Mat och Klimat

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

Världens våtmarker bidrar med en mängd olika ekosystemtjänster och har en viktig roll i kampen för att bromsa klimatförändringarna. Men på grund av mänskliga aktiviteter försvinner våtmarkerna i en oroande hastighet, konstaterar FN.

Jordens njurar

Våtmarker absorberar stora mängder koldioxid och bidrar även med vattenrening, vilket får en del experter att beskriva dessa områden som ”jordens njurar”. De fungerar även som ett skydd mot både översvämningar och torkor, orkaner och tsunamier.

När markerna i stället dräneras och förstörs frigörs i stället stora mängder lagrad koldioxid, konstaterar FN i samband med att världsorganisationen i veckan uppmärksammar internationella våtmarksdagen.

Endast sex procent av jordens markyta täcks av våtmarker – samtidigt som hela 40 procent av alla växter och djur lever eller förökar sig på dessa områden. Och enligt FN är mer än en miljard människor i världen beroende av våtmarker för sin försörjning.

Samtidigt är våtmarkerna de ekosystem som förstörs och försvinner i snabbast takt av alla, enligt FN. Våtmarkerna uppges försvinna tre gånger så snabbt som världens skogar.

Bara under de senaste 50 åren har en dryg tredjedel av alla våtmarker i världen gått förlorade – vilket till stora delar hänger samman med en utbredning av jordbruk och bebyggelse, men också på grund av föroreningar, överfiske, invasiva arter och klimatförändringar.

I länderna runt Medelhavet går förstörelsen av våtmarker ännu snabbare, varnar den mellanstatliga organisationen Unionen för Medelhavet. I den regionen har hälften av alla våtmarker försvunnit sedan 1970.

Baher Kamal / IPS

 

Våtmarksområdet Ciénaga de Zapata på Kuba är det största av sitt slag i Karibien. Foto: Jorge Luis Baños/IPS
Våtmarksområdet Ciénaga de Zapata på Kuba är det största av sitt slag i Karibien. Foto: Jorge Luis Baños/IPS
Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa