Mat & Klimat

Krav på hårdare åtgärder mot "importerad skogsskövling"

Konsumtionen i de rika G7-länderna avverkar nästan fyra träd per invånare varje år, enligt en studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature

13 september 2021

Världens länder bör införa nya åtgärder för att bemöta problemen med ”importerad skogsskövling”. Det är en av de frågor som diskuteras vid den globala naturvårdskongress som pågår denna vecka.

Förstörelsen av världens skogar har stora klimateffekter och innebär ett hot mot den biologiska mångfalden – och drivs på av den globala efterfrågan på produkter. Detta genom att skogar skövlas för att ge plats för åkermarker där exportinriktade grödor odlas.

FN:s jordbruksorganisation, FAO, beräknar att världens samlade skogsområden minskade med 129 miljoner hektar mellan 1990 och 2015.

Samtidigt visar satellitbilder som samlats in av organisationen Global Forest Watch att avskogningen i världens tropiska områden under 2019 ökade med nästan tre procent jämfört med föregående år.

En studie som nyligen publicerades i vetenskapstidskriften Nature visar att konsumtionen i de rika G7-länderna resulterar i att nästan fyra träd per invånare går förlorat i världen – varje år.

 

Soja, nötkött och timmer

Vid den världskongress som denna vecka pågår inom Internationella naturvårdsunionen, IUCN, i Marseille, kommer en redan antagen motion att presenteras. Den uppmanar alla länder att bekämpa skogsskövlingen internationellt genom ett antal åtgärder – däribland införandet av extra importavgifter på produkter som kan bidra till avskogningen.

Det handlar bland annat om sojabönor, palmolja, kakao, nötkött, gummi och timmer – samt skogsprodukter som inte kommer från områden som tillämpar ett hållbart skogsbruk.

En av de organisationer som presenterat förslaget är Eaza, som har sin bas i Nederländerna.

Organisationens kommunikationschef David Williams-Mitchell säger till IPS att det är bråttom att agera – vilket de senaste rapporterna om klimatkrisen och de globala hoten mot den ekologiska mångfalden visar.

– De senaste studierna visar att vi är i en situation där betydande och långsiktiga förändringar av konsumtionsmönster och lagstiftningar måste genomföras, säger David Williams-Mitchell.

Över hälften av de globala förlusterna av skog beräknas bero på en ökad produktion av jordbruksprodukter – vilket i sin tur beror på efterfrågan från konsumenter.

– Konceptet med importerad avskogning är fortfarande nytt för den europeiska allmänheten. Men för oss är det avgörande att öka den globala förståelsen för att importerad avskogning är en av de främsta orsakerna till klimatförändringarna och förlusterna av biologisk mångfald, säger David Williams-Mitchell.

 

Den brasilianska köttindustrin är en av huvudorsakerna bakom avskogningen i Amazonas. En betydande del av köttet exporteras till bland annat EU

 

 

Minskar inte trots åtgärder

Jean-Pascal Guéry företräder organisationen Primate Conservation Trust, som också står bakom motionen.

– Vi måste få med länder över hela världen i kampen mot importerad skogsskövling. Och vi måste lära oss att använda lokala råvaror och att utnyttja hållbara resurser för exportprodukter, säger han.

Världsnaturfonden, WWF, konstaterar att det har genomförts flera insatser för att motverka skogsskövlingen, bland annat genom införandet av certifieringar samt åtaganden från företag och olika marknadsincitament. Men trots det har inte skogsskövlingen minskat.

 

Manipadma Jena / IPS

 

Se även: Satsning på klimatbyar skyddar mot översvämningar i Indonesien

Se även: Nya regenerativa jordbruksmetoder inger hopp i Kenya

 

Se vår intervju med Isaiah Esipisu om kampen mot kolkraften i Kenya här:

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…