Mat & Klimat

Världens länder göder miljöskadlig verksamhet - över 17 biljoner i stöd varje år

En tredjedel av pengarna går till att stödja jordbruksverksamheter som är skadliga för klimatet och den biologiska mångfalden

24 februari 2022

Trots världssamfundets upprepade klimatlöften fortsätter offentliga pengar att flöda till fossil verksamhet och ett ohållbart brukande av mark och vattenresurser. Enligt rapporten handlar det om 17 biljoner kronor, där en tredjedel är kopplat till jordbruket, men mörkertalet är stort.

Medan världen väntar på ett “Parisavtal för den biologiska mångfalden” kommer nya rapporter som avslöjar bilden av ett ohållbart ekonomiskt system, där miljö- och klimatskadliga verksamheter understöds av offentliga pengar. 

Toppmötet COP15 i Kunming kom inte i mål förra året och slutförhandlingarna har skjutits upp flera gånger på grund av pandemin. Det senaste utdraget innehåller ambitiösa mål om att skydda minst en tredjedel av världens hav och landytor, minska användningen av plast och bekämpningsmedel, samt stora satsningar på naturbaserade klimatlösningar som våtmarker och regenerativt jordbruk.

Men ett stort hinder är de 17 biljoner kronor som varje år går från offentliga kassaskåp till planetförstörande verksamheter runtom i världen. Fossilindustrin tar merparten (5,9 biljoner), med jordbruket tätt efter (5,0 biljoner). Ohållbart brukande av vatten (3,1 biljoner) och skogsbruk (1,5 biljoner) är andra stora poster.

Bidragen kan se ut på många olika sätt; det kan till exempel handla om allt från skattelättnader för nötköttsproducenter i Sydamerika till statliga grundvattentäkter som brukas ohållbart i Mellanöstern.

 

 

2 procent av världens BNP

Studien genomfördes av Business for Nature och The B Team och är underlag inför de kommande förhandlingarna under COP15. Totalt innefattar subventionerna ungefär 2 procent av globalt BNP. Enligt forskarna bör världens länder komma överens om att ersätta dessa bidrag med åtgärder som istället gynnar omställningen och planetens hälsa. 

I nuläget finns det en målsättning i förhandlingarna om att slopa en fjärdedel av subventionerna under det kommande årtiondet, men forskarna efterlyser mer ambitiösa åtgärder.

– Rapporten visar hur avskaffandet av subventionerna kan spela en avgörande del i att låsa upp de 711 miljarder dollar som krävs varje år för att stoppa förlusten av naturen till 2030, säger Elizabeth Mrema, som leder FN:s arbete för den biologiska mångfalden.

Studien tar även upp positiva exempel, där stater lyckats kombinera exempelvis jordbruksbidrag med miljöåtgärder. Costa Rica har genom sådana “eco-schemes” lyckats vända avskogningen dramatiskt samtidigt som produktionen av bananer och kaffe bibehållits. Andra exempel som lyfts upp är Chile, Mexiko, Ghana och Peru.

 

Costa Rica har gått från ett skräckexempel till en framgångssaga vad gäller bevarandet av naturmiljöer och biologisk mångfald. Landet vann Earth Shoots hållbarhetspris förra året.

 

Merparten av jordbruksbidragen skadar planeten

Rapporten är en av många som visar hur vi, genom våra offentliga resurser, finansierar en tilltagande miljö- och klimatkatastrof. Förra året kunde Internationella valutafonden visa att endast fossilindustrin gynnats med hela 56 biljoner dollar i subventioner. Här räknade de med dolda kostnader som kommer med de hälsoproblem och klimatrelaterade kostnader som de fossila utsläppen medför.

Andra studier har tittat närmare på jordbrukssektorn. I en FN-rapport som vi skrivit om tidigare framkommer att 90 procent av världens jordbruksbidrag är skadliga för människors hälsa och planeten. De värsta klimatbovarna som nötkött- och mjölkindustrin får störst stöd, och bidragen koncentreras till de allra största aktörerna på marknaden.

– Jordbruket står för en fjärdedel av utsläppen, 70 procent av förlusten av biologisk mångfald och 80 procent av avskogningen. Internationella åtaganden för klimat och områdesskydd ligger på runt 100 miljarder dollar, medan stödet för skadliga jordbrukssystem uppgår till 470 miljarder dollar, sade Joy Kim på FN:s miljöprogram till The Guardian.

 

 

 

En tredjedel av EU:s budget

Den största utgiften i EU:s budget är jordbruket. Unionens jordbrukspolitik har länge kritiserats för att den inte tar tillräcklig miljöhänsyn, och cementerar ett storskaligt jordbruk som missgynnar miljön och småskaliga aktörer. Från och med 2023 träder en ny budgetperiod i kraft där 25 procent av inkomststödet öronmärks till åtgärder för miljö och klimat.

Men många miljöorganisationer underkänner politiken och menar att den inte gör tillräckligt. Till exempel görs ingenting för att minska den allt högre koncentrationen av boskap. Den saknar även strategier för att motverka förlusten av små lantbruk och åtgärder för minskad användning av bekämpningsmedel. Direktstöden, som delas ut per hektar eller djurenhet oavsett miljöhänsyn, blir kvar.

För Sveriges del innebär den nya budgetperioden bidrag på ungefär 60 miljarder kronor under 2023-2027, som enligt den nationella planen ska fördelas på följande sätt:

 

Källa: Jordbruksverket

 

Den europeiska miljöbyrån har nu granskat medlemsländernas nationella jordbruksplaner och funnit att majoriteten är “dåliga” eller “väldigt dåliga”. Sverige får det sämsta betyget, rött ljus, när det gäller biologisk mångfald och stöd för att minska utsläppen av växthusgaser, rapporterar Natursidan. För åtgärder som skydd av våtmarker och involvering av miljöorganisationer får Sverige gult ljus.

– Den gemensamma jordbrukspolitiken utgör 31 procent av EU:s totala budget – det är oacceptabelt och irrationellt att använda offentliga medel för att fortsätta att underblåsa förstörelsen av naturen, säger Tatiana Nemcova, jordbruksexpert på BirdLife Europe.

 

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: Stora klimat- och hälsovinster när protein från spannmål ersätter animalier

Se även: WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Fler artiklar av denna författare