Mat och Klimat

Ledare: Kritiken mot taxonomin är välförtjänt - biobränslen inte långsiktigt hållbara

Redan idag är trycket på skogen alldeles för hårt för att kunna kallas hållbart. Det är ett stort bakslag för klimatet och mångfalden att biobränslen nu föreslås vara "långsiktigt hållbara" enligt EU. (Foto: Radek Grzybowski, Unsplash)

28 april 2021

Förra veckan presenterades EU:s nya taxonomi som innebär grönt ljus för “hållbara investeringar” i bland annat bränslen från skogsråvara. Förslaget har mött skarp och rättfärdig kritik från flera tunga miljöorganisationer då biobränslen från skogen leder till förödande utsläpp på kort- och medellång sikt och bidrar till att utarma den biologiska mångfalden om uttaget är för stort. Den nya klassningen är ett steg i fel riktning, i en klimatkamp som blir allt mer akut.

Under onsdagen förra veckan presenterades taxonomin efter långa förhandlingar mellan de 27 medlemsländerna och EU-kommissionen. Taxonomin är det instrument som ska vägleda privata och offentliga investeringar i hållbar riktning, genom att klassa och definiera olika verksamheter efter deras hållbarhet.

 

Lika skadligt som olja på kort sikt

Förslaget till den nya taxonomin innebär att biobränslen från skogsråvara ska ses som ”långsiktigt hållbart”. Det är en urvattning av grundförslaget där dessa bränslen gick under kategorin “övergångslösning”.

Skillnaden mellan olika typer av biobränslen är mycket stor men det är enbart en mindre del som kan beskrivas som hållbara. Biogas från avfall, slam eller gödsel är ett exempel på biobränslen när de är som bäst. Här tar man ett avfall och gör det till en nyttig resurs, vilket bidrar till en cirkularitet och långsiktig hållbarhet.

Men uttag av skog som blir till biobränsle kan absolut inte ses som hållbart. Utsläppen som skapas vid förbränning av biobränslen, som kommer från skogsavverkning, är lika skadliga som utsläpp från olja och kol – under de första ungefär 50-70 åren, tills träden växt upp igen. Det är tid som vi inte har. Det spelar ingen roll om koldioxidmolekylerna har fossilt eller biologiskt ursprung – utsläppen måste ned.

 

Biogas som görs på restprodukter från jordbruket eller reningsverk är att betrakta som klimatsmarta. Tyvärr utgör de endast en liten del av biobränslet som används idag. (Bild: Svensk Biogas)

 

Enligt FN:s miljöprogram UNEP, är vi i dagsläget troligast på väg mot en 3.2°C ökning av den globala medeltemperaturen. Om 1,5 °C– målet ska hållas så krävs utsläppsminskningar på 7,6 procent varje år mellan 2020-2030. Om världen ska ha någon chans att klara av att bromsa klimatkrisen krävs omfattande utsläppsminskningar under de närmaste årtiondena.

För att inte tala om den biologiska mångfalden som urholkas när naturligt varierad skog kalavverkas och ersätts med ensidiga trädplantager. Nyligen konstaterade Skogsstyrelsen att miljömålet Levande Skogar inte uppnåtts och att utvecklingen är negativ. Över 2000 skogslevande arter hotas på grund av att deras livsmiljöer utplånas i skogsindustrins spår.

Värt att notera är att grödobaserade biobränslen – till exempel etanol eller RME (raps-baserad) – hamnade utanför klassningen, och räknas därmed inte som hållbara. Det är dessutom endast bilar med nollutsläpp från avgasröret som klassas som långsiktigt hållbara efter 2026.

 

Tunga miljöorganisationer lämnar förhandlingarna

Sverige och Finland har en stark skogsindustri och de två regeringarna verkar här ha sett till sina ekonomiska intressen (inkomster och arbetstillfällen), i förhandlingarna med övriga EU-länder. Det är beklämmande att två länder som annars gärna stoltserar med gröna ideal, agerar bromsklossar i denna för klimatet så avgörande fråga.

Flera tunga miljöorganisationer som WWF, T&E, Birdlife och ECOS har lämnat förhandlingarna sedan det nya förslaget presenterades och länderna får svidande kritik i offentligheten.

– Kommissionens slutliga taxonomi för skog och bioenergi är inte tillräckliga för att möta de miljömässiga utmaningar som vi står inför. Den har blivit påverkat av obalanserad lobbying från Finland och Sverige, och är inte förenlig med miljövetenskapen. Förslaget urholkar taxonomins legitimitet och kommer att skapa en förödande praxis, sade Sébastien Godinot, ekonom på WWF:s EU-avdelning.

Även Greenpeace är skarpt kritiska till det nya förslaget. I en kommentar säger organisationens EU-avdelnings klimatansvarige SIlvia Pastorelli att “kommissionen missat möjligheten att säkra verkligt gröna investeringar” och att vi “inte har råd att slösa tid med att debattera hållbarheten i falska lösningar som fossilgas, kärnkraft och förbränning av skogsråvara”

“Greenwashing kommer inte stoppa klimatkrisen” Bild: Tim Dirven / Greenpeace

 

Här i Sverige är det främst Vänsterpartiet som tydligt kritiserat taxonomiförslaget. Och det är bara att hålla med deras parlamentariker Malin Björk (V) när hon konstaterar det sorgliga i att kortsiktiga ekonomiska intressen än en gång vunnit över klimatet och skammen över att just Sverige varit en drivkraft bakom detta.

– Detta hade kunnat bli ett väldigt skarpt verktyg som kunde ha fått betydande effekter på företagens bidrag till att hindra den globala uppvärmningen, men istället ger man grönt ljus till att fortsätta hugga ner träd för att producera biobränsle och kalla det för hållbart.

Efter den 21 april har EU-parlamentet och ministerrådet möjlighet att under ett halvår kräva ett omtag på formuleringarna i taxonomin. Malin Björk och vänstergruppen kommer pressa kommissionen i detta, det är bara att hålla tummarna för att de lyckas. Det kan bli avgörande för klimatet och den biologiska mångfalden.


Redaktionen

Fler artiklar av denna författare

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa