Mat & Klimat

Minskade metanutsläpp: en lågt hängande frukt i den globala klimatkampen

Enligt den nya FN-rapporten står fossilbranschen för en betydande del av de globala metanutsläppen. Med relativt enkla, och ibland lönsamma åtgärder, skulle dessa utsläpp kunna minskas drastiskt. (Foto: Maksym Kaharlytskyi, Unsplash)

7 maj 2021

Att minska utsläppen av metan är bland det mest kostnadseffektiva som världssamfundet kan göra för att bromsa den eskalerande klimatkrisen, enligt en ny FN-rapport. Det handlar bland annat om att täppa till läckor i fossilsektorn och att gå över till ett mer växtbaserat matsystem. Åtgärderna skulle dessutom rädda hundratusentals liv per år.

Metan är en extremt potent växthusgas som står för en tredjedel av den globala uppvärmningen sedan förindustriell tid. Sett över 100 år är gasen 28 mer potent än koldioxid, som annars ofta spelar huvudkaraktären i det globala klimatdramat. Fördelen med metan är att den med sin halveringstid på 10 år är relativt kortlivad – jämfört med koldioxid som stannar i atmosfären flera gånger längre. Det innebär att åtgärder som vidtas nu, snabbt får konkret genomslag på den globala uppvärmningen. En hoppfull och förhoppningsvis också sporrande insikt.

Enligt studien, som är ett samarbete mellan FN-organet UNEP och Climate and Clean Air Coalition, kommer numera merparten av de globala metanutsläppen från mänskliga aktiviteter, och halterna ökar allt snabbare. Mellan 2000 och 2017 ökade utsläppen med 9 procent, vilket ger samma uppvärmningseffekt som 350 miljoner bilar. Förra året steg de till nya rekordnivåer.

De antropogena metanutsläppen kommer framförallt från tre sektorer: 35 procent från fossilbränslesektorn, 20 procent från deponier och avfall  samt 40 procent från jordbruket. Just utsläppen från fossilsektorn har visat sig vara mycket högre än vad man tidigare trott. Enligt en studie från University of Rochester  är metanutsläppen från olje- och gasindustrin 25-40 procent högre än vad som tidigare rapporterats. Regleringen och kontrollen av dessa utsläpp har varit svag, och fossilindustrin har bedrivit intensivt lobbyarbete för att hålla det så, enligt en granskning från New York Times från 2019.

 

En fråga om vilja

Den nya FN-rapporten är samtidigt hoppfull. Författarna visar att vi med relativt enkla metoder kan minska de mänskliga utsläppen av metan med 45 procent till 2030, något som i sin tur skulle bromsa uppvärmningen med 0,3 grader till 2040. Det skulle kunna ha en avgörande roll för att hålla Parisavtalets mål med att hålla uppvärmningen väl under 2 grader.

Och det rör sig inte om några monumentala och avskräckande  kostnader; mer än hälften av åtgärderna skulle till och med löna sig på sikt eftersom mycket handlar om att minska svinnet – läckage från gasledningar och utvinning av fossila bränslen, bättre gödsel- och avfallshantering och minskat matsvinn. “Det är bara en fråga om vilja”, säger Johan Kuylenstierna, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute och en av huvudförfattarna bakom studien, till DN.

Förslagen på åtgärder skiljer sig beroende på region. I Kina är det främst i kolproduktionen och djurindustrin som angrips, i Afrika och Latinamerika är det djurhållinngen, medan det i Mellanöstern, Nordamerika och Ryssland rör sig om utsläppen i den stora fossilindustrin, främst olja och gas.

 

Krävs ett nytt matsystem

Hittills har mycket av debatten om just metangas handlat om jordbrukets utsläpp – och då framförallt djurindustrin och dess idisslande djur. Och det är inte orimligt, då merparten av utsläppen kommer från just jordbrukssektorn. En tredjedel av de antropogena metanutsläppen kommer från djurhållning och hantering av gödsel, medan 8 procent kommer från risodling, enligt studien.

Men medan potentialen att minska utsläppen genom teknologiska åtgärder i denna sektor kan spela viss roll, är det främst beteendeförändringar som föreslås av forskarna, det vill säga, minskat matsvinn, bättre djurhållning och minskad köttkonsumtion. Dessa åtgärder har en potential att minska utsläppen av metan med 65-80 miljoner ton över kommande årtionden.

 

Bilden visar metanutsläpp från vanliga boskapsdjur. Den blåa stapeln representerar metanutsläpp från matsmältning, medan den gröna beskriver utsläppen i samband med gödselhantering.

 

Världens konsumtion av kött och animalier ökar, men i flera av de rikaste länderna – där köttkonsumtionen är mycket hög per capita – har en viss förändring börjat skönjas. I Sverige har köttkonsumtionen minskat för fjärde året i rad, efter flera årtionden av kontinuerlig ökning. 

 

 

Den globala köttproduktionen fortsätter att öka världen över. (Källa: Our World in Data)

 

 

Orsakar hundratusentals dödsfall

Men det är inte bara köttdjuren som ger upphov till klimatbelastande utsläpp. Nya beräkningar visar att hästbranschen i Sverige kan påverka klimatet mer än inrikesflyget. Det finns cirka 335 000 hästar i landet – fler än antalet mjölkkor – och det är framförallt gödslet, transporterna och foderproduktionen som leder till utsläpp. Främst är det verksamheter med tävlingshästar som påverkar klimatet.

Förutom att bekämpa klimatkrisen, skulle forskarnas föreslagna åtgärder även leda till en mängd positiva bieffekter. Man uppskattar att över 250 000 dödsfall och 775 000 astmarelaterade sjukhusbesök skulle undvikas varje år (metanutsläpp leder till ökade halter marknära ozon, som är skadligt för växter och människans luftvägar). Det skulle även leda till att skördeförluster på 26 miljoner ton skulle undvikas, motsvarande ett värde av 5 miljarder dollar.

Det är tydligt att metangasens roll i har underskattats i klimatarbetet, särskilt de utsläpp som härrör från fossilindustrin. Möjligen kan dessa nya rön leda till kraftfulla åtgärder från världens regeringar för att snabbt ta itu med dessa utsläpp – vilket skulle rädda liv och ge snabba resultat för klimatet.

 

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: Växtbaserat fortsätter att öka kraftigt i Europa

Fler artiklar av denna författare

2 svar på ”Minskade metanutsläpp: en lågt hängande frukt i den globala klimatkampen

Kommentarer är stängda.

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…