Mat & Klimat

Under 2018 drabbades 70 länder i världen av återkommande torkor. FN:s organ mot ökenspridning uppmanar nu världens regeringar att prioritera arbetet för att skydda och återskapa skadad natur.

29 juni 2021

Klimatförändringar och överutnyttjade jordbruksmarker driver på de torkor som utgör ett allt större hot mot en stor del av jordens befolkning. Det visar en ny FN-rapport.

Bara under detta århundrade har 1,5 miljarder människor i världen blivit direkt drabbade av torkor, enligt FN:s särskilda sändebud för katastrofriskreducering, Mami Mizutori.

– Och det antalet kommer att stiga dramatiskt om inte världen blir bättre på att hantera riskerna, sade hon i samband med att FN lanserade en ny rapport om de tilltagande globala problemen med torkor.

Enligt rapporten har en femtedel av jordens markytor redan skadats av klimatförändringar, överutnyttjandet av jordbruksmarker samt utbyggnaden av städer och annan infrastruktur. Det är en utveckling som även ökar riskerna för torkor och ökenutbredning – och som slår mot nästan halva världsbefolkningens försörjningsmöjligheter.

 

FN: 5 miljarder hektar måste återställas

Samtidigt menar Ibrahim Thiaw, chef för FN:s organ mot ökenutbredning, UNCCD, att utvecklingen skulle gå att vända. Men då krävs att rätt investeringar görs för att skydda och återskapa världens ekosystem i samband med den ekonomiska återuppbyggnaden efter pandemin.

Hittills har 115 länder i världen utlovat att de fram till 2030 ska återställa en miljard hektar skadad mark.

Samtidigt menar UNCCD att närmare fem miljarder hektar mark i olika delar av världen skulle kunna återställas eller skyddas – med hjälp av rätt åtgärder.

– Det är inte ett utopiskt scenario, utan skulle utan tvekan kunna uppnås. Men det skulle kräva beslutsamhet från världens ledare, säger Ibrahim Thiaw.

Siffror visar att 70 länder i världen under 2018 påverkades av återkommande torkor.

Indien är ett av dessa länder. Där är 70 procent av befolkningen på landsbygden fortfarande beroende av jordbruket för sin försörjning. En stor majoritet av dessa bönder lever på småskaliga jordbruk – och är mycket känsliga för torkor. Samtidigt visar en studie från forskningsorganisationen CEEW att antalet torkor i landet har ökat kraftigt i på senare år, och även har blivit ett problem i många regioner som tidigare inte var drabbade.

 

Manipadma Jena/ IPS

 

 

Se även: Satsning på klimatbyar skyddar mot översvämningar i Indonesien

Se även: Nya regenerativa jordbruksmetoder inger hopp i Kenya

 

Se vår intervju med Isaiah Esipisu om kampen mot kolkraften i Kenya här:

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?

Klimat
IPS Inter Press Service

Fossila bränslen subventioneras med enorma belopp

Samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Miljö
Niclas Malmberg

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: “Innehåller målkonflikter”

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt rapporter som tagits fram av SLU-forskare