Mat & Klimat

Nya siffror: Köttkonsumtionen dyker under 2020

Om minskningstakten fortsätter som nu kommer 115 000 färre grisar ha slaktats 2020 jämfört med föregående år. (Foto: Axfood)

18 december 2020

Trenden mot minskad köttkonsumtion ser ut att hålla i sig även i år, visar nya siffror från Jordbruksverket. Allt fler väljer bort fläsk- och nötkött av klimat- och miljöskäl, och mer än hälften av svenskarna äter vegetariskt någon dag i veckan.

I Jordbruksverkets nya siffror för årets tre första kvartal kan man utläsa en fortsatt minskad förbrukning av nötkött och fläsk. Nötköttet har minskat från 17,9 till 16,7 kg per person, medan fläsk minskat från 23,3 till 22,3 kg. Siffrorna för lammkött ligger på ungefär samma nivå som i fjol, medan matfågel minskat något.

Den totala förbrukningen för perioden januari till september har alltså minskat med över 2 kg per person – från 61,7 till 59,2 kg per person. Viktigt att notera dock att detta avser “total förbrukning” vilket beräknas på hela den slaktade vikten, inklusive ben och andra biprodukter. Den verkliga konsumtionen “på gaffeln” är ungefär hälften av förbrukningen.

 

Fler väljer bort julskinkan

Om minskningstakten håller i sig för resten av året innebär det att 115 000 färre grisar kommer att ha slaktats i år jämfört med i fjol. Det är siffror som bland andra Djurens Rätt välkomnar:

– Det är obekvämt att lyfta vad som händer med grisarna innan de hamnar på tallriken men vi tycker att grisarna är värda att böka för. Det här är fantastiska siffror och det är med stor glädje vi nu kan se hur allt fler gör medvetna val kring vad de äter och väljer bort griskött till förmån för mer vego, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Julfirandet är en högtid som ofta är intimt förknippad med skinka och andra former av griskött, men även här visar undersökningar att det är en tradition under förändring: Försäljningen av julskinka har minskat med 20 procent de senaste 10 åren och var tredje svensk kan numera tänka sig en jul utan julskinka, visar en opinionsundersökning från 2018.

Konsumtionen av griskött har minskat stadigt sedan 2011 års rekordhöga nivåer på 37 kg per person och år.

 

Se även: Vegovågen fortsatt stark i Europa – antalet veganer ökar snabbt

 

Klimat och miljö främsta drivkrafterna

Varje år gör livsmedelsjätten Axfood en undersökning av svenskarnas matvanor och köttkonsumtion. Årets Vegobarometer visar att 56 procent av svenskarna äter vegetariskt minst en dag i veckan, och att andelen som aldrig äter vegetariskt har minskat från 21 till 12 procent.

– Vi ser en trend där allt fler väljer mer vegetarisk kost utan att för den skull helt överge köttet. Mer växtbaserad kost är positivt både för den egna hälsan och för utvecklingen mot en mer hållbar matkonsumtion med mindre klimatpåverkan, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

Över hälften av alla tillfrågade uppgav klimat och miljö som de huvudsakliga skälet till deras förändrade matvanor, medan 27 procent anser hälsoskälet vara det viktigaste.

Det finns dock stora skillnader beroende på vilken grupp man frågar. Andelen kvinnor som äter djurfritt är exempelvis mer än dubbelt så stor som andelen män (10 mot 4 procent). Skillnaden över generationsgränsen är ännu större: 16 procent av unga äter vegetariskt medan den siffran ligger på endast 1 procent för personer mellan 56-79 år.

Förändringarna av våra matvanor syns även tydligt i både försäljnings- och sortimentsutveckling. Försäljningen av växtbaserade produkter har under det senaste året ökat med över 15 procent.

– Vegobarometern bekräftar det vi ser i konsumentens kundkorg och det vi i vår egen sortimentsutveckling också lagt stort fokus vid under lång tid, säger Johan Neuman, affärsområdeschef för egna märkesvaror på Axfood inköps- och logistikbolag Dagab.

 

Michael Abdi Onsäter

 

Totalförbrukning av kött per person och år, Jordbruksverket:

 

 

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…