Mat & Klimat

Jordbruksmaskinernas markpackning hämmar jorden

2 juni 2022

Strävan efter ett allt mer ekonomiskt rationellt jordbruk har drivit fram allt tyngre jordbruksmaskiner. Men ny forskning visar att denna utveckling enbart är kortsiktigt lönsam, och på sikt tvärtom försämrar förutsättningarna. 

Detta då jorden blir så hårt packad att produktionsförmågan försämras. Enligt studien är det framför allt i Europa, Amerika och Australien som problemet är påtagligt, medan mekaniseringen av jordbruken i Asien och Afrika inte drivits lika extremt än.

 

Jämförs med dinosaurier

På ca 60 år har skördetröskorna blivit hela 9 gånger tyngre, som ett resultat av en strävan att bredda skärbordet och rymma större spannmålstank. Vikten på en genomsnittlig skördetröska var cirka 4 ton i slutet av 50-talet, medan dagens monster väger hela 36 ton. Och apropå monster – i studien, som nyligen publicerats (PNAS), jämför man jordbruksmaskinernas storlek med sauropoderna, de allra tyngsta dinosaurierna. 

Maskinernas tryck på markytan har inte ökat trots allt tyngre maskiner. Detta då också däcken blivit större, och tyngden därför fördelats på en större yta. Men den nya forskningen visar att i de djupare markskikten har jorden packats på sätt som hämmar markens produktionsförmåga, bland annat då vattentransporten påverkas och olika viktiga ekosystemtjänster drabbas negativt.

Det är inte heller en fråga om tillfälliga förändringar. Om marken väl packats består skadan åtminstone under flera decennier, vilket kan vara en orsak både till allt fler översvämningar och att skördarna inte blir så stora som förväntat. Och det är inte små områden som berörs, en femtedel av jordens odlingsmark kan vara i riskzonen. En viktig del i omställningen till ett hållbart jordbruk handlar därför om att minska lantbruksmaskinernas hjullaster.

 

 

Svårt att påverka från Sverige

I studien resonerar man kring att packningen av marken inte är ett nytt fenomen, utan en repris av skeendet när sauropoderna gick över jorden, dvs fram till för 66 miljoner år sedan. Sannolikt packade de marken och påverkade markens produktionsförmåga på samma sätt som dagens lantbruksmaskiner, i synnerhet som de var flockdjur. 

Från Lantbrukarnas Riksförbunds sida (LRF) menar man att forskningsrönen är relevanta.

– Vi är liksom forskarna bekymrade över hur tunga maskiner kan skada marken. Det har kommit nya rön om markpackning under lång tid och liknelsen med dinosaurier kan vara ett sätt som skapar behövlig uppmärksamhet för frågan, säger Markus Hoffmann, Mark- och vattenexpert på LRF.

Men någon möjlighet att i Sverige agera mot tillverkare av lantbruksmaskiner ser Hoffmann inte.

– Den mesta av tillverkningen av maskiner sker inte i Sverige och det finns inte längre någon tillverkning av tröskor eller traktorer i Sverige. Men att vi inte agerar mot dem betyder inte att vi är overksamma. 

Hoffmann lyfter fram hur LRF tillsammans med bland annat Jordbruksverket och SLU på olika sätt försöker öka kunskapen om markpackningens konsekvenser bland lantbrukare.

– Vi ger genom rådgivningskampanjen Greppa Näringen råd om hur man kan minska risken för markpackning. I den årliga tävlingen SM i nedbrytning försöker SLU och LRF lära elever på Naturbruksgymnasier mer om jordhälsa och markpackning. I Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) bekostar lantbrukarna med egna pengar forskning om markpackning och många andra frågor om hållbar livsmedelsproduktion, säger Hoffmann.

 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare