Mat & Klimat

"Protein out of thin air" - så beskriver finska Solar Foods sitt solein - ett protein gjort med hjälp av el, vatten, bakterier och infångad koldioxid från luften. Företaget har utvecklat en rad olika prototyper och satsar på att nå butikshyllorna under 2022. (Foto: Solar Foods)

30 juni 2021

En ny typ av proteiner, gjorda med hjälp av solel, bakterier och infångad koldioxid närmar sig våra butikshyllor. Dessa “framtidsproteiner” produceras i slutna system som bara tar en tiondel av marken i anspråk och har en betydligt mindre påverkan på klimat och miljö. Det skriver forskarna bakom en ny tysk studie.

 

Jordbruksmarker under allt större press

Framtidens livsmedelsproduktion måste anpassas till ett förändrat klimat med sämre skördar och utarmade jordar. FN:s klimatpanels nya rapport slår fast att klimatkrisen är över oss och att den kommer bli allt värre, det är bara en fråga om hur långt vi låter det gå. Redan idag har skördarna minskat med 10 procent.Torka, sinande vattenresurser och dödliga värmeböljor blir allt vanligare, medan öknar breder ut sig och jordbruksmark förstörs. 

Detta kräver ett omtag av vårt sätt att producera och konsumera mat. Enligt FN:s klimatpanel är ett skifte mot mer växtbaserad kost nödvändig för att klara klimatkrisen och skydda den biologiska mångfalden. Men det finns de som vill ta det hela ett steg längre, och producera mat helt utan traditionella jordbruksmetoder.

Dels finns det hydroponiska metoder, där växter odlas med artificiell belysning och utan jord. Ett liknande koncept är de vertikala ihåliga odlingstorn som bland annat finns på världens största takodling i Paris. Metoderna använder mindre yta och vatten, läcker inga övergödande näringsämnen och kan odlas utan bekämpningsmedel, men lämpar sig inte för alla grödor. Systemen kan också vara mycket energiintensiva.

 

Bladgrönsakernas rötter hänger frodas fritt i vertikala plaströr. Takodlingen Nature Urbaine i Paris producerar ett 30-tal olika arter till närliggande restauranger och besökare. (Foto Nature Urbaine)

 

Sol, vind och vatten

Det nya handlar om att använda bakterier och solel för att göra infångad koldioxid till fullvärdiga proteiner som kan ätas av människor. Andra jäst- eller bakteriebaserade produkter använder sig av tillsatt socker och näring i form av glukos och kväve. Nu hämtar man istället kolet direkt från luften och kombinerar det med grön vätgas för att producera proteiner. Produkten blir ett möte mellan koldioxidinfångning och framtidens livsmedelsindustri.

Solar Foods i Finland är de som kommit längst i processen. De har tagit fram ett 20-tal prototyper och satsar på att lansera sitt framtidsprotein “Solein” i butik i slutet av nästa år. Nyligen fick de ta emot en miljoninvestering från landets nystartade klimatfond, som ska gå till att bygga en demonstrationsanläggning.

En ny tysk studie, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences, har undersökt potentialen hos dessa framtidsprotein och funnit att de endast tar en tiondel så mycket mark i anspråk som traditionella växtprotein från exempelvis soja. Analysen visar att systemet kan producera 15 ton protein per hektar – tillräckligt för att mätta 520 magar. En sojaodling av liknande storlek gav endast drygt ett ton. Systemet påverkar inte omgivningen med närsalter eller bekämpningsmedel och använder bara en bråkdel av det vatten som behövs i traditionell odling.

 

Solein finns numera i ett 20-tal prototyper. (Foto: Solar Foods)

 

Stora vinster när solein ersätter kött

En övergång till mer matproduktion i slutna system skulle frigöra stora ytor som idag är odlingsmark och tillåta undanträngda naturområden att åter breda ut sig. Nya studier visar att så kallad rewilding – där skogar tillåts genomgå naturlig återväxt – snabbt skapar en varierad skog med höga värden och hög motståndskraft mot klimatförändringar. Det är både billigare och mer effektivt än att plantera träd, och forskning tyder på att naturliga skogar dessutom lagrar betydligt mycket mer koldioxid.

Solproteiner har potential att vara en viktig del av den nödvändiga omställningen av vårt matsystem. Särskilt om de ersätter industriellt producerat kött och andra animaliska produkter. Nästa steg är att undersöka och jämföra klimatpåverkan och energiförbrukning när produktionen kommit igång i större skala.

– Vårt mål är att förändra hur vi producerar mat. Världen är hoppfull. Framtidens mat är inte längre en utopi, den håller redan på att ta form – sade Dr. Vainikka, vd för Solar Foods i en intervju.

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: Drömmen om den gröna staden lever – allt fler odlar urbant

Se även: Svamppionjärerna expanderar: Mycorena bygger proteinfabrik i Falkenberg

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?

Klimat
IPS Inter Press Service

Fossila bränslen subventioneras med enorma belopp

Samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Miljö
Niclas Malmberg

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: “Innehåller målkonflikter”

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt rapporter som tagits fram av SLU-forskare