Mat & Klimat

Svårt att veta vilken sylt som är klimatsmart

På en hektar skogsmark kan det växa 600 kilo blåbär. Förr var det många som drygade ut hushållskassan genom att plocka och sälja bär under hösten. (Foto: Parej Richard, Unsplash)

Blåbär är nyttiga och goda inslag i den svenska kosten, men påverkan på klimat och miljö kan vara stor om plockarna exempelvis är influgna från Thailand. Att veta vilka blåbär som är klimatsmarta är svårt idag. Dagens certifieringssystem gör det dessutom svårt för den producent som vill använda egenplockade blåbär.

 

Skogens nyttiga skafferi

Det har varit ett blåbärsrikt år där många skogar dignat av hälsosamma blåbär. Ja, blåbär är inte bara något många uppskattar för smaken; de är fyllda av viktiga näringsämnen. Faktum är att blåbär är ett av Sveriges mest antioxidantrika livsmedel, dvs rika på ämnen som bekämpar de fria radikaler som skadar våra celler. Några av de antioxidanter som finns i blåbär är antocyaniner och polyfenoler, som också verkar antibakteriellt, dvs minskar risken för att inflammationer uppstår. Därutöver innehåller blåbär mineralerna järn, magnesium och fosfor, samt vitamin C, E och B6, och betakaroten, ett förstadium till vitamin A.

Det finns således många goda skäl till att äta blåbär. Men det finns också en baksida med blåbär som säljs i Sverige, som Mat och Klimat lyft tidigare, i form av den klimatbelastning det innebär att bärplockare flyger från exempelvis Thailand till Sverige. Ett kilo svenska blåbär plockade av en inrest thailändare har lika stor klimatpåverkan som en liter bensin, nästan tre kilo koldioxidekvivalenter.

Man kan undra varför inte fler svenskar plockar blåbär trots att det med allemansrätten är lättförtjänta pengar, och trots att det på ett hektar skogsmark kan växa 600 kilo blåbär, vilket med ett kilopris på 20 kr innebär att ett års blåbärsskörd är lika mycket värt som virket från samma skogsmark. Och vi behöver inte gå mer än några årtionden tillbaka så var det många i Sverige som drygade ut hushållskassan genom att plocka och sälja bär ett par veckor under hösten.

 

Klimatmärkta blåbär?

Med en klimatmärkning av bär och sylt skulle den som vill köpa bär plockade av inhemska plockare kunna särskilja sådana från bär plockade av influgna plockare. Men någon sådan märkning finns inte idag. Utöver de regler som slår fast att KRAV-godkända blåbär inte får ha plockats i skogar som har konstgödslats eller besprutats med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel under de senaste tre åren, stipulerar KRAV:s regler också att man inte får använda så kallade friplockare, dvs personer som inte har en anställning. Detta för att skydda plockarna och garantera att de får den betalning de har rätt till.

Certifieringsavgiften minskar dessutom intresset för bärplockning till småsaklig livsmedelsproduktion. En som inte plockar så mycket blåbär som hon skulle vilja är Maria Kullsand, som driver Handjord (Certifierad för ekologisk produktion av HS Certifiering, ej KRAV). För att kunna uppbära certifiering för sin verksamhet som småskalig livsmedelsproducent, utan att tvingas betala dubbla certifieringsavgifter, köper hon blåbär till de blåbärsmuffins hon bakar, istället för att plocka själv – kanske i samma skogar som hitflugna blåbärsplockare nu istället arbetar i.

– Det känns dumt att inte kunna använda blåbär jag plockat, mynta från den egna trädgården eller honung från mina bin, utan istället tvingas att köpa produkter jag egentligen har själv, säger hon.

Certifieringsavgiften är inte betungande för den som affärsmässigt låter plocka blåbär för försäljning. Problemet uppstår för den som driver en liten verksamhet och redan har en certifieringskostnad . Villkoret för att kunna använda egenplockade blåbär i de egna bakverken är att betala ytterligare en certifieringsavgift, vilket med ens gör det mer ekonomiskt försvarbart att köpa de få liter blåbär som behövs. 

Detta då bär är klassat som en egen kategori. Honung är ytterligare en kategori, och om Maria Kullsand skulle använda både det hon odlar i den egna trädgården, honungen från biodlingen och de bär hon plockar i skogen i sin verksamhet skulle hon tvingas betala ytterligare tre certifieringsavgifter utöver den avgift hon redan betalar som småskalig livsmedelsproducent.

Men det går inte att ta ut de priserna på konsumenterna, säger Kullsand.

 

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

3D-printad veganlax snart i europeiska matbutiker

Det är den österrikiska startupen Revo Foods som lanserat ett nytt växtbaserat alternativ till lax gjort på bland annat alger och ärtprotein. De håller just nu på att skala upp produktionen och hoppas att deras bioprintade “lax” ska finnas på butikshyllorna redan till hösten.

Klimat
Claes Möre

Replik: Vafall’s kikärtor med kärnavfall?!

Men Enoksson undviker totalt att undersöka vilka produkter som alltid bildas när man klyver uran-135 för att få fram elektricitet. Detta är naturligtvis orättvist och missvisande, skriver Claes Möre i en replik.

Klimat
IPS Inter Press Service

Afrikas småbönder behöver klimatanpassade majssorter

Stigande temperaturer och minskande nederbörd utgör stora hot mot de majsodlingar som många miljontals afrikaner är beroende av. Därför krävs det mer resurser för utvecklingen av nya tåligare majssorter. Det skriver Martin Kropff och Nteranya Sanginga, som är knutna till forskningsnätverket CGIAR, i denna kommentar.

Translate »