22 mars 2022

En klimatskatt på livsmedel kan minska matens klimatpåverkan med mer än 10 procent. Men en ensidig klimatskatt på livsmedel kan leda till konflikter gentemot andra miljömål. Emma Moberg har i en doktorsavhandling vid SLU, studerat just vilka miljömässiga målkonflikter en klimatskatt på mat skulle kunna innebära.

Miljöpåverkan varierar mellan ekosystemen

Med den förväntade minskade konsumtionen av nötkött skulle behovet av betesmark minska med upp till 12 procent. Beroende på vilka typer av marker och i vilka länder betet sker kan detta vara både positivt och negativt för miljön, enligt Emma Moberg.

– Globalt sett behöver jordbruksmarkens expansion begränsas. Avverkning i tropiska regioner för att bereda plats för betesmark och för odling av grödor som soja och oljepalm leder till stora växthusgasutsläpp och är ett hot mot biologisk mångfald. I Sverige behövs en viss mängd betesdjur för att bevara naturbetesmarker som är rika på biologisk mångfald, säger Emma Moberg.

Moberg pekar på att mängden betesdjur troligtvis skulle räcka för att underhålla markerna i Sverige, men lägger samtidigt förslag kring hur negativa effekter av klimatskatten kan kringgås.

– För att undvika en potentiell målkonflikt där en klimatskatt slår mot bete av naturbetesmark i Sverige skulle ersättningarna till bevarandet av dessa marker kunna höjas vid införandet av en klimatskatt.

Se även: Klimatskatt på animalier minskar utsläppen med en tiondel

Emma Moberg, Teknologie doktor, 2022, Sveriges lantbruksuniversitet

Hög klimatpåverkan från animalier

Stimulans till regenerativt jordbruk tas inte upp specifikt i doktorsavhandlingen, men Moberg menar att en klimatskatt skulle kunna täcka in utsläpp och potentiell inlagring från markkolsförändringar på grund av markbearbetning och markförändringar. 

Vilka delar av livsmedelskedjan som orsakar störst växthusgasutsläpp skiljer stort mellan olika livsmedel.

– För animalier uppstår den största delen i jordbruket och för till exempel nötkött och mejeriprodukter uppstår den allra största delen av utsläppen från djurens matsmältning och utsläpp från gödselhantering och markutsläpp från gödsling vid foderproduktion, säger Moberg.

Utsläpp från processer efter gårdsgrind (slakteri, industri, förpackning, transport) finns förstås även vad gäller animaliska produkter, men är en mindre del i sammanhanget. För växtbaserade produkter ser utsläppsbilden annorlunda ut, och för dessa produkter är också de totala utsläppen generellt betydligt mindre.

– För dessa produkter kan utsläppen efter gårdsgrind stå för en större andel av det totala klimatavtrycket, särskilt för importerade produkter med långväga transporter, säger Moberg. 

Högt kemiskt tryck från oliver och kaffe

Men vid sidan av klimatpåverkan har livsmedelskonsumtionen också en lång rad andra miljöeffekter, såsom påverkan på biologisk mångfald pga expansion av jordbruksmark, och användning av bekämpningsmedel, förluster av näringsämnen som kväve och fosfor som riskerar att leda till övergödning av mark och vatten, samt utsläpp av luftförorenande ämnen, till exempel kväveoxider. 

– Resultaten från avhandlingen visar att konsumtionen av kött och mejeriprodukter har störst utslag på flera miljöaspekter kopplade till livsmedelskonsumtionen, såsom totala växthusgasutsläpp och markanvändning, säger Moberg.

Sett till andra aspekter som användning av bekämpningsmedel och påverkan på den biologiska mångfalden visade det sig däremot att en mängd växtbaserade produkter som kaffe och kakao orsakar höga miljöavtryck. 

– Även olivolja visade sig ha hög användning av bekämpningsmedel och stor inverkan på den biologiska mångfalden per kg. Störst påverkan på den biologiska mångfalden hade lammkött som konsumeras i Sverige och som är importerat från Nya Zeeland. Den produktionen tar både mycket jordbruksmark i anspråk, och sker på en plats med hög artrikedom där det finns en hög risk för att arter utrotas.

Produkter som kakao och oliver är förknippade med en hög användning av kemiska bekämpningsmedel vilket har negativa konsekvenser för miljön och mångfalden i ursprungsländerna

Niclas Malmberg