Osanitära djurmarknader – ett globalt problem

Djurmarknad i Hanoi Foto: Jo-Anne McArthur / We Animals

Osanitära djurmarknader - ett globalt problem

Pandemin har riktat ett strålkastarljus mot vårt sätt att hantera och använda djur i samhället. Särskilt fokus har legat på handeln med vilda arter och de så kallade “våtmarknader” i Wuhan där det nya coronaviruset tros ha smittat människan för första gången. Myndigheterna har infört vissa restriktioner mot djurhandeln, men omfattande undantag gör att riskerna kvarstår.

Men problemet är inte enbart kinesiskt. Över hela världen blomstrar en obscen marknad för exotiska djur som jagas och säljs för deras “övernaturliga” och statusbringande kroppsdelar eller sällsynta kött. De säljs och slaktas under osanitära förhållanden på marknader där många arter cirkulerar och kommer i närkontakt med människor – ett paradis för bakterier och virus, menar experterna.

Våtmarknader och zoonoser

Den 1 januari stängde kinesiska myndigheter snabbt ned den numera ökända Huanan Seafood Market i Wuhan, när kopplingen mellan viruset och de exotiska djur som såldes där blev allt tydligare. Kort därefter förbjöds all handel med vilda djur i staden.

Det nya coronaviruset är ett zoonotiskt virus (smittar mellan arter) och härstammar med största sannolikhet från fladdermöss. Dessa har troligen infekterat något av de många djur som cirkulerar i handeln varefter smittan nått människan. Djurmarknaderna är hot-spots för zoonotiska smittämnen då människor kommer i närkontakt med ett stort antal djur – vilda och domesticerade – på små ytor och ofta med bristande hygien. Även SARS-epidemin 2002-03 kan med största sannolikhet spåras till kinesiska våtmarknader.

I slutet av februari gick Kina ett steg längre och förbjöd tillfälligt all uppfödning och konsumtion av “marklevande vilda arter av ekologisk, vetenskaplig och social vikt”. Förbudet väntas bli permanent senare i år.

Jätteindustri förankrad i folksjälen

Men handeln med vilda djur är en jätteindustri i Kina och dess kulturella betydelse är djupt förankrad i den kinesiska folksjälen. De exotiska kroppsdelarna har tilldelats övernaturliga egenskaper som gör dem eftertraktade som mediciner och statusbringande symboler. En stor del av handeln är redan informell och olaglig, men fortgår under myndigheternas radar.

Enligt tidskriften Nature är den kinesiska viltköttsindustrin värd 7,1 miljarder dollar och uppfödningen av vilda djur är värd nästan tio gånger så mycket. Att stänga ned den är inte helt okomplicerat.

– Ett totalförbud mot djurhandeln skulle kriminalisera en betydande andel av Kinas befolkning, vilket skulle vara ohållbart, sade kinesiska policyforskaren Zhao-Min Zhou till Nature.

En nedstängning skulle dessutom sannolikt göda den redan stora informella marknad där hygienförhållandena är ännu mer bristfälliga.

Kina har nu förbjudit konsumtionen av vilda djur, men undantagit den enorma marknaden för traditionella mediciner. Gränsen mellan “delikatess” och medicin är svårdragen då vissa djur, som exempelvis ormar och björnar, äts för deras påstådda hälsofördelar. 

Enligt The Guardian har 20 000 vilddjursgårdar stängt ned sedan coronapandemins utbrott. Men hur mycket som kommer förändras i längden är oklart. Förra veckan rapporterade Daily Mail  att flera våtmarknader dragit igång igen i bland annat Wuhan, nu när karantänen börjat luckras upp.

Inte unikt för Kina

Den kinesiska matkulturen har hamnat under lupp i sviterna av coronakrisen, och trycket på kinesiska myndigheter har ökat både internationellt och inifrån landet. Motståndet mot konsumtionen av vilda djur har ökat under lång, särskilt i internationella metropoler som Beijing och Shanghai – i en undersökning  säger över hälften av de tillfrågade att vilda djur inte bör ätas alls. Andra länder i regionen går ännu längre – 93 procent av de tillfrågade i Sydostasien och Hong Kong hyllar myndigheternas beslut att eliminera oreglerade djurmarknader.

Men handeln med vilda djur är långt ifrån bara ett asiatiskt problem. USA har blivit världens näst största marknad näst efter Kina, med en beräknad omsättning på 20 miljarder dollar om året. Den ökande efterfrågan på kroppsdelar som elfenben och noshörningshorn har drivit på massutrotningen av stora däggdjur i Afrika. 2003 års utbrott av apkoppor kunde kopplas till den illegala djurhandeln i USA, rapporterar Natursidan.

“Våtmarknader” och osanitära djurmarknader, är inte heller unika för Asien. I låginkomstländer är det vanligt att levande djur säljs och slaktas på plats framför kunden, men det finns gott om djurmarknader även i rika regioner som Europa och USA. Enligt djurskyddsmagasinet Their Turn, finns det hela 80 djurmarknader i New York City. Här säljs och slaktas får, kaniner, duvor, muskovänder och marsvin i trånga och osanitära utrymmen.

Globalt förbud 

Coronakrisen har visat vilka förödande konsekvenser som kan komma ur vårt sätt att hantera djur i samhället. Enligt WHO är 61 procent av alla sjukdomsämnen zoonotiska, en siffra som ökar till följd av global djurhandel, industriell djuruppfödning och förstörelsen av vilda arters livsmiljöer.

  Allt fler internationella röster uppmanar nu till ett globalt förbud mot handeln med vilda djur.

– Budskapet vi får är att om vi inte värnar om naturen, så kommer den förinta oss, säger FN:s talesperson i frågor om biologisk mångfald, Elizabeth Maruma Mrema till The Guardian.

Men hon varnar också för att ett förbud skulle slå hårt mot fattiga landsbygdsregioner, särskilt i Afrika, som är beroende av handeln för att gå runt ekonomiskt.

– Om vi inte tar fram alternativ för dessa samhällen, så finns en risk att den illegala handeln med vilda djur ökar ännu mer och leder till att flera hotade arter utrotas, fortsätter hon.

Djurskyddsorganisationen PETA driver en internationell kampanj som i skrivande stund samlat 115 000 underskrifter. Skriv under här för att uppmana WHO att offentligt fördöma dessa livsfarliga djurmarknader världen över.

Michael Abdi Onsäter

Translate »