Mat & Klimat

Ny studie: Vilka målkonflikter uppstår när maten klimatbeskattas?

22 mars 2022

En klimatskatt på livsmedel kan minska matens klimatpåverkan med mer än 10 procent. Men en ensidig klimatskatt på livsmedel kan leda till konflikter gentemot andra miljömål. Emma Moberg har i en doktorsavhandling vid SLU, studerat just vilka miljömässiga målkonflikter en klimatskatt på mat skulle kunna innebära.

 

Miljöpåverkan varierar mellan ekosystemen

Med den förväntade minskade konsumtionen av nötkött skulle behovet av betesmark minska med upp till 12 procent. Beroende på vilka typer av marker och i vilka länder betet sker kan detta vara både positivt och negativt för miljön, enligt Emma Moberg.

– Globalt sett behöver jordbruksmarkens expansion begränsas. Avverkning i tropiska regioner för att bereda plats för betesmark och för odling av grödor som soja och oljepalm leder till stora växthusgasutsläpp och är ett hot mot biologisk mångfald. I Sverige behövs en viss mängd betesdjur för att bevara naturbetesmarker som är rika på biologisk mångfald, säger Emma Moberg.

Moberg pekar på att mängden betesdjur troligtvis skulle räcka för att underhålla markerna i Sverige, men lägger samtidigt förslag kring hur negativa effekter av klimatskatten kan kringgås.

– För att undvika en potentiell målkonflikt där en klimatskatt slår mot bete av naturbetesmark i Sverige skulle ersättningarna till bevarandet av dessa marker kunna höjas vid införandet av en klimatskatt.

Se även: Klimatskatt på animalier minskar utsläppen med en tiondel

 

Emma Moberg, Teknologie doktor, 2022, Sveriges lantbruksuniversitet

 

Hög klimatpåverkan från animalier

Stimulans till regenerativt jordbruk tas inte upp specifikt i doktorsavhandlingen, men Moberg menar att en klimatskatt skulle kunna täcka in utsläpp och potentiell inlagring från markkolsförändringar på grund av markbearbetning och markförändringar. 

Vilka delar av livsmedelskedjan som orsakar störst växthusgasutsläpp skiljer stort mellan olika livsmedel.

– För animalier uppstår den största delen i jordbruket och för till exempel nötkött och mejeriprodukter uppstår den allra största delen av utsläppen från djurens matsmältning och utsläpp från gödselhantering och markutsläpp från gödsling vid foderproduktion, säger Moberg.

Utsläpp från processer efter gårdsgrind (slakteri, industri, förpackning, transport) finns förstås även vad gäller animaliska produkter, men är en mindre del i sammanhanget. För växtbaserade produkter ser utsläppsbilden annorlunda ut, och för dessa produkter är också de totala utsläppen generellt betydligt mindre.

– För dessa produkter kan utsläppen efter gårdsgrind stå för en större andel av det totala klimatavtrycket, särskilt för importerade produkter med långväga transporter, säger Moberg. 

 

Högt kemiskt tryck från oliver och kaffe

Men vid sidan av klimatpåverkan har livsmedelskonsumtionen också en lång rad andra miljöeffekter, såsom påverkan på biologisk mångfald pga expansion av jordbruksmark, och användning av bekämpningsmedel, förluster av näringsämnen som kväve och fosfor som riskerar att leda till övergödning av mark och vatten, samt utsläpp av luftförorenande ämnen, till exempel kväveoxider. 

– Resultaten från avhandlingen visar att konsumtionen av kött och mejeriprodukter har störst utslag på flera miljöaspekter kopplade till livsmedelskonsumtionen, såsom totala växthusgasutsläpp och markanvändning, säger Moberg.

Sett till andra aspekter som användning av bekämpningsmedel och påverkan på den biologiska mångfalden visade det sig däremot att en mängd växtbaserade produkter som kaffe och kakao orsakar höga miljöavtryck. 

– Även olivolja visade sig ha hög användning av bekämpningsmedel och stor inverkan på den biologiska mångfalden per kg. Störst påverkan på den biologiska mångfalden hade lammkött som konsumeras i Sverige och som är importerat från Nya Zeeland. Den produktionen tar både mycket jordbruksmark i anspråk, och sker på en plats med hög artrikedom där det finns en hög risk för att arter utrotas.

 

Produkter som kakao och oliver är förknippade med en hög användning av kemiska bekämpningsmedel vilket har negativa konsekvenser för miljön och mångfalden i ursprungsländerna

 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.