Nederländerna vill få bukt med luftföroreningar – betalar grisbönder för att lägga ned

Foto: Jessica Ruscello, Unsplash

Nederländerna vill få bukt med luftföroreningar - betalar grisbönder för att lägga ned

Nederländerna är världens mest gristäta land; lägg ihop Skåne och Småland och du får den yta som i dagsläget huserar 12 miljoner grisar och 17 miljoner människor. Den täta djurhållningen har lett till stora problem med kväveutsläpp som i sin tur haft negativa konsekvenser för luftkvaliteten och miljön i regionen. För att få bukt med problemen har staten därför beslutat att subventionera de bönder som frivilligt minskar eller lägger ned sin verksamhet. 

Minskar beståndet med 1,5 miljoner grisar

Satsningen har förhandlats fram av en bred koalition bestående av branschföreträdare och landets jordbruksdepartement, rapporterar tidningen Dutch News. Totalt rör det sig om 60 miljoner euro (630 miljoner kronor) i bidrag till bönder som frivilligt lägger ned, samt ytterligare 70 miljoner (740 miljoner kronor) till de som genomför vissa hållbarhetsåtgärder och/eller minskar tätheten i sina anläggningar. Hållbarhetsåtgärderna innefattar bland annat satsningar på förnybar energi, ökad cirkularitet i näringskedjan och energieffektiviseringar.

Åtgärderna förväntas minska grispopulationen från dagens 12 miljoner till 10,5 miljoner, och riktar sig främst mot regionerna i de östra och södra delarna av landet där över 80 procent av grisarna finns idag. För att få ta del av stödet måste grisuppfödarna möta vissa villkor; gården måste ha funnits i över fem år, och ska befinna sig inom en kilometers avstånd från ett bostadsområde.

Kvävet både miljö- och hälsoskadligt

Huvudsyftet med programmet är enligt beslutsfattarna att få bukt med landets svåra kväveproblematik som har försämrat luftkvaliteten och miljön i regionen avsevärt. 118 av landets 162 naturreservat är hotade på grund av höga kvävehalter, och halterna överstiger hälsomässiga gränsvärden på flera håll i landet. Kvävenedfallet har en försurande effekt vilket tvingat fram omfattande kalkningsåtgärder i odlingsmiljöer och vattendrag; lantbrukare kalkar rutinmässigt matjorden för att grödornas rötter ska kunna frodas. Dessutom orsakar utsläppen av kväve – både nedfallet från luften och det direkta läckaget via grundvatten och vattendrag – övergödning som förändrar artsammansättningen och hotar mångfalden i känsliga ekosystem.

Kväveföroreningar förekommer dels som kväveoxider som bildas i förbränningsmotorer och kolkraftverk, men också som ammoniak från boskapsdjurens avföring och urin. Katalysatorer och bättre reningsteknik har minskat utsläppen från trafik- och energisektorn, men landets stora boskapsindustri har blivit en allt viktigare källa till de skadliga utsläppen. Idag har hälften av det försurande kvävenedfallet i landet sitt ursprung i den nederländska boskapsindustrin, som är en av världens största i förhållande till yta och befolkningsmängd. 

Lustgas är en annan kväveförening som uppstår i djurindustrin. Gasen är medicinskt ofarlig i små koncentrationer, men är en 300 gånger mer potent växthusgas än koldioxid.

Politiskt känslig fråga

Kvävefrågan har uppmärksammats allt mer i den politiska debatten vilket också har ökat spänningarna mellan djuruppfödare och beslutsfattare i landet. Frågan om djurindustrins utsläpp är kontroversiell, vilket ofta är fallet då människors inkomster och jobb hotas av långtgående men nödvändiga regleringar. Nederländerna är världens näst största exportland för jordbruksprodukter, och sektorn är alldeles avgörande för landets ekonomi.

Sedan oktober har stora koalitioner av djuruppfödare genomfört demonstrationer och vägblockader där de bland annat stängt av motorvägen in till Haag, landets administrativa centrum. Den senaste vågen av protester kom efter att Högsta Domstolen stoppade expansionen av flera nya gris, kyckling och mjölkfarmer, med hänvisning till de ökande kväveutsläppen. Enligt banken ABN Amro är det ett beslut som kostat branschen 14 miljarder euro i uteblivna intäkter.

Det är i ljuset av dessa spänningar som beslutet att köpa ut grisgårdarna på frivillig basis bör ses. EU-kommissionen meddelade i höstas att beslutet inte strider mot några konkurrensregler, vilket banar väg för liknande initiativ i andra sektorer och andra europeiska länder med liknande problematik.

Michael Abdi Onsäter

Translate »