Utträdet ur EU har gjort det möjligt för Storbritannien att föra en egen jordbrukspolitik. Nu lägger man om stödsystemen så att det gynnar klimatsmart och regenerativt jordbruk. Kan något liknande ske i Sverige, och är politikens inblandning önskvärd?

Ställer om 70 procent av jordbruket

Storbritannien har inte bara lämnat EU rent formellt. Redan nu tycks det som man faktiskt tar till vara den möjlighet som öppnats att driva en självständig jordbrukspolitik, fri från de krav som EU:s gemensamma jordbrukspolitik omfattar. Den brittiska regeringen ska nu bygga upp ett nytt system som ska gynna regenerativt jordbruk, med fokus på biologisk mångfald och klimat. 

Målsättningen är att hela 70 procent av landets jordbruk ska ha ställt om till år 2028. Vad regenerativt jordbruk handlar om i praktiken har Mat & Klimat lyft tidigare. Kortfattat kan sägas att det är ett jordbruk som inte bara bevarar jordarnas livskraft, men förbättrar jordhälsan.

Ett exempel på de jordbruksmetoder som den brittiska regeringen vill stötta är snabbväxande grödor som planteras direkt efter skörd, för att hålla jordytan täckt även vintertid och därmed minska erosion och hindra näringsämnesläckage, samt att behålla levande rotsystem i jordarna och förbättra sammansättningen av jordens mikroorganismer. 

Ett annat exempel är blomrika ytor runt om och i åkrar för att stärka åkrarnas skydd mot skadedjur.

Ersätts för klimatåtgärder

Och regeringen står inte ensam i dessa ambitioner. Intresset för regenerativt jordbruk har vuxit brett i landet och resulterat i nya organisationer som Nature Friendly Farming Network och Pasture for Life. Men av kanske än större betydelse är att landets stora lantbruksorganisation NFU – motsvarigheten till svenska LRF – också är med på omställningen. NFU utmanar till och med regeringen på att göra Storbritannien till världsledande på klimatsmart mat.

Regeringen har inte bara antagit utmaningen, men vill att det ska göras snabbt – inom en sjuårsperiod. En viktig del för att driva på denna omställning är att det tidigare arealstödet avvecklas och ersätts med ett system där lantbrukaren istället får ersättning för insatser som motverkar klimatförändringen och restaurerar naturområden. 

Och det som kanske verkligen fått lantbrukarna med på omställningen är att det också kommer att löna sig ekonomiskt, i form av 30 procent mer i stöd än vad man får inom det tidigare bidragssystemet. 

Kan få motsatt effekt

De brittiska politikerna har utnyttjat de möjligheter som Brexit givit att forma en helt ny jordbrukspolitik som stöttar regenerativt jordbruk. Skulle en liknande politisk omläggning vara möjlig i Sverige så länge vi är med i EU, eller förutsätter det i princip att Sverige också lämnar EU?

Anna Forsmark har i två år erbjudit kursen Äta Jorden, som tar upp olika typer av samhällsutmaningar och deras koppling till hur vår mat produceras. Hon framhåller att även om EU omöjliggör subventioner av den typ som Storbritannien inför, behöver det inte vara negativt.

– Det som görs i Storbritannien kan inte enskilda EU-länder göra, det skulle i så fall behöva göras i hela EU. Men det finns inget som hindrar en producent att gå över till regenerativt jordbruk, och kommer det från politiskt håll, så att det uppfattas som pålagor och tvång, kommer många däremot att bli rädda och tänka att det är jobbigt och kostar pengar, och då kan det tvärtom slå tillbaka, säger hon.

Anna Forsmark framhåller att det som istället är viktigt nu är att föra ut kunskap om vad regenerativt jordbruk är.

– Det är lätt att det blir missförstånd, att man tror att det är samma sak som ekologiskt. Jag har skrivit vad som händer i olika länder för att visa att regenerativt jordbruk är seriöst, att det är vetenskapligt och har stöd. Jag har inte tänkt att det behöver gå genom politiken, säger Forsmark.

Anna Forsmark vill att fler ska bli medvetna om fördelarna med regenerativt jordbruk

LRF:s inställning viktig

Anna Forsmarks ingång är istället att om både konsumenter och producenter blir medvetna om fördelarna med regenerativt jordbruk och efterfrågar det, så kan omställningen växa fram utan politisk inblandning. Därmed inte sagt att det inte också finns en politisk process inom EU som kanske kommer att leda till en förändrad jordbrukspolitik framöver.

– I EU:s klimatpolitik finns en jordbruksdel, och i jordbrukspolitiken finns en klimatdel. Det kommer en ny jordbrukspolitik nästa år och finns intressanta forskningsrapporter till grund. Men det går trögt. Det kommer inte bli lika radikalt som i England, konstaterar hon.

LRF:s inställning till regenerativt jordbruk kommer vara betydelsefullt för hur snabbt en omställning kan ske i Sverige, och Forsmark lyfter fram att det finns personer inom LRF som är positiva till regenerativt jordbruk. 

– Men begreppet är inte så väletablerat i Sverige, Storbritannien ligger steget före. Uppfattas det som att det är ungefär som ekologiskt så kommer man inte vidare. Men kommuniceras det som en metod som förbättrar jordhälsan och ökar produktiviteten så kommer många vara intresserade, säger Forsmark. 

Även inställningen hos de som handlar maten är förstås avgörande.

– Om konsumenterna tänker att regenerativt jordbruk är som ekologiskt kommer inte så mycket att hända, säger Forsmark.

Regenerativt jordbruk handlar främst om att bevara och förbättra jordhälsan

Hur förändras priset?

För de konsumenter som i första hand tittar på priset är det inte entydigt om regenerativt jordbruk kan leda till lägre eller högre priser.

– Grunden för priset är hur bondens ekonomi ser ut. Om man jobbar regenerativt får man mindre mindre dieselkostnader när man inte plöjer. Man kanske slutar med kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel, och minskar kostnader för det. Men behöver man investera i nya maskiner blir det istället en kostnad, säger Forsmark.

Anna Forsmark konstaterar samtidigt att konsumenterna inte är en homogen grupp.

– Det är inte alla som tittar på priset, många vill att maten ska vara bra för klimatet, bra för djuren, vara närproducerad. Då kan man inrikta sig mot de konsumenterna och ta ut ett högre pris, säger Forsmark.

Niclas Malmberg

Se även: FN – Hundratals miljarder i bidrag till miljöskadligt jordbruk

Se även: Salt och plast drabbar värdefulla odlingsmarker