Mat & Klimat

Pandemin tvingar Delhis fattiga att återgå till smutsig energi

Pandemin har tvingat runt 5 miljoner Delhibor att gå över till smutsiga bränslen som ved och torkad dynga på grund av pandemins nedstängningar och den ekonomiska krisen (Foto: Anish Kumar, Unsplash)

26 april 2021

Coronakrisen har avslöjat många sidor av den omfattande fattigdomen i den indiska huvudstaden. En tydlig effekt är att så många inte längre haft råd att köpa gasol, utan tvingats att gå tillbaka till att elda med ved och torkad dynga i sina hem.

Enligt en ny rapport från miljöorganisationen Chintan lever många av de fattiga i Indiens storstäder under sämre förhållanden än de fattiga på landsbygden. Detta eftersom de ofta bor under ohälsosamma förhållanden – som bland annat hänger samman med att de tvingas elda med biomassa i sina trånga bostäder.

Enligt rapporten är 36 procent av Delhis låginkomsthushåll beroende av ”smutsiga” bränslen för sina hushållsbehov. Av huvudstadens 20 miljoner invånare bor närmare en tredjedel i undermåliga bostäder, enligt officiella beräkningar.

 

Miljontals människor går över till smutsiga bränslen

Studien visar att de nedstängningar som hittills har genomförts under pandemin lett till att nästan hälften av Delhis fattigaste invånare tvingades gå över till att använda sig av traditionella bränslen. Det motsvarar fler än fem miljoner människor, som på grund av lägre inkomster inte längre hade råd att köpa gasol.

Studien visar också att familjernas inkomster har en avgörande betydelse. När nedstängningarna hävdes kunde många familjer återgå till att använda sig av gasol igen.

Rapportförfattarna konstaterar dock att stadens fattiga behöver få tillgång till gratis eller subventionerad gasol – annars är riskerna stora att de åtminstone delvis kommer att fortsätta att använda sig av smutsiga bränslen, trots att dessa förorsakar höga nivåer av hälsofarlig inomhusrök.

Enligt Chintan har stadens fattigaste hushåll inte råd att spendera mer än motsvarande 50 kronor i månaden på gasol, och behöver därför få tillgång till stöd.

– Nedstängningarna har försvagat människors ekonomi så djupt, men ingen har agerat för att förbättra Delhis rykte om att vara den stad i världen som har störst problem med smog, säger Jonathan Cushing, som är chef för organisationen Transparency Internationals globala miljöarbete.

Ranjit Devraj/ IPS

 

Se även: Forskare: Vattenfrågan nyckeln till fred runt Tchadsjön

Se även: Vattenfrågan avgörande för den framtida tillgången på mat

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Delade meningar om kött från betande djur ryms inom en hållbar livsmedelskonsumtion

I debatten kring köttindustrins miljöpåverkan framhålls oftast att betande djur är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Bland annat är det Naturskyddsföreningens linje i frågan. Men enligt en kanadensiskt studie skulle det kunna vara tvärt om – att mångfalden av djur är sämre i beteslandskap, både vad gäller rovdjur, pollinerande insekter och andra växtätande djur än de som hålls i beteslandskapet.

Inrikes
Niclas Malmberg

Opinion: Stötta ny förnybar elproduktion – inte energislöseri

Under valrörelsen har i alla fall en klimatfråga hettat till – energipolitiken. Men utgångspunkten har varit den motsatta – oro kring stigande elpriser. Det är en oro som populistiska partier gör vad man kan för att rida på, genom att sprida myter om att elpriserna i Sverige är exceptionellt höga, att Sverige importerar el och att det pga elbrist i Sverige till och med nu dras igång oljepannor för att producera el.

Inrikes
Niclas Malmberg

Information om ursprung av kött på restauranger kan införas vid årsskiftet

Sverige lämnar nu in en anmälan till EU-kommissionen med begäran om att få införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang. Detta för att ge restaurangbesökare samma möjlighet som de som köper kött i affärer att kunna få information om köttets ursprung.

Klimat
IPS Inter Press Service

Extrem värme förödande för Kashmirs bönder

Under året har Kashmir drabbats av flera värmeböljor – och effekterna är förödande för lantbrukarna i den konfliktdrabbade nordindiska delstaten. Vattenkällorna sinar och många bönder varnar för en annalkande kris.