3 februari 2021

Baljväxter förespråkas ofta som ett klimatsmart alternativ till animaliska proteiner som kött och ägg. Men det spelar stor roll var växterna kommer ifrån samt var och om de kokas och förpackas. Torra baljväxter odlade i Sverige är det klart mest klimatsmarta alternativet – och har även fördelar vad gäller påverkan på biologisk mångfald. Det visar en ny SLU-studie publicerad i Sustanable Production.

Kikärtor, foderärt, åkerböna och sötlupin – det är några av de många baljväxtarter som ska kompensera för det minskade köttet när vi gradvis ställer om till ett mer hållbart livsmedelssystem, Men trots intresset kommer endast 1 procent av svenskarnas proteinintag från baljväxter. Och det rör sig främst om importerade produkter från Kanada, USA, Kina och Turkiet.

En ny SLU-studie publicerad i Sustainable Production har med hjälp av livscykelanalys tittat på vad transporterna har för betydelse för baljväxternas klimatavtryck. Forskarna jämförde fem svenska baljväxter (gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins) med de importerade baljväxter som ofta hittas på butikshyllorna. Resultaten visar att de importerade varianterna i vissa fall kan släppa ut hela 8 gånger så mycket som torra svenska bönor och ärter.

– Vi hör ofta att svenskproducerade produkter har bättre miljöprestanda än importerade produkter, och här ville vi undersöka om så är fallet för baljväxterna, säger Pernilla Tidåker, artikelns huvudförfattare. Vi fann att klimatpåverkan är väsentligt lägre för de svenska baljväxterna då de kokas och förpackas i Sverige. Och att svenska baljväxter har mindre negativ påverkan på biologisk mångfald.

Förpackning och transporter driver utsläppen

Skillnaden beror främst på de långa transporterna (se diagram). Linser som importeras från Kanada och Turkiet har ungefär dubbelt så hög klimatpåverkan jämfört med svenska, som ligger på strax över 0,1 kg CO2e per kilo. Torra importerade bönor från Kina har ungefär tre gånger så stort klimatavtryck som svenskodlad gråärt.

Svenska bönor och ärtor är bland det mest klimatsmarta vi kan äta, säger Pernilla Tidåker. Men trots det används bara ett par procent av åkermarken till att odla baljväxter i Sverige. Och det mesta går till foder – en stor energi- och proteinförlust, menar hon. 

Förra året släpptes en LRF-rapport som visar att potentialen för svenska proteinväxter är hög – men att bristen på förädling- och processanläggningar är en flaskhals. 

Det är också därför svenska förkokta bönor är lika illa som de som är odlade i USA och Kina, åtminstone ur ett klimatperspektiv. Bönorna skickas till Italien för kokning och förpackning och transporteras sedan tillbaka till Sverige längs europeiska motorvägar. Svenskproducerade ärtor som säljs torra har bara en åttondel så stora utsläpp som de som skickats till Italien.

Se även: LRF-rapport: Stor potential för svenskt växtbaserat

Svenskodlat bättre för biodiversiteten

En annan viktig faktor att ha i åtanke är påverkan på den biologiska mångfalden. Rapportförfattarna skriver att många av de importerade baljväxterna utmärker sig med hög användning av kemiska bekämpningsmedel och att insynen brister. Men under rätt förutsättningar kan baljväxtodling bidra med positiva ekosystemtjänster – som när de samodlas i spannmålsodling. Baljväxter fixerar kväve och minskar således behovet av gödsling.

Det är inte all åkermark i Sverige som lämpar sig för baljväxtodling, men det pågår forskning för att ta fram nya, bättre anpassade arter för svenska förhållanden. Gamla kulturväxter som gotlandslins och rättviksärt har också fått ett uppsving på senare tid, som går att hitta hos Nordisk Råvaras.

Se även: Hur bryter vi dödläget för svenskodlade baljväxter?

Artikeln avslutas med en rad rekommendationer för en mer hållbar konsumtion och produktion av baljväxter. Framförallt handlar det om att använda mer närproducerade produkter och helst ska de köpas torra.

– Genom att denna studie har tydliggjort miljöfördelar med svenskodlade baljväxter kan vi förhoppningsvis se fram emot en ökad konsumtion av svenska baljväxter, som driver på en ökad inhemsk odling av dessa grödor, säger Georg Carlsson, en av medförfattarna.

Studien visar även att baljväxter, oavsett ursprung, är klart mindre påfrestande för klimatet än animaliska proteiner. Färdigkokta och förpackade bönor från USA – den baljväxt som uppvisade högst klimavtryck med sina 0,8 Kg CO2e per kilo – är fortfarande flera gånger mindre klimatbelastande än fisk och kyckling, som brukar räknas som de mest klimatsmarta köttalternativen. 

Men klimatberäkningar på livsmedel är komplexa och snåriga historier – påverkan skiljer sig väldigt mycket beroende på hur och var maten producerats. I Our World in Datas diagram nedan presenteras en sammanställning av olika livsmedels utsläppsintervall.

Michael Abdi Onsäter