Mat & Klimat

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: "Innehåller målkonflikter"

19 november 2021

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt analyser från flera SLU-forskare.

De övergripande mål som EU-parlamentet satt upp i jord till bord-strategin handlar om att producera hälsosammare mat, trygga livsmedelsförsörjningen, ge lantbrukarna rättvisa inkomster och minska jordbrukets miljöavtryck vad gäller både klimat och biologisk mångfald.

Strategin innefattar saker som att införa rekommendationer för hälsosam kost, ta itu med överkonsumtionen av kött och ultrabearbetade matprodukter samt minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Även djurskyddet ska stärkas på flera sätt; till exempel ska animaliska produkter från länder utanför EU endast tillåtas om deras normer överensstämmer med unionens. Ett annat mål är att gradvis minska användningen av burar i djurhållningen i EU.

 

 

Beslutet att fasa ut djurhållning i bur kom till efter en lång tids kampanjande från djurrättsorganisationer i hela EU (Foto: Djurens Rätt)

 

Saknar konsumtionskritik

På uppdrag av SLU Future Food har tio forskare vid SLU analyserat strategin. Analyserna finns publicerade som åtta delrapporter (se nedan), och en gemensam nämnare är de målkonflikter som forskarna har hittat.

Ingrid Strid är den som i sin rapport kanske tydligast uttalar kritik mot att strategin inte gör upp med hur ökad livsmedelsproduktion är det stora hotet mot de planetära gränserna, och hon skriver i rapporten att hon saknar en tydlig konsumtionskritik. 

– De nämner att 50 procent av EU:s vuxna befolkning är överviktig, att 20 procent ”of the food produced is wasted” och att matproduktion påverkar miljön. Ändå står ingenstans att vi borde konsumera mindre mat. Antagligen för att detta är för kontroversiellt. De skriver tvärtemot ”improving the incomes of primary producers and reinforcing EU’s competitiveness”, vilket jag snarare tolkar som att de vill öka matproduktionen, åtminstone inom EU.

Och för att detta ska kunna funka, måste den kraftigt minska någon annanstans, berättar hon. Detta vågar man naturligtvis inte skriva ut, och verkligen inte genom att peka ut vilket land som borde minska sin, säger Ingrid Strid.

Jord till bord-strategin sätter i och för sig upp en målsättning om halverat matsvinn till 2030, och uttalar att en revision ska göras av reglerna kring ”bäst före-datum”. Men Strid menar att det bara är en skärv av allt som skulle behöva göras. 

– Jag menar att det finns mycket mer att göra på matsvinnsfronten förutom att revidera Bäst före, till exempel återinföra nödslakten, införa hårdare tag mot kommersiellt matsvinn, stötta förädlingsindustrier för grönsaker som då kan ta hand om klass 2-skördar och så vidare, säger Strid. 

Ingrid Strid är SLU-forskaren som vill få upp matsvinnet högre upp på den politiska agendan.

Se även: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Se även: Klimattips: 30 metoder mot matsvinn

 

Svinnet måste minska kraftigt

Strategin uttalar också att kommissionen ska låta undersöka livsmedelsförlusterna i produktionsledet och se hur man kan förebygga dem, samt att man ska återkomma med förslag till hur det går att samordna arbetet för att motverka matsvinnet på EU-nivå för att stärka insatserna på nationell nivå. Här är Strid kritisk mot att ingen tidsangivelse ges kring när detta arbete ska vara klart.

Men vad kan då göras för att få folk att inte kasta bra livsmedel i tro att de ”gått ut”? 

– Här tycker jag skolan behöver lära ut hur mat ska/kan lukta/smaka/se ut respektive inte, så att alla framöver blir väldigt bekanta med sitt medfödda matbedömningssystem. Även viktigt att lära ut de få undantagen som inte kan hittas den vägen, men där kunskap hjälper en att undvika dåligheter, säger Strid. 

En huvudtes i Strids rapport är att det minskade flöde av mat i samhället som blir följden av ett minskat svinn i konsumentled även får positiva effekter på de förluster som uppstår i tidigare led av livsmedelskedjan. I rapporten anges att varje djur eller växt som inte behöver produceras för att hamna i soptunnan också minskar de kringförluster som uppstår.

Till exempel så blir det med varje ton skördad isbergssallat också 2,3 ton kvar på fältet, varav 0,5 ton för att priset är för lågt för att isbergssallaten ska vara värd att skörda. Strid pekar i rapporten på att matsvinn och förluster måste minska kraftigt, helst med 75 procent till 2050 om vi ska klara de planetära gränserna, och att det är en möjlighet som förbises i EU:s jord till bord-strategi.

Niclas Malmberg

 

 

8 rapporter om jord till bord-strategin

* Jord till bord-strategin – Livsmedelsförsörjning, livsmedelssäkerhet och matsvinn. av Sofia Boqvist och Ivar Vågsholm. 

* Jord till bord-strategin – Målkonflikt mellan ekologisk produktion och växtbioteknik. av Dennis Eriksson. 

* Farm to Fork Strategy – A consumer perspective. av Fredrik Fernqvist. 

* Jord till bord-strategin – Hur ska företagaren navigera när politik och policy krockar? av Per Hansson. 

* Jord till bord-strategin – En jämförelse av hanteringen av akvakultur i EU:s och Sveriges livsmedelsstrategier av Anders Kiessling. 

* Farm to Fork Strategy – Implications and possibilities for organic farming in Sweden and at SLU. av Chiara Pia och Elin Röös. 

* Jord till bord-strategin – Analys av EU:s strategi ur ett matsvinnsperspektiv. av Ingrid Strid. 

* Jord till bord-strategin – Kulturella aspekter på EU:s CAP- och Jord till bord-strategier samt den svenska livsmedelsstrategin. av Richard Tellström.

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.