gott nytt år!

Göran Hådén

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…