28 september 2022

Förhandlingar förs nu mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna om ny regeringsförklaring. Vad kommer den ha för inriktning när det gäller mat och klimat?

Spretiga matförslag

Ebba Busch falukorv blev en av snackisarna i valrörelsen. Men kristdemokraterna har också ett tydligt vallöfte inom livsmedelspolitiken: krav på obligatorisk ursprungsmärkning av kött och fisk som serveras på restauranger. Partiet vill också ställa krav på att kommuner och regioner uppger ursprungsland för de köttråvaror som använts och serveras inom offentlig verksamhet.

Sverigedemokraterna formulerar sig angående mat i skolor och omsorg att krav ska ställas på att all mat som upphandlas offentligt ska garantera att kött kommer från djur som slaktats och avblodats efter bedövning enligt svenska djurskyddsregler. Man vill också att upphandling ska gynna närproducerat, samt att ett nationellt regelverk för märkning av kulturhistoriskt värdefulla svenska matprodukter tas fram.

Moderaternas livsmedelspolitik fokuserar på produktionskostnaderna. Man vill se sänkta slakteriavgifter och att dieselpriset ska vara ”rimligt”. Men man menar också att offentlig verksamhet bör följa de krav som gäller för svensk produktion vid inköp av livsmedel. Brott & straff letar sig också in i partiets livsmedelspolitik, med skrivningar om att höja straffen för brott som är relaterade till djurrättsaktivism.

Liberalerna, avslutningsvis, har svårt att bestämma sig vilken fot man ska stå på. Man anger: ”Vissa pekar på att ekologisk odling måste främjas för hälsans och miljöns skull. Andra menar att konventionellt jordbruk är effektivare och mer klimatsmart för att producera mycket mat vilket behövs för att mätta världens befolkning.  Vi ser gärna ekologisk mat men vi vill att konsumenterna ska styra efterfrågan, politiker ska inte pilla i maten.”

Sänkta fossilpriser på agendan

När det kommer till energifrågor är partierna mer samstämmiga. Några förenklade processer för att kunna etablera ny vindkraft torde inte bli av, då samtliga fyra partier vill behålla det kommunala vetot mot vindkraft. Alla fyra partier vill också subventionera hushållens elanvändning, oaktat de problem med tillgång till effekt som kan följa av ett minskat intresse för energieffektiviseringar.

Samma typ av konsumtionsdrivande politik för partierna när det kommer till bensin- och dieselpriserna. Moderaterna och Kristdemokraternas har utlovat att bensinpriset ska sänkas med 5kr/liter och dieselpriset med 9kr/liter. Här kan Sverigedemokraterna tvinga fram ännu större subventioner, utifrån partiets utlovade prissänkningar på tio kronor litern för både bensin och diesel.

Men allt handlar inte bara om subventioner för partierna. Klimatklivet, dvs det investeringsstöd som finns för aktörer som vill genomföra åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, kommer troligen att plockas bort. De fyra partierna är också ense om att sänka den så kallade reduktionsplikten, dvs kravet att successivt öka inblandningen av förnybart i fossila drivmedel.

Vad gäller kollektivtrafiken är partierna ense om att avbryta satsningen på höghastighetståget. Nationellt stöd till lokal kollektivtrafik är inte att vänta, däremot kan bilister få ytterligare klirr i kassan vid sidan av sänkta drivmedelspriser, om Moderaterna förverkligar sin linje att skrota det transportslagsneutrala systemet för att reducera kostnaderna för arbetspendling, till förmån för förstärkt ersättning till bilister.

Niclas Malmberg