Mat & Klimat

Svårt att veta vilken sylt som är klimatsmart

På en hektar skogsmark kan det växa 600 kilo blåbär. Förr var det många som drygade ut hushållskassan genom att plocka och sälja bär under hösten. (Foto: Parej Richard, Unsplash)

Blåbär är nyttiga och goda inslag i den svenska kosten, men påverkan på klimat och miljö kan vara stor om plockarna exempelvis är influgna från Thailand. Att veta vilka blåbär som är klimatsmarta är svårt idag. Dagens certifieringssystem gör det dessutom svårt för den producent som vill använda egenplockade blåbär.

 

Skogens nyttiga skafferi

Det har varit ett blåbärsrikt år där många skogar dignat av hälsosamma blåbär. Ja, blåbär är inte bara något många uppskattar för smaken; de är fyllda av viktiga näringsämnen. Faktum är att blåbär är ett av Sveriges mest antioxidantrika livsmedel, dvs rika på ämnen som bekämpar de fria radikaler som skadar våra celler. Några av de antioxidanter som finns i blåbär är antocyaniner och polyfenoler, som också verkar antibakteriellt, dvs minskar risken för att inflammationer uppstår. Därutöver innehåller blåbär mineralerna järn, magnesium och fosfor, samt vitamin C, E och B6, och betakaroten, ett förstadium till vitamin A.

Det finns således många goda skäl till att äta blåbär. Men det finns också en baksida med blåbär som säljs i Sverige, som Mat och Klimat lyft tidigare, i form av den klimatbelastning det innebär att bärplockare flyger från exempelvis Thailand till Sverige. Ett kilo svenska blåbär plockade av en inrest thailändare har lika stor klimatpåverkan som en liter bensin, nästan tre kilo koldioxidekvivalenter.

Man kan undra varför inte fler svenskar plockar blåbär trots att det med allemansrätten är lättförtjänta pengar, och trots att det på ett hektar skogsmark kan växa 600 kilo blåbär, vilket med ett kilopris på 20 kr innebär att ett års blåbärsskörd är lika mycket värt som virket från samma skogsmark. Och vi behöver inte gå mer än några årtionden tillbaka så var det många i Sverige som drygade ut hushållskassan genom att plocka och sälja bär ett par veckor under hösten.

 

Klimatmärkta blåbär?

Med en klimatmärkning av bär och sylt skulle den som vill köpa bär plockade av inhemska plockare kunna särskilja sådana från bär plockade av influgna plockare. Men någon sådan märkning finns inte idag. Utöver de regler som slår fast att KRAV-godkända blåbär inte får ha plockats i skogar som har konstgödslats eller besprutats med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel under de senaste tre åren, stipulerar KRAV:s regler också att man inte får använda så kallade friplockare, dvs personer som inte har en anställning. Detta för att skydda plockarna och garantera att de får den betalning de har rätt till.

Certifieringsavgiften minskar dessutom intresset för bärplockning till småsaklig livsmedelsproduktion. En som inte plockar så mycket blåbär som hon skulle vilja är Maria Kullsand, som driver Handjord (Certifierad för ekologisk produktion av HS Certifiering, ej KRAV). För att kunna uppbära certifiering för sin verksamhet som småskalig livsmedelsproducent, utan att tvingas betala dubbla certifieringsavgifter, köper hon blåbär till de blåbärsmuffins hon bakar, istället för att plocka själv – kanske i samma skogar som hitflugna blåbärsplockare nu istället arbetar i.

– Det känns dumt att inte kunna använda blåbär jag plockat, mynta från den egna trädgården eller honung från mina bin, utan istället tvingas att köpa produkter jag egentligen har själv, säger hon.

Certifieringsavgiften är inte betungande för den som affärsmässigt låter plocka blåbär för försäljning. Problemet uppstår för den som driver en liten verksamhet och redan har en certifieringskostnad . Villkoret för att kunna använda egenplockade blåbär i de egna bakverken är att betala ytterligare en certifieringsavgift, vilket med ens gör det mer ekonomiskt försvarbart att köpa de få liter blåbär som behövs. 

Detta då bär är klassat som en egen kategori. Honung är ytterligare en kategori, och om Maria Kullsand skulle använda både det hon odlar i den egna trädgården, honungen från biodlingen och de bär hon plockar i skogen i sin verksamhet skulle hon tvingas betala ytterligare tre certifieringsavgifter utöver den avgift hon redan betalar som småskalig livsmedelsproducent.

Men det går inte att ta ut de priserna på konsumenterna, säger Kullsand.

 

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Liza Ahnland

Stor potential för tidvatten- och vågkraft

Vi lever i en tid då behovet av investeringar i förnybar energi är stor. Väldigt mycket pengar satsas just nu på olika typer av havsbaserad energi, såsom vågkraft och tidvattenkraft.

Djurrätt
Niclas Malmberg

EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

Lantbrukarnas Riksförbunds extrastämma har beslutat att organisationen ska driva frågan om att beteslagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse. Beteslagen är omodern och missgynnar svenska mjölkbönder, menar de.

Politik
Michael Abdi Onsäter

EU-parlamentet röstar om vegokorvens framtid – “Urbota dumt”

Vegokorven kan ha nått sitt bäst-före datum. Nästa vecka ska nämligen EU-parlamentet rösta om två nya lagförslag som ska förbjuda namn som “korv” och “ost” i samband med försäljning av växtbaserade produkter. “Urbota dumt”, säger Fredrick Federley (C) till Mat och Klimat.

Hälsa
Göran Hådén

GMO och gensax – Genväg till bättre mat?

Årets nobelpris i kemi tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för deras utveckling av gensaxen, Crispr, som revolutionerat gentekniken. Det här väcker åter frågor om risker och möjligheter med genmodifierade organismer och vilken plats de kommer att ha i vårt framtida samhälle och livsmedelssystem.

Translate »