Mat & Klimat

Nytt projekt för morgondagens svenska ärter

Även om alla ärter hör till samma art, Pisum sativum, så kan de se väldigt olika ut på grund av variationer i DNA (Foto Mateuzs Feliksik, Unsplash)

13 januari 2021

Ett nytt växtförädlingsprogram för svenska ärter drar igång för att möta den ökande efterfrågan på svenskodlade baljväxter. Målet är nya, stabila ärtsorter för svenska odlingsförhållanden som dessutom smakar bättre och har fler användningsområden.

Projektet “Ärtan – garantin för framtidens gröna protein”, sker inom ramen för SLU Grogrund i samarbete med bland annat Lantmännen, FoodHills och Findus Sverige AB/Nomad Foods. Programmet omfattar gulärt och foderärt. Sedan tidigare finns även ett program för konservärt som drivs av Findus/Nomad Foods. 

– Första steget är att genbanker runt om i världen nu skickar oss 300 olika typer av ärtor från så kallade accessioner. Vi har beställt såväl moderna sorter som lantraser och mer primitivt frömaterial. Vi ska ta tillvara de positiva egenskaperna hos både moderna och gamla sorter när vi tar fram de nya, säger Cecilia Hammenhag, projektkoordinator och forskare vid SLU, i ett pressmeddelande.

Forskarna kommer att korsa de olika sorterna och använda sig av den stora genetiska mångfalden för att få fram nya varianter av växten med mer fördelaktiga och önskvärda egenskaper. 

– Om cirka tio år kan vi förvänta oss att ha nya ärtsorter på marknaden, vilket är otroligt snabbt i växtförädlingssammanhang säger Annette Olesen, växtförädlingschef på Lantmännen.

 

Flera utmaningar för svenska baljväxter

Marknaden för växtbaserade proteinprodukter har vuxit med 16 procent per år sedan 2017 och vissa bedömare menar att vi är i början på ett omfattande proteinskifte. Men det är endast en liten del av det gröna proteinet som har sitt ursprung i det svenska odlingslandskapet, trots ett växande intresse för närproducerad mat. Istället importerar vi allt mer.

En orsak till detta är enligt SLU-forskaren Georg Carlsson att det uppstått en låsning mellan lantbrukare och livsmedelsföretag där båda avvaktar varandras initiativ. Båda parter kräver långsiktiga spelregler för att våga satsa. Där behövs det ökad kunskap på flera nivåer, inte minst bland konsumenter för att öka betalningsviljan för svenska baljväxter, med de miljöfördelar de bär med sig.

Se även: Hur bryter vi dödläget för svenskodlade baljväxter?

 

LRF växtodling gav tillsammans med konsultfirman Macklean ut en rapport i fjol som visar att förutsättningarna för svenskt växtprotein är goda, men att det krävs ett mer utvecklat förädlingsled och fler incitament för lantbrukare för de ska våga satsa.

De processanläggningar som behövs kräver stora investeringar men ses som avgörande för att ge lantbrukare långsiktiga spelregler som underlättar omställningen till mer proteingrödor. Idag processas det mesta på den svenska marknaden i Nederländerna och Tyskland, men även till viss mån i Danmark och Norge.

– Marknaden behöver förstå de mervärden som produktion i Sverige har; att intäkterna från odlingen hamnar i den svenska landsbygden, klimatnyttan vi får av att vi producerar maten nära konsumenten och på grund av att vi har fler baljväxter på åkrarna, säger Gunnar Backman på Nordisk Råvara – ett företag som inriktar sig på svenska kulturgrödor –  till Mat och Klimat.

 

En tåligare ärta

Baljväxters relativt höga känslighet för klimatförhållanden, sjukdomar och skadegörare är andra utmaningar som svenska baljväxtproducenter står inför och som gör det svårt att nå lönsamhet utan subventioner och andra styrmedel. 

Syftet med SLU-projektet Ärtan, är just att ta fram nya sorter av Pisum sativum, som klarar av de här utmaningarna. Något man tittar särskilt på är plantor klarar både torka och väta väl, då det ofta kan vara en utmaning i dagens ärtodling. Det kan bli ännu viktigare i framtiden, förklarar Annette Olesen:

     – Alla prognoser visar att vi kommer att få längre perioder med såväl torka som mycket regn. Därför är klimatstabilitet en viktig egenskap för en stabil och säker ärtproduktion i fält.

Michael Abdi Onsäter

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Stefan B Nilsson

Domstolsbeslut ger Biden chans att avveckla kolkraften snabbare

Biden-administrationen har fått en gyllene möjlighet att snabba på avvecklingen av kolkraften i USA. Detta sedan en federal domstol underkänt Trumps försök att avskaffa “Clean Power Plan” som dikterar villkoren för landets energiomställning.

Klimat
IPS Inter Press Service

Pandemin har försvagat skyddet av världens skogar

Coronapandemin har påverkat skogar över hela världen – bland annat genom minskade insatser för en hållbar skogsvård. Det konstateras i en ny global rapport från FN:s skogsforum, UNFF.

Inrikes
Niclas Malmberg

Här frodas mikrolivet – möt bonden som lagrar kol i marken

På 15 gårdar pågår nu ett pilotprojekt för att se vilka metoder som fungerar bäst för kolinlagring i vårt land. Det rör sig om bland annat trädplantering, plöjningsfria metoder och plantering av fleråriga växter. Vi har talat med Jesper Sandström, som driver en av gårdarna som ingår i studien.

Krönikor
Maria Sandblad

Krönika: En omsorgsfull böna – av kunglig börd

Nytt år. Evig vinnare. När den sista julmaten är uppäten är det dags för älsklingsbönorna nummer ett;
de röda, sköna, matiga, mustiga röda bönorna som kallas kidney bönor i väst

Translate »