Mat & Klimat

Naturbruksskola testodlar populära proteingrödor - vill minska importberoendet

På Sötåsens naturbruksskola har man börjat odla populära proteingrödor som kikärtor och quinoa (Foto: Sötåsens Naturbruksskola)

Kikärtor, amarant och quinoa. Ovanliga grödor i Sverige idag. Men kanske inte framöver när klimatet blir varmare. På Sötåsens naturbruksskola i Töreboda har ett tiotal olika proteingrödor testats. Grödor vi äter i Sverige, men inte har någon tradition av att odla. Naturbruksskolans arbete görs i samarbete med Hushållningssällskapet och syftar till att ta reda på vilka grödor som fungerar att odla i Sverige, förädla grödorna utifrån svenska förhållanden, och därigenom framöver kunna bidra till ökad självförsörjningsgrad.

Lyckat försök med quinoa

Utfallet denna odlingssäsong har blivit lite varierande. Quinoan har vuxit bra. Kikärtor och amarant har gått sämre.

– Det är ett utfall som man kan förvänta sig vid en provodling, säger växtodlingsläraren Hans Nilsson, och lyfter fram quinoa som en riktigt intressant gröda, med bra proteininnehåll.

Men LRF:s ordförande Palle Borgström ser ingen större nytta med försöket, utan menar att lösningen på självförsörjningsfrågan inte är att hitta nya grödor att odla, utan att odla mer av det som redan finns och fungerar i Sverige. Detta då det, enligt Palle Borgström, ändå enbart kommer att vara i begränsade delar av landet som grödorna kommer att gå att odla storskaligt.

Jag blev ganska bestört när jag såg Palle Borgströms uttalande, säger Hans Nilsson, han resonerar helt fel, man måste börja någonstans.

Hans Nilsson framhåller att det är bättre om vi i Sverige själva kan odla de grödor vi äter, istället för att importera, även om viss växtförädling kanske är nödvändig för att klara ett svenskt klimat.

– Dessutom går vi mot ett varmare klimat, konstaterar Nilsson.

Självförsörjande i ett nytt klimat

Att skapa förutsättningar för nästa generation av lantbrukare att odla grödor anpassade för ett varmare klimat är ett sätt för Sötåsen att hantera klimatförändringarna, ett annat att man bidrar till att kunna öka inslaget av växtbaserade proteinkällor. Det här är också långt ifrån det första försöket med proteingrödor på Sötåsen, som har drivits ekologiskt i över 20 år. Men tidigare har man fokuserat på bönor, i synnerhet åkerbönor till humankonsumtion.

– Den största nyttan med våra odlingar är att vi visar den uppväxande generationen lantbrukare att det finns annat än att bara odla vete, att vi breddar perspektiven, säger Nilsson, för den som börjar med en mindre areal är det dessutom svårt att få ekonomi med vete.

Sötåsen har både vuxenstuderande och gymnasieelever. Och tvärtom mot vad man skulle kunna tro har det varit lättare att väcka intresse för nya grödor hos de vuxna eleverna.

– Gymnasieeleverna kan ha väldigt bestämda uppfattningar om hur saker ska vara. Men jag märker att när de sedan har varit ute och jobbat några år har man ändå sått ett frö, säger Nilsson.   

 

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Michael Abdi Onsäter
Moder matjord del 2: Näring – jordbrukets fundament

Näringstillförseln är avgörande för ett fungerande jordbruk. Men det för också med sig flera svåra problem, särskilt om mängden näring som tillsätts är för stor, eller om den inte hanteras på rätt sätt. Höga halter av kväve och fosfor är både ett hot mot den biologiska mångfalden såväl som klimatet.

Djurrätt
Birger Schlaug
Birger Schlaug: Vår “kulturs” sätt att slakta en ko…

Vi människor betraktar oss som mer socialt utvecklade än andra arter. Människan kan till skillnad från andra arter tänka, filosofera och därmed känna empati. Trots vårt tänkande, filosoferande och vår empatiska förmåga är tjurfäktarens dödliga lek med tjuren lika plågsam som kattens dödliga lek med råttan.

Klimat
Michael Abdi Onsäter
Moder matjord del 2: Näring – jordbrukets fundament

Näringstillförseln är avgörande för ett fungerande jordbruk. Men det för också med sig flera svåra problem, särskilt om mängden näring som tillsätts är för stor, eller om den inte hanteras på rätt sätt. Höga halter av kväve och fosfor är både ett hot mot den biologiska mångfalden såväl som klimatet.

Read More »
Djurrätt
Birger Schlaug
Birger Schlaug: Vår “kulturs” sätt att slakta en ko…

Vi människor betraktar oss som mer socialt utvecklade än andra arter. Människan kan till skillnad från andra arter tänka, filosofera och därmed känna empati. Trots vårt tänkande, filosoferande och vår empatiska förmåga är tjurfäktarens dödliga lek med tjuren lika plågsam som kattens dödliga lek med råttan.

Read More »
Translate »