Mat & Klimat

Studie: Stora klimat- och hälsovinster när protein från spannmål ersätter animalier

En tiondel av de animaliska protein vi konsumerar skulle kunna ersättas med spannmål utan att det kräver någon ökad produktion, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap.

12 januari 2022

En portion havregrynsgröt om dagen kan göra stor skillnad i övergången till ett hållbart jordbruk enligt en ny studie av nordiska livsmedelsforskare som publicerats i Nutrition Reviews. Det är när spannmål äts direkt av människor istället för boskapsdjur som klimatvinsen sker.

Spannmål är redan vår viktigaste källa till kolhydrater, kostfiber och växtbaserat protein. Men mindre än hälften av den spannmål som odlas används idag som livsmedel för människor. Enligt forskarna vore det en bättre lösning att i högre grad använda spannmål som källa till hållbart protein, istället för att nyttja den som foder i köttindustrin.

– Mycket utveckling har de senaste åren skett inom andra områden i proteinskiftet, till exempel kring åkerböna, lupin och svampprotein. Tittar man på hur forskningsfinansiering bara i Sverige hamnat inom detta område under de senaste 2-3 åren är det mycket fokus kring detta, men inte i samma utsträckning kring utveckling av spannmålsbaserade produkter och koncept, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.

Det handlar också om hur och vilka exempel som lyfts medialt och i samhällsdebatten. Enligt Landberg är väldigt få konsumenter och experter är medvetna om att spannmålsprotein är den största källan till växtbaserat protein i kosten globalt sett

 

Se även: Havrekött populärt när finländarna lägger om kosten

 

Behövs ingen ökad produktion

Livsmedelssektorn står för en dryg fjärdedel av mänsklighetens klimatpåverkan globalt. För att klara omställningen är det nödvändigt att minska köttkonsumtionen, och istället öka andelen växtbaserade livsmedel. Det Landberg och hans kollegor nu pekar på är att ökad konsumtion av spannmål kan vara det enklaste sättet att göra det på.

I det scenario forskarna satt upp ska 20 procent av det nuvarande dagliga intaget av animaliska proteinkällor ersättas med växtbaserat protein. Om hälften av detta kommer från spannmål skulle vårt intag av spannmål behöva öka motsvarande tre skivor fullkornsbröd eller en tallrik havregrynsgröt per dag.

Och produktionen av de 15 miljoner ton spannmål det kräver, motsvarande 5 procent av den nuvarande årliga europeiska spannmålsproduktionen, finns redan i form av den spannmål som nu används som foder.

– Vi satte upp den hypotetiska frågan om det vore möjligt att byta ut 20 procent animaliskt protein mot 20 procent växtbaserat protein där hälften skulle komma från spannmål och vad detta skulle innebära rent konkret för konsumenten och för näringsstatus/tillförsel, säger Landberg.

 

Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers, slår ett slag för mer spannmål på våra tallrikar

 

Bättre om maten äts direkt av människor

Något som gör det enkelt att klara en omställning till just spannmålsbaserade proteinkällor är den stora och effektiva produktion som redan finns. Eftersom endast en tredjedel av den nuvarande spannmålsproduktionen används till mat är det framförallt i förädlingsledet som det krävs en förändring, dvs att en större andel av det spannmål som skördas nyttjas till att producera livsmedel för människor istället för till djurfoder. För konsumenten är en sådan marginell omställning i matvanorna inget som kräver någon större tankemöda.

– Vi i västvärlden får i oss betydligt mer protein än vad vi egentligen behöver. Man behöver därför inte tänka alls om man byter ut 20-30 procent av det animaliska proteinet mot exempelvis spannmålsprotein om man äter varierat i övrigt, säger han.

Vill man balansera behöver man enligt Landberg inte göra det per måltid utan kan tänka lite längre perspektiv, till exempel under en vecka. Vill man balansera ett högt intag av spannmålsprotein för att få en mer komplett proteinkvalitet, kan baljväxter vara ett klimatbra och hälsosamt alternativ.. Baljväxter innehåller mer av aminosyran lysin som är den som framför allt fattas i spannmålsprotein.

 

 

Bra för hälsan

I artikeln framhåller forskarna att vinsten ”inte bara” handlar om omställningen till ett hållbart jordbruk, men att ökad konsumtion av fullkorn också har positiva hälsoeffekter, bland annat i form av minskad risk att utveckla typ 2-diabetes, kranskärlssjukdomar och tarmcancer. Mer spannmål är således bra både för klimat och hälsa.

Men hur kan då livsmedelsindustrin stimulera till en övergång där större andel av det spannmål som odlas används till livsmedel, istället för som foder i köttproduktion?

– Genom att få fram livsmedel och livsmedelskoncept som väljs och äts av konsumenterna i stället för kött. Exempel är “mejeriprodukter” av spannmål, här finns mycket att jobba på, ett annat exempel är texturerade “köttanaloger”. Här kan man till exempel använda havre. Finns säkert massor av innovationer som är under upparbetning. En sak är säker: efterfrågan på växtbaserade livsmedel är stor och ökar, säger Landberg.

Seitan är ett veteprotein som passar utmärkt till köttanaloger som den som visas på bild. Det finns ett brett utbud av seitanprodukter i svenska butiker.

Niclas Malmberg

 

Se även: Klimatkrisen ökar risken för matrelaterade sjukdomar

Se även: Maten större ohälsofaktor än alkohol

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…