Mat & Klimat

Raps – framtidens proteinkälla?

Raps - framtidens proteinkälla?

Foto: Raquel Pedrotti, Unsplash

Vi är idag vana att soja utgör proteinkälla för mycket vegetarisk mat och foder, och att vi därför är beroende av import. Men det måste inte vara så. Den som färdas genom ett åkerlandskap i Sverige blickar i själva verket ut över stora fält av det som kan komma att bli en viktig proteinkälla i framtiden – raps.

– Vi hoppas att förbättrat rapsmjöl åtminstone delvis kan ersätta sojamjöl på sikt för foder och livsmedelsändamål, säger Li-Hua Zhu, professor vid SLU i Alnarp.

Raps ses idag som en oljegröda, utifrån den olja som utvinns från rapsfrön. Men restprodukten pressas också till en rapskaka eller mjöl som idag används som foder.

Aminosyrasammansättningen i proteinet i denna restprodukt är likvärdig med sammansättningen i sojamjöl. Men då rapskakan också innehåller antinutritionella ämnen som är beska och, i vissa fall till och med giftiga, är den oanvändbar som livsmedel. Men kanske inte i framtiden. Ämnet glukosinolat är bl.a. en viktig antinutrient som negativt påverkar frökakans kvalitet, då det påverkar sköldkörteln negativt genom att ämnet hämmar upptagningen av jod. Men om glukosinolathalten i raps kunde minska öppnas nya möjligheter att använda raps.

Ett forskningsprojekt på SLU i Alnarp strävar just efter att förädla raps så att de beska och giftiga ämnena minskar, eller försvinner helt, för att göra det möjligt att använda rapskakan som proteinrikt livsmedel. Produkter finns redan på marknaden, men i begränsad mängd, då det än så länge är en kostsam process att separera de oönskade ämnena från proteinerna. Med lägre innehåll av dessa ämnen kan kostnaden för proteinreningsprocessen sjunka, och göra rapsprotein ekonomiskt gångbart.

– Vi har startat projektet i år och det kommer att fortgå i fem år, säger Li-Hua Zhu.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan forskare på SLU, Lantmännen Ekonomisk Förening, forskare på Lunds Universitet och Gunnarshögs Gård AB. Och inte bara möjligheten till en ny proteinrik bas för livsmedel hägrar, utan också möjligheten att skapa ett mer välsmakande djurfoder, som rapsodlare skulle kunna ta mer betalt för.

Det forskarna gör är att bland annat ta fram DNA-markörer för de egenskaper som önskas, för att därigenom kunna skynda på förädlingsprocessen. En oväntad bieffekt av forskningen är att utfiltrerat glukosinolat visats kunna användas till att bekämpa växtsjukdomar på tomatodlingar. En sådan dubbel nytta gör processen mer ekonomiskt rationell. Men den stora vinsten om ett inhemskt protein som raps kan användas i större skala är att Sverige slipper importera proteingrödor som har negativ påverkan på klimat och miljö.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg
Ultuna permakultur inspirerar villaägare till att odla sin trädgård

I början av 1950-talet arbetade omkring 870 000 människor inom jordbrukssektorn i Sverige. Trots att vi är långt fler svenskar idag sysselsätter sektorn idag enbart cirka 171 000 personer. Perspektivet att allt färre arbetar med jorden och den mat vi alla är beroende av ges på Ultuna permakulturs hemsida.

Klimat
Göran Hådén
Räkna indirekt klimatpåverkan

Vi kan och bör räkna mer på indirekt klimatpåverkan. Det är inte lätt, men är en avgörande förutsättning för att göra rätt prioriteringar. Om något är relevant, men svårt att räkna på, behöver den osäkerheten ändå redogöras för.

Klimat
IPS Inter Press Service
Nöden ökar i norra Kenya i torkans spår

Förlusterna bara fortsätter för Darkuale Parsanti och hans hustru Mary Rampe i distriktet Marsabit i norra Kenya. Ett efter ett dukar deras boskapsdjur under av den torka som har följt i spåren av uteblivna regn.

Inrikes
Niclas Malmberg
Ultuna permakultur inspirerar villaägare till att odla sin trädgård

I början av 1950-talet arbetade omkring 870 000 människor inom jordbrukssektorn i Sverige. Trots att vi är långt fler svenskar idag sysselsätter sektorn idag enbart cirka 171 000 personer. Perspektivet att allt färre arbetar med jorden och den mat vi alla är beroende av ges på Ultuna permakulturs hemsida.

Read More »
Klimat
Göran Hådén
Räkna indirekt klimatpåverkan

Vi kan och bör räkna mer på indirekt klimatpåverkan. Det är inte lätt, men är en avgörande förutsättning för att göra rätt prioriteringar. Om något är relevant, men svårt att räkna på, behöver den osäkerheten ändå redogöras för.

Read More »
Klimat
IPS Inter Press Service
Nöden ökar i norra Kenya i torkans spår

Förlusterna bara fortsätter för Darkuale Parsanti och hans hustru Mary Rampe i distriktet Marsabit i norra Kenya. Ett efter ett dukar deras boskapsdjur under av den torka som har följt i spåren av uteblivna regn.

Read More »