Mat & Klimat

Läckage av antibiotika också en klimatfråga

31 januari 2022

Överdriven antibiotikaanvändning i exempelvis djurindustrin är inte bara en fråga om hälsa, djurvälfärd och lokala miljöproblem, det är även en klimatfråga. Enligt en ny studie påverkas markernas förmåga att lagra kol eftersom antibiotikaresterna tar död på mikroorganismerna i jorden.

 

Påverkar markorganismer

Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) framhåller att bakterier i marken i och för sig utsätts för antibiotika även i vanliga fall, då svampar utsöndrar antibiotika för att konkurrera med bakterier.

Men om stora mängder antibiotika tillförs, till exempel via djurgödsel, så påverkas marksystemet så att svampar gynnas på bekostnad av bakterier. 

– Olika grupper av bakterier har olika känslighet. Därför ändras den mikrobiologiska sammansättningen av markorganismsamhället. Detta kan leda till att effektiviteten, carbon use efficiency (CUE), av markorganismerna påverkas, dvs hur stor andel av kolet i ett tillfört substrat som kan användas för mikrobiell tillväxt, säger han till Mat & Klimat.

När markerna blir sämre på att lagra kol blir effekten ökade utsläpp av koldioxid till atmosfären. Och enligt rapporten förstärks den negativa effekten av antibiotikaläckaget vid högre temperaturer, vilket skulle innebära en negativ spiral där en högre medeltemperatur driver på ytterligare klimatpåverkan.

Detta då högre temperaturer förstärkte antibiotikans effekt med och både minskat antal och minskad mångfald av mikroorganismer som resultat.

 

 

Problem även i Sverige – trots låg användning

I värsta fall skulle tidigare kolsänkor därmed till och med riskerar att omvandlas till utsläppskällor. Men Kätterer menar att detta scenario är spekulativt och att effekten inte nödvändigtvis måste vara så dyster.

– Om CUE sjunker så försvinner en större andel av kolet som koldioxid. Det kan leda till att mindre av det tillförda kolet stabiliseras och därmed bygger upp kolförrådet. Det finns dock andra tänkbara konsekvenser – till exempel att svampar gynnas vilket generellt kan vara positiv för kolinlagring.

Den antibiotika som använts i studien är Monensin, som är vanlig i USA men enbart används i begränsad omfattning i Sverige.

Sverige är ett av de länder som har lägst antibiotikaanvändning inom köttindustrin, bland annat då Sverige 1986 förbjöd antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. Men Thomas Kätterer pekar på att djurgödsel likafullt är den främsta källan för antibiotika till marken.

– Användningen av antibiotika och andra mediciner i samhället är ett problem och tillförsel till marken borde minimeras, säger han.

Nyligen trädde en EU-förordning i kraft som innebär att friska djur inte längre får ges antibiotika i förebyggande- och/eller tillväxtsyfte. Det får heller inte ges som en kompensation för bristande djurhållning. Även reglerna för import skärps.

 

Thomas Kätterer är professor i systemekologi vid SLU.

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.