Lupintas svenskodlade sötlupiner utmanar sojan på vegohyllan

lupinta
Foto: Lupinta

Lupintas svenskodlade sötlupiner utmanar sojan på vegohylla

Intresset för svenska baljväxter ökar. Mat och Klimat har besökt Lupinta, en Malmöbaserad startup som vill utmana sojabönans dominans på vegomarknaden med hjälp av lokalt odlade lupiner. Företaget lanserade sin första produkt – en lupinbaserad tempeh – för ett drygt halvår sedan och siktar nu på att ta fram fler produkter för att mätta den växande efterfrågan på hållbara vegoprodukter.

Det började med snacks

När vi i Sverige hör ordet lupin är det nog många som ser framför sig den förföriskt vackra, men ack så problematiska blomsterlupinen; den invasiva violetta växten som spridit sig okontrollerat och trängt ut den naturliga floran på ängar och längs vägrenar runt om i Sverige. Men lupinen förekommer i fler varianter än så.

– I Egypten där jag kommer från äter vi sötlupin som snacks. De serveras i picklad form och är ett vanligt tilltugg i många delar av världen, framförallt i medelhavsområdet, säger Eslam Salah, grundare och vd för startupföretaget.

Sötlupinen är en baljväxt och tillhör samma växtfamilj som bland annat sojabönan, och har därför en liknande näringsprofil med ett högt proteinvärde och högt fiberinnehåll. Den innehåller alla aminosyror, vilket gör den till en så kallad “fullvärdig proteinkälla”. 

När Salah var ny på startup-huset Minc i Malmö brukade han bjuda på sötlupinsnacks som han tog med hemifrån, vilket blev mycket uppskattat på kontoret och någonstans där föddes idén till ett företag; han ville introducera sötlupinen på den svenska marknaden. Men när han började läsa på om växten insåg han att det faktiskt går att odla sötlupin lokalt här i Sverige. 

– Det förändrade spelplanen helt och hållet för mig. Från att tänka medelhavssnacks började jag tänka lokalproducerad mat. Genom att odla sötlupin här i Sverige kan vi lösa flera miljöproblem på en och samma gång.

Baljväxter är kvävefixerare, vilket innebär att de binder kväve från luften. Det innebär i sin tur att behovet av gödsling minskar, vilket får konsekvenser längs hela kedjan. Produktion av konstgödsel kräver stora mängder (ofta fossil) energi och marker som gödslas intensivt läcker kväve i form av klimatskadlig lustgas till atmosfären såväl som till sjöar och vattendrag där det bidrar till övergödning. 

Lupinta vill på sikt att sötlupinen ska ersätta den importerade sojan som köttsubstitut i Sverige, vilket även skulle minska behovet av transporter och ha en positiv effekt på matsäkerheten.

Närodlat och lokalt producerad

Det tog ett år och fyra månader innan Lupinta kunde introducera sin första produkt på marknaden, i april 2019. Enligt Salah var det just företagets högt ställda mål om att ta fram en lokalt producerad och hållbar produkt som gjorde att det tog så lång tid att komma ut på marknaden. Utan dessa krav hade det säkert gått på tre månader, spekulerar han.

– Det är en stor del av problemet; det är helt enkelt mycket enklare att bara importera råvaror från en stor leverantör någonstans ifrån. Idag kan jag i princip importera vilken produkt som helst inom 30 dagar från Europa och inom 45 dagar från länder utanför EU. Det är hur enkelt som helst!

Att göra allting lokalt är mycket mer komplicerat, förklarar han. Man måste fixa lokaler, arbeta fram tekniska lösningar, kontraktera bönder, och passera Livsmedelsverkets kontroller.

– Det är nog därför människor generellt inte satsar på den här typen av företagsmodell. Det är mer arbete och större risker förknippade med det.

När man jobbar med en produkt som sötlupin som inte är etablerad på marknaden, uppkommer ytterligare svårigheter. Man måste på förhand kontakta och sluta avtal med bönder som kan leverera produkten, och kunskapen om råvaran och dess egenskaper är låg. Fram till nyligen fanns inga kommersiella odlingar av sötlupin i Sverige, men nu har ett fåtal dykt upp – främst i Skåne.

Slutprodukten produceras i Findus gamla fabriker i Bjuv.

Tempeh idag, burgare imorgon?

Nu har det gått lite mer än ett halvår sedan företagets första produkt – lupinbaserad tempeh – började säljas på marknaden. De fermenterade sötlupinerna finns att köpa på tre ekobutiker i Skåne samt på ICA Söder i Malmö. Man samarbetar även med ett antal restauranger i södra Sverige.

Nu siktar Lupinta på att ta fram fler produkter framöver. Tanken är att de ska konkurrera med andra köttsubstitut och vegoprodukter på marknaden. Exakt vad det kommer att bli är för tidigt att säga nu men det kan mycket väl röra sig om burgare och liknande produkter, säger Eslam Salah.

Vi är ett företag som producerar köttsubstitut, och inte bara tempeh-producenter. Vi kommer att satsa på en hel rad olika produkter framöver.

Michael Abdi Onsäter

Translate »