Mat & Klimat

Vår "kulturs" sätt att slakta en ko...

"Vi har marinerats i en tankefigur som gör oss till något sämre än vi skulle behöva vara.", skriver Birger Schlaug i sin samhällskritiska och angelägna bok.

Följande text är ett utdrag ur “Vad ska vi ha samhället till? “(2020, Verbal förlag) av Birger Schlaug

Vi människor betraktar oss som mer socialt utvecklade än andra arter. Människan kan – till skillnad från andra arter, har det hetat under historien – tänka, filosofera och därmed känna empati, medkänsla. Trots vårt tänkande, filosoferande och vår empatiska förmåga är tjurfäktarens dödliga lek med tjuren lika plågsam som kattens dödliga lek med råttan. Trots vår förmåga att förstå andras lidande pågår dödande och lemlästning på militära slagfält precis som steklar dödar och lemlästar spindlar på en vacker doftande sommaräng. När andra arter dödar sker det ofta av överlevnadsskäl. När människor tar död på varandra är det ofta av girighet, det vill säga av begär efter tillgångar och makt långt utanför det grundläggande överlevnadsbehovet. Vilket är värst?

Människan är begåvad på vissa saker, men tycks helt obegåvad på andra. Vi kan uppfinna mikrochips och tillverka korv, vi kan tillverka fantastiska läkemedel och biologiska massförstörelsevapen, vi kan skriva poesi som gör att våra artfränder gråter av rörelse och uppfinna de mest djävulska sätt att ta kål på varandra. Vi kan lägga ner en förmögenhet på sjukvård åt vår sällskapshund i syfte att den skall få ett bra liv men avskärmar oss från att den billiga kycklingfilén blivit oss tillgänglig genom att kycklingen levt ett uselt liv. Vi kan som individer värna våra närmaste men medvetet handla så att andra människors närmaste utsätts för lidande och död bara för att vi själva skall få billiga kläder, vackra mattor eller bättre pensioner.

“Stekelns dödande av spindeln tycks mig mer humant…”

Vi är en komplicerad art. Eftersom vi har förmåga att känna empati men ändå beter oss på det sätt som vi gjort under historiens gång – och fortfarande gör – saknar vi mycket av det som vi med moraliska undertoner brukar kalla för ”mänskligt”. För ett antal år sedan lyckades LRF:s dåvarande ordförande Hans Jonsson på ett tragikomiskt sätt tydliggöra begreppets floskelartade innehåll – han utropade nämligen att det var omänskligt att skjuta några kossor som vilade på en äng bara för att de saknade öronmärkning enligt EU:s regelverk. Han hade så rätt. Ett ”mänskligt” sätt att ta död på korna hade varit att driva in dem i en lastbil tillsammans med andra vilt främmande artfränder, forsla dem i den skakande och bullrande lådan tvärs över landet, driva ut dem ur bilen och med hjälp av elstötar tvinga dem att trängas i en mörk gång som leder till ångestfylld avlivning framför ögonen på sina artfränder. Detta är det mänskliga sättet att skaffa sig föda. Stekelns dödande av spindeln tycks mig mer humant.

Människan beter sig på det sätt hon gör trots sin förmåga att känna empati. Detta är ett problem. Vi bär oss illa åt trots att vi vet följderna av vårt beteende. Och trots att vi har förmåga att känna empati. Det blir definitivt inte bättre av att vi lärt oss att ha föreställningar om vad som är utveckling och framgång. Ingenting blir bättre av att vi har den unika särställningen att som enda förekommande art kunna ödelägga vår gemensamma planet. Stekeln kan inte det.

Det skulle förvisso behövas en ny etik såväl som en mer vidsynt och mer begåvad inställning till vår planets möjlighet att härbärgera oss. Några mått ödmjukhet därtill skulle inte sitta fel. Det allra viktigaste just nu är att inte förvärra situationen genom att förbli fångar i ett systemtänkande som gör oss till sämre människor än vi skulle behöva vara. Nog skulle vi kunna vara så mycket bättre än vi är, så mycket mer empatiska, så mycket mer försonande, om vi befriade oss föreställningen att vi inte har ”råd” att vare sig värna planeten eller visa respekt för andra arter, trots att vi är rikare än någonsin. Vi har marinerats i en tankefigur som gör oss till något sämre än vi skulle behöva vara.  Och därmed har vi så onödigt svårt att skapa fred med jorden, fred med oss själva och fred på planeten.

Birger Schlaug

Läsare av Mat och Klimat kan – genom att uppge koden M&K – köpa boken för 200 kr inkl frakt (nätbokhandel 239-279 kr). Beställ genom schlaug.provoka@gmail.com

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Moder matjord del 2: Näring – jordbrukets fundament

Näringstillförseln är avgörande för ett fungerande jordbruk. Men det för också med sig flera svåra problem, särskilt om mängden näring som tillsätts är för stor, eller om den inte hanteras på rätt sätt. Höga halter av kväve och fosfor är både ett hot mot den biologiska mångfalden såväl som klimatet.

Djurrätt
Birger Schlaug

Birger Schlaug: Vår “kulturs” sätt att slakta en ko…

Vi människor betraktar oss som mer socialt utvecklade än andra arter. Människan kan till skillnad från andra arter tänka, filosofera och därmed känna empati. Trots vårt tänkande, filosoferande och vår empatiska förmåga är tjurfäktarens dödliga lek med tjuren lika plågsam som kattens dödliga lek med råttan.

Inrikes
Niclas Malmberg

Ny anläggning för biokol kan vara på plats i Stockholm 2022

Biokol – kolinlagring med en mängd olika ekosystemtjänster på köpet. Nu arbetar Stockholm Exergi för att skala upp sin pilotanläggning i huvudstaden. Den nya anläggningen ska producera tusentals ton klimatpositivt biokol av stadens trädgårdsavfall.

Klimat
Göran Hådén

Klimattips: 30 metoder mot matsvinn

Vill du bli expert på att minimera mängden mat du slänger? Här kommer en unik samling med 30 tips för den som inte nöjer sig med att bara försöka äta upp rester.

Translate »