Mat & Klimat

Svensk elproduktion slår rekord - men överföringskapaciteten är otillräcklig

Politiken måste ta fullt ansvar för att också säkerställa att den nätkapacitet som behövs kommer på plats, säger Olivia Andrén på Evig El.

Vi producerar och exporterar el som aldrig förr, ändå tvingas företag som Pågen skjuta upp planer på expansion på grund av otillräcklig överföringskapacitet. Nu krävs en politik för att stimulera till investeringar i lagring och utbyggnad av stamnätet, säger Olivia Andrén på Evig El.

 

“Politiken måste ta fullt ansvar”

Brödbolaget Pågens beslut förra året att skjuta upp planerna på expansion i Malmö på grund av den bristande kapaciteten i stamnätet bidrog till en mytbildning om att det råder elbrist i Sverige. Vad det handlade om var dock inte att elproduktionen i landet var för låg, utan att överföringskapaciteten till Malmöområdet var otillräcklig för att Eon skulle kunna garantera elleverans till en så stor expansion som den Pågen planerade för – från en produktion om 85 000 ton bröd per år till hela 120 000 ton bröd per år.

För Pågens eller andra livsmedelsproducenters del spelar det ingen roll om det är produktionskapaciteten eller överföringskapaciteten av el som är otillräcklig. Men det är viktigt att hålla isär begreppen – det råder inte elbrist, och lösningen är därför inte så enkel som att bara producera mer el.

Faktum är att både Sveriges elproduktion och elexport slog nya rekord 2019 och kommer att fortsätta slå nya rekord. Utbyggnaden av förnybar elproduktion har medfört att det aldrig tidigare producerats så mycket el i Sverige som idag. Något som tydligt illustrerar var flaskhalsen sitter är att Svenska kraftnät nu stoppar ytterligare utbyggnad av av förnybar el i Värmland, eftersom nätet nått sin maxkapacitet. Den bristande överföringskapaciteten är således ett bekymmer både för elanvändare och för elproducenter.

– Att regeringen fört en politik för att stimulera utbyggnaden av sol- och vindkraft är utmärkt, och har medfört en snabb utbyggnad. Men nu måste politiken också ta fullt ansvar för att också säkerställa att den nätkapacitet som behövs kommer på plats, säger Olivia Andrén, Kommunikationsansvarig på Evig El, en medlemsägd sol- och vindkraftförening.

 

Ett helt nytt elsystem

Olivia Andrén framhåller att man från Evig El står redo att fortsätta utbyggnaden av förnybar elproduktion för att möta ett ökat behov av el och för att medverka till en omställning till 100 procent förnybar el, dvs ett elsystem utan vare sig fossil elproduktion eller kärnkraft. Andrén pekar på olika sätt för regeringen att ta vid där marknadskrafterna hittills misslyckats.

– Det finns flera olika politiska verktyg att använda sig av. Direkt anslagsfinansiering till utbyggnaden av stamnätet är kanske det mest uppenbara, men därutöver går det också att använda olika typer av skatter eller lagstiftning för att få kraftbolagen att agera. Och kanske viktigaste i allt är att stimulera investeringar i lagring av energi, så att el som produceras vid tider då behovet är lågt ändå har en funktion i energiförsörjningen.

Även om investeringar i utökad överföringskapacitet är kostsamt här och nu, är det långsiktigt angeläget. Att efterfrågan på el skulle minska framöver är det få som tror, inte minst eftersom fordonsparken nu ställs om från fossila drivmedel till eldrift i relativt snabb takt. Även om elmotorns höga verkningsgrad i förhållande till förbränningsmotorn minskar det totala energibehovet, innebär omställningen likafullt en ökad efterfrågan på el. Men det handlar inte bara om att öka överföringskapacitet. När den småskaliga förnybara elproduktionen kompletterar och delvis ersätter tidigare storskalig elproduktion, är det ett nytt distributionssätt som måste byggas upp.

– Logiken i det tidigare systemet med mycket kraftig kapacitet från ett fåtal elproduktionsanläggningar, som sedan fördelas ut i ledningar med mindre kapacitet, fungerar inte riktigt när elproduktionen är spridd över landet, både i tid och rum, säger Andrén.

 

Niclas Malmberg

 

FAKTA SVENSK ELPRODUKTION 2019

    • Vattenkraft 64,6 TWh
    • Kärnkraft 64.3 TWh
    • Vindkraft 19,9 TWh
    • Kraftvärme 15,6 TWh
  •  

Den totala elproduktionen för 2019 uppgick till 164,4 terawattimmar (TWh), vilket var en ökning med knappt 6 TWh jämfört med 2018. Nettoexporten var 26,2 TWh. Totalt exporterade Sverige cirka 35,2 TWh och importerade cirka 9 TWh, mestadels från Norge.

Källa: http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/2019-rekordar-for-svensk-elproduktion/

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

UD: Sverige stödjer frihandelsavtalet med Mercosur

Förhandlingarna kring det kontroversiella frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur har fått nytt liv. Sverige är ett av 9 länder som aktivt driver på för att avtalet ska bli verklighet. Enligt UD kommer handelsavtalet ge oss en möjlighet att “påverka till det bättre”.

Inrikes
Niclas Malmberg

Tvära kast i energipolitiken försenar den gröna omställningen

Bristen på långsiktighet och tydlighet i landets energipolitik gör det svårt för många företag som arbetar med den gröna omställningen. Den inkonsekvens som upplevs kring stöden till solel orsakar stora problem för branschen och försenar omställningen, säger energiexperten Lars Andrén till Mat och Klimat.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

Kameraövervakning på slakterier? Så tycker partierna

Efter veckans tunga avslöjanden från TV4 och SVT Uppdrag Granskning, kräver nu Miljöpartiet obligatorisk kameraövervakning på svenska slakterier. Vi har frågat de andra partierna vad de tycker i frågan.

Djurrätt
Göran Hådén

Krönika: Bilden av svenskt kött

Astrid Lindgren berättade sagor som gav rikare liv för människor. Köttindustrin berättar istället sagor som ger fattigare liv för djur. Låt oss se hur dessa sagor ser ut idag.

Translate »