Mat & Klimat

Frasiga kålrotsplättar – 0,1 kg CO2e

Helgens recept är extra klimatsmart. Frasiga potatisplättar gjorda med kålrot!

Frasiga kålrotsplättar - 0,1 Kg CO2e

Kålrot är en rotfrukt vi äter alldeles för sällan, men här kommer den i form av frasiga plättar som är löjligt goda. Vi rekommenderar att servera dem som raggmunkar med créme fraiche och äppelmos eftersom det balanserar upp pepprigheten i kålroten.

Recept och foto: Vegomagasinet

 

8 portioner (vid julbord eller buffé)

500 g mjölig potatis

500 g kålrot

1 gul lök

1 dl havremjölk

1 dl vetemjöl

2 tsk salt

1 ½ tsk bakpulver

1 tsk mald ingefära

1 tsk svarta

senapsfrön

 

Till servering (om du vill):

vegocrème fraîche
äppelmos

 

Tillagning

1. Skala potatis och kålrot och riv grovt på ett rivjärn. Riv även löken grovt.

2. Pressa ut så mycket vätska du kan ur den rivna potatisen och löken. Enklast är att lägga allt i en ren kökshandduk, vrida ihop och pressa så mycket du kan. Lägg sedan ner i en skål.

3. Blanda ner mjölk, vetemjöl, salt, bakpulver, ingefära, senapsfrön och svartpeppar.

4. Hetta upp ett 1 cm djupt lager med rapsolja i en stekpanna.

5. Forma under tiden potatisblandningen till golfbollsstora bollar.

6. Lägg ner några bollar i taget i den heta oljan. Platta till något och låt ”fritera” tills de fått fint med färg. Vänd på dem och låt steka klart på andra sidan.

7. Lyft upp dina plättar och låt rinna av på hushållspapper. Salta eventuellt mer.

8. Servera med crème fraîche och äppelmos.

 

Klimatavtryck

Vår samarbetspartner Klimato har räknat ut vad en portion frasiga kålrotsplättar släpper ut omräknat till koldioxidekvivalenter. 

Enligt WWF:s märkning One Planet Plate bör en genomsnittlig måltid ligga under 0,5 kg per portion för att ligga i linje med de målsättningar som finns i Parisavtalet. En genomsnittlig lunch/middag i Sverige idag ligger på cirka 2 kg CO2e.

Klimato grundades 2018 för att hjälpa restaurangbesökare att minska sina klimatutsläpp genom klimatmärkta menyer och finns idag på över 60 restauranger. De vill vara en brygga mellan forskningen och konsumenten och synliggöra matens klimatpåverkan för en marknad där hållbarhetsaspekten blir allt viktigare. Klimato grundar sina beräkningar på forskningsinstitutet RISE stora databas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »