Mat & Klimat

Pandemin tvingar Delhis fattiga att återgå till smutsig energi

Pandemin har tvingat runt 5 miljoner Delhibor att gå över till smutsiga bränslen som ved och torkad dynga på grund av pandemins nedstängningar och den ekonomiska krisen (Foto: Anish Kumar, Unsplash)

26 april 2021

Coronakrisen har avslöjat många sidor av den omfattande fattigdomen i den indiska huvudstaden. En tydlig effekt är att så många inte längre haft råd att köpa gasol, utan tvingats att gå tillbaka till att elda med ved och torkad dynga i sina hem.

Enligt en ny rapport från miljöorganisationen Chintan lever många av de fattiga i Indiens storstäder under sämre förhållanden än de fattiga på landsbygden. Detta eftersom de ofta bor under ohälsosamma förhållanden – som bland annat hänger samman med att de tvingas elda med biomassa i sina trånga bostäder.

Enligt rapporten är 36 procent av Delhis låginkomsthushåll beroende av ”smutsiga” bränslen för sina hushållsbehov. Av huvudstadens 20 miljoner invånare bor närmare en tredjedel i undermåliga bostäder, enligt officiella beräkningar.

 

Miljontals människor går över till smutsiga bränslen

Studien visar att de nedstängningar som hittills har genomförts under pandemin lett till att nästan hälften av Delhis fattigaste invånare tvingades gå över till att använda sig av traditionella bränslen. Det motsvarar fler än fem miljoner människor, som på grund av lägre inkomster inte längre hade råd att köpa gasol.

Studien visar också att familjernas inkomster har en avgörande betydelse. När nedstängningarna hävdes kunde många familjer återgå till att använda sig av gasol igen.

Rapportförfattarna konstaterar dock att stadens fattiga behöver få tillgång till gratis eller subventionerad gasol – annars är riskerna stora att de åtminstone delvis kommer att fortsätta att använda sig av smutsiga bränslen, trots att dessa förorsakar höga nivåer av hälsofarlig inomhusrök.

Enligt Chintan har stadens fattigaste hushåll inte råd att spendera mer än motsvarande 50 kronor i månaden på gasol, och behöver därför få tillgång till stöd.

– Nedstängningarna har försvagat människors ekonomi så djupt, men ingen har agerat för att förbättra Delhis rykte om att vara den stad i världen som har störst problem med smog, säger Jonathan Cushing, som är chef för organisationen Transparency Internationals globala miljöarbete.

Ranjit Devraj/ IPS

 

Se även: Forskare: Vattenfrågan nyckeln till fred runt Tchadsjön

Se även: Vattenfrågan avgörande för den framtida tillgången på mat

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…

Krönikor
Maria Sandblad

Konsten att blunda inför det onda

Kan det finnas ett samband med krigets fasor och vår kollektiva blindhet inför vad vi, trots att vi ser oss som goda människor, gör mot försvarslösa djur, vårt dagliga förträngande av den brutala sanningen bakom det som hamnar på våra tallrikar…