Mat & Klimat

Klimatförändringarna snabbare och allvarligare än tidigare prognoser enligt IPCC

Skogsbränder, likt de som härjar i Kanada, blir ett allt vanligare inslag i klimatkrisens tidevarv. Enligt IPCC är världen på väg mot enn uppvärmning om 3 grader Celsius, jämfört med förindustriella nivåer.(Foto: John Towner, Unsplash)

6 juli 2021

Klimatkrisen är redan här. Det är huvudbudskapet i det läckta utkastet till FN:s klimatpanels omfattande rapport som ska publiceras nästa år. Flera “tipping points” närmar sig, och många viktiga ekosystem kommer att kollapsa inom de närmsta decennierna. För att mildra krisen krävs en omställning på alla samhällsnivåer, och stora satsningar på återskapande av naturliga sänkor som till exempel mangroveskogar.

 

På väg mot 3 grader

Med temperaturer upp till 49,5 grader Celsius i Kanada, den varmaste temperatur som någonsin uppmätts i landet, följer också stort antal dödsfall. Minst 69 människor har avlidit av värmen enligt nyhetsbyrån AFP. 

AFP har också tagit del av ett utkast till den rapport FN:s rådgivande klimatpanel IPCC för närvarande arbetar med för publicering nästa år. Rapportens slutsatser är att klimatförändringarna kommer snabbare och är allvarligare än vad tidigare prognoser visat. Innan de barn som föds i år har hunnit fylla 30 kommer ekosystem kollapsa, städer översvämmas på grund av stigande havsnivåer, arter utrotas, sjukdomar spridas och områden drabbas av sådan hetta att det inte är möjligt att leva där. Rapporten i sin helhet ska emellertid inte publiceras förrän februari 2022, vilket är för sent för att påverka slutsatserna vid årets klimattoppmöte. 

Bland annat understryks i rapporten att med de nivåer koldioxid som vi fortsätter att släppa ut finns ingen möjlighet för hav och skogar att absorbera mer kol, vilket gör att halterna i atmosfären kommer att öka dramatiskt, i en ur mänskligt tidsperspektiv irreversibel process. Enligt rapporten kan livet på jorden som sådant återhämta sig, men inte mänskligheten. 

Rapporten pekar på att temperaturökningen hittills är 1,1 grader Celsius, och att med nuvarande trend kan vi som bäst hoppas på en ökning om 3 grader, vilket är den dubbla ökningen mot Parisavtalets målsättning på 1,5 grad, och en grad mer än vad som tidigare ansetts vara vad vi måste hålla oss under för att säkra vår framtid. 1,5-gradersökningen bedöms passeras redan 2026, en nivå då cirka 350 miljoner människor kommer få problem med torka.

Hungersnöd och fattigdom kommer drabba många tiotals miljoner människor kring 2050, då också kustnära städer med hundratals miljoner människor riskerar drabbas av översvämningar och kring 420 miljoner människor bo i områden med direkt dödliga värmeböljor. 

 

Måste ändra vår livsstil

Vid två graders temperaturökning bedöms havsytan stiga med 13 meter till följd av issmältning på Grönland och Västra Antarktis, och Amazonas regnskog omvandlas till savann. Rapporten innehåller få optimistiska inslag, men IPCC pekar ut några sätt att minska utsläppen och förbättra förutsättningarna att absorbera kol från atmosfären. Att återskapa mangroveskogar framhålls som ett sätt att dammsuga koldioxid ur luften. Att mangroveskogar lagrar mer koldioxid än någon annan skogstyp har sedan länge visats i forskning. Rapporten lyfter också att en övergång till växtbaserad kost kan minska matens utsläpp av koldioxidekvivalenter med 70 procent fram till år 2050. Men att byta bensinbilen mot en Tesla eller plantera träd för att ”klimatkompensera” avfärdas från att vara potentiella dellösningar. Istället anges att vi måste ändra vår livsstil och våra konsumtionsvanor.

Rapporten är den hittills största forskningsgenomgången som IPCC har gjort. Och slutsatserna är inte längre att de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna är något som kommer i en framtid, utan att de redan är här. Klimatförändringarna har redan minskat skördarna med upp till tio procent och mellan år 2015 och 2019 behövde nästan 170 miljoner människor humanitär hjälp på grund av den livsmedelsbrist som klimatförändringarna orsakat. De områden som är drabbade av sjukdomar som malaria och denguefeber växer. Och utarmningen av den biologiska mångfalden ökar lavinartat, utrotningstakten är mer än 1 000 gånger så stor som jämfört med läget för 70 år sedan.

En annan FN-rapport visar att inte heller coronapandemin har givit oss det andrum vi behöver. Enligt Meteorologiska världsorganisationen, WMO, var 2020 ett av de tre varmaste åren hittills, tillsammans med 2016 och 2019, hela 1,2 grader högre än under den förindustriella perioden, och alltså varmare än den medeltemperaturhöjning som IPCC talar om. Året 2020 präglades också av skogsbränder, torka, översvämningar och smältande glaciärer, enligt WMO.

 

Att skydda och återskapa mangroveskogar är ett effektivt sätt att gynna klimat och biologisk mångfald

 

Utsläppen kan enkelt minskas med en tredjedel

I samband med att rapporten publicerades uttalade FN:s generalsekreterare António Guterres att världen står ”på randen till avgrunden”. För den som ändå håller hoppet om att minska koldioxidutsläppen vid liv finns en smula optimism i KTH-rapporten 40 procent mindre växthusgasutsläpp från konsumtion här och nu. 

Rapporten, som publicerades 2020 och är framtagen av Annika Carlsson Kanyama och Fredrik Dunér vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), lyfter att genomsnittssvenskens konsumtion orsakar utsläpp av koldioxidekvivalenter på cirka 7 ton/år, och att detta enkelt kan sänkas till drygt 4 ton – genom att semestra utan flyg eller bil, äta växtbaserat och reparera sina möbler. De tre förändringarna ger i sig en minskning av utsläppen från konsumtionen med cirka 37 procent, vilket är långt från tillräckligt, men ett första stort steg. 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Delade meningar om kött från betande djur ryms inom en hållbar livsmedelskonsumtion

I debatten kring köttindustrins miljöpåverkan framhålls oftast att betande djur är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Bland annat är det Naturskyddsföreningens linje i frågan. Men enligt en kanadensiskt studie skulle det kunna vara tvärt om – att mångfalden av djur är sämre i beteslandskap, både vad gäller rovdjur, pollinerande insekter och andra växtätande djur än de som hålls i beteslandskapet.

Inrikes
Niclas Malmberg

Opinion: Stötta ny förnybar elproduktion – inte energislöseri

Under valrörelsen har i alla fall en klimatfråga hettat till – energipolitiken. Men utgångspunkten har varit den motsatta – oro kring stigande elpriser. Det är en oro som populistiska partier gör vad man kan för att rida på, genom att sprida myter om att elpriserna i Sverige är exceptionellt höga, att Sverige importerar el och att det pga elbrist i Sverige till och med nu dras igång oljepannor för att producera el.

Inrikes
Niclas Malmberg

Information om ursprung av kött på restauranger kan införas vid årsskiftet

Sverige lämnar nu in en anmälan till EU-kommissionen med begäran om att få införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang. Detta för att ge restaurangbesökare samma möjlighet som de som köper kött i affärer att kunna få information om köttets ursprung.

Klimat
IPS Inter Press Service

Extrem värme förödande för Kashmirs bönder

Under året har Kashmir drabbats av flera värmeböljor – och effekterna är förödande för lantbrukarna i den konfliktdrabbade nordindiska delstaten. Vattenkällorna sinar och många bönder varnar för en annalkande kris.